Helena Bohman och Nina Damberg är barnmorskestuderande vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Följ deras resa från start till mål när de bloggar på barnmorskan.se om hur det är att bli barnmorska.
Följ de blivande barnmorskorna Helena Bohman och Nina Damberg när de skriver om att bli barnmorska.
__________________________________________________________
Blivande barnmorskan Helena Bohman
Namn: Helena Bohman
Ålder: 34 år
Utbildningsstart: Hösten 2019 på Linnéuniversitetet Kalmar.
Tidigare utbildningar och arbete: Undersköterska inom psykiatri och funktionsstödsförvaltningen och sjuksköterska på en medicinsk avdelning med omväxlande arbetsuppgifter inom både akutvård och avdelningsarbete. Förutom sjuksköterskeutbildningen många småkurser, främst inom digitala designverktyg och hantverk som textilt hantverk på Capellagården på Öland.
Varför vill DU bli barnmorska?
Jag har alltid varit fascinerad av sexualitet och reproduktion. Kan minnas hur jag som liten gömde mig bak i biblioteket och om och om bläddrade igenom Lennart Nilssons bok om hur ett barn blir till. Sen har det bara ökat genom åren och allt som främst rör kvinnors sexuella hälsa och mänskliga rättigheter har blivit ett stort intresse för mig,
När jag var sjutton år feriearbetande jag på en förlossningsavdelning vilket har påverkat mig otroligt mycket. Jag visste inte vilken betydelse det hade för mig då, men genom åren har det återkommit mer och mer; ”just det, det är ju det här jag ska göra”.
Hur kändes det att börja på barnmorskeutbildningen?
Det känns helt fantastiskt. Det har varit en ganska lång och tragglig väg hit, men äntligen är jag här.
Har du redan nu tankar om vad du vill arbeta med när du är klar?
Jag vill testa så mycket som möjligt och skulle gärna vilja arbeta förebyggande inom olika sektioner. Både med barn och ungdomar men även genom äldres sexuella hälsa. En stor dröm är att få arbeta internationellt.
Vad läser ni om i barnmorskeutbildningen just nu?
Första kursen är en grundkurs som behandlar reproduktionsorganens anatomi och fysiologi och även grunder inför fortsatta kurser, som till exempel mödravård och hälsosamtal. Men vi går även igenom barnmorskehistoria och kvinnohistoria vilket är superintressant.
Vad ser du särskilt fram emot när det gäller barnmorskeutbildningen?
Att få börja arbeta och öva mer praktiskt, att få använda händerna.
Känner du någon barnmorska?
Tänker och tänker men nej, tyvärr inte.
Har du egen erfarenhet av barnmorskor?
Jag har fött två barn och haft turen att få ha samma barnmorska under båda gångerna. För mig kändes det tryggt, jag visste ju på vilket sätt hon arbetade med mig första gången.
Har det påverkat ditt yrkesval?
Det är mycket som jag kommer ihåg från när jag födde barn och barnmorskans roll är nog säkert hälften av alla minnen. Jag kommer ihåg exakt vad hon sa, vissa frekvenser under förlossningen då hon stod och fixade med saker. Det märktes att hon hade en tydlig roll i rummet och många detaljer som hon gjorde kommer jag att ta med mig när jag börjar arbeta. Exempelvis kom hon och pratade med mig någon dag efter förlossningen och gick igenom allt steg för steg. Det kanske är standard att man gör så, men jag minns det som väldigt fint.
Vad tänker du om det som skrivs i media om barnmorskors arbetssituation?
Det är ett väldigt hett och extremt känsligt ämne som påverkar samhället på så många olika plan. Tyvärr är det patienter och personal som får betala dyrt för något som ligger i makthavarens händer att kunna fatta beslut om. För oss är det svårt att göra ett superjobb under strama omständigheter, med ökad belastning och mindre tid till patienterna. Istället arbetar vi dubbelt så snabbt och hinner inte reflektera och då kan det uppstå problem. Det känner jag till från jobbet som sjuksköterska. Tyvärr är det inte någon överraskning att denna situation har uppstått eftersom exempelvis alla pensionsavgångar inte har varit helt oväntade. Så vetskapen om den rådande krisen har ju funnits och det är tråkigt att vi nu befinner oss i en situation som kräver akuta temporära lösningar istället för att vi kan arbeta långsiktigt och utvecklande.
Vad tänker du om #bbkrisen?
Det verkar vara ett fint initiativ som förklarar situationen som den är, att vi är underbemannade och slutkörda och hur det påverkar människor i så många led. Tidningsrubrikerna vill gärna få det att låta som att vi skulle vara ointresserade av att vilja hjälpa, så barnmorskors egna berättelser och upplevelser kan förhoppningsvis få folk att förstå grunden till varför det ibland blir som det blir. För mig känns det tryggt att komma in i gemenskapen med så många härliga och starka människor med så mycket erfarenhet.
___________________________________________________________
Blivande barnmorskan Nina Damberg
Namn: Nina Damberg
Ålder: 29 år
Utbildningsstart: Hösten 2019 på Linnéuniversitetet Kalmar.
Tidigare utbildningar och arbete: Sjuksköterskeexamen 2017 och därefter arbete på gynekologiavdelning samt gynakuten på Universitetssjukhuset i Malmö. Tidigare ströjobb inom främst service i Malmö, Örebro, Stockholm, London och Oslo.
Varför vill DU bli barnmorska?
Att bli barnmorska har länge varit min drömprofession. Jag har upplevt det som en möjlighet få vara med om, delta eller hjälpa andra människor i viktiga ögonblick i deras liv. När jag tänker på barnmorskeprofessionen uppfattar jag det som ett positivt arbete på många sätt, en möjlighet att möta människor i olika delar av livet. Självklart kommer det finnas många stunder av sorg, ilska eller frustration men att utgå från det friska är något som appellerar till mig. Möjligheten att så småningom kunna arbeta överallt i världen och sprida kunskap inom vården är ett långsiktigt mål.
Hur kändes det att börja på barnmorskeutbildningen?
Efter en månads studier börjar det sjunka in. Det har över lag varit en bra start, vi är en klass med 24 personer som har börjat lära känna varandra. Föreläsningarna har varit inspirerande, lärorika och intensiva. Det är mycket ny kunskap och mycket att lära på kort tid. Men självklart känns det fantastiskt att vara igång och att få läsa om det som intresserar och inspirerar mig känns som en ynnest.
Har du redan nu tankar om vad du vill arbeta med när du är klar?
Jag är öppen för framtida arbetsmöjligheter efter examen men i nuläget så tilltalar arbetet på förlossning mig mest. Tidigare kollegor har tipsat mig om att starta arbetslivet där så det känns oklokt att inte lyssna på dessa härliga barnmorskor.
Vad läser ni om i barnmorskeutbildningen just nu?
Kursen heter Kvinno- och familjehälsa 1 med drygt 25 föreläsningar som innefattar allt ifrån embryologi till kommunikation och MI.
Vad ser du särskilt fram emot när det gäller barnmorskeutbildningen?
Allt! Att få djupdyka kring ämnena vi blir undervisade i. Självklart också förlossningspraktiken. Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag ser fram emot upplevelsen att ha lite mer kontroll, att få känna att man kommer klara detta så småningom.
Känner du någon barnmorska?
Min barndomsväns mamma, Lilian Olander i Örebro. Hennes engagemang och passion för yrket lyste igenom, hemma såsom på ungdomsmottagningen där många av oss ungdomar uppvuxna i Örebro gick. Vidare har jag arbetat med många fina barnmorskor på kvinnokliniken i Malmö.
Har du egen erfarenhet av barnmorskor?
Bara vid preventivmedelsrådgivning och cellprovtagning och mina erfarenheter som patient är positiva. Jag har alltid upplevt barnmorskor som kompetenta, lyhörda och med mycket personlighet.
Har det påverkat ditt yrkesval?
På sätt och vis tror jag det, säkert mer omedvetet än medvetet. Jag har alltid tänkt att jag också vill bli sådär härlig och rivig när jag växer upp, orädd att prata om sex, feminism och kroppar. De barnmorskor jag mött har varit fina människor och föredömen inom dessa ämnen både på och utanför arbetet, så de har säkert påverkat mitt yrkesval.
Vad tänker du om det som skrivs i media om barnmorskors arbetssituation?
Som barnmorskestuderande och även som sjuksköterska är arbetssituationen, som den ser ut i nuläget, ett stort problem. Jag har med egna ögon sett och även själv upplevt att man som nyutexaminerad får ta för mycket ansvar och utan ordentlig upplärning sätts i situationer som ens kompetens inte räcker till för. Min upplevelse som sjuksköterska är att man tar en arbetsdag i taget i hopp om att man ska klara av den, istället för att ska skapa en säker och trygg arbetsplats där de anställda trivs och vill stanna kvar på.
Jag minns en natt i somras då förlossningen var tvungna att sätta stopp för intag av nya patienter, det fanns ingen plats för de gravida kvinnorna att föda i Malmö. På BB var det också fullt samt överbeläggningar, likaså hos oss på gyn och på gynakuten fylldes det på i väntrummet inför triage. Vår jourläkare vädjade till oss att öppna fler platser. Vi pusslade runt i huset och ordnade så att några av de gravida kvinnorna skulle kunna få den hjälp de behövde, men min upplevelse är att detta inte är lösningen och att patientsäkerheten riskeras. Det anställda pressas att fortsätta arbeta med otillräckliga resurser, vilket både sjuksköterskor och barnmorskor helt säkert möter dagligen.
Självklart är det ingen uppmuntrande läsning man möter och jag tror att många studenter med mig upplever en oro över att inte kunna klara av den ansträngda arbetssituationen, räcka till för patienten och bidra till en god vård för kvinnan.
Så ta hand om era kollegor där ute. Fråga kanske en extra gång hur den nyutexaminerade eller studenten har det, för jag tror att en trygg start i arbetslivet är viktig för att klara av vad som trots detta verkar vara ett fantastiskt yrke!
Vad tänker du om #bbkrisen?
Vi lär oss i skolan att de svenska barnmorskorna är bland de bästa i världen. De tusentals barnmorskor runtom i landet gör ett fantastiskt jobb, men min reflektion kring det hela är att det krävs fler barnmorskor, bättre löner och ett arbetsklimat där barnmorskan vill stanna, om man ska kunna lösa problemen inom förlossningsvården. Denna kris blir vår utan möjlighet att få vara med att bestämma.
