Frågorna uteblir. Istället kommer stöttande kommentarer och reflektioner. Det är måndag kväll den 19:e februari och skymningen har just fallit över Visby lasarett på Gotland. Eva Nordlund, vice ordförande i Svensk Barnmorskeförbundet, har presenterat läget i utredningen om att bilda ett eget fackförbund och möts av övervägande positiva reaktioner.
Här på Gotland tycks de flesta överens om att det är dags för något nytt för att förbättra villkoren för barnmorskekåren.
Det känns himla spännande, det är som att köra upp en helt ny väg.
– Jag tror att ju mer specifik man kan vara desto lättare att påverka. Mitt förtroende för barnmorskeförbundet har ökat efter den här presentationen, tidigare har jag inte ens tänkt på att vara med i ett fackförbund. Nu tänker jag att det här skulle kunna bli bra, om vi kan enas.
Det säger Stina Vikholm, som blev barnmorska 2012. Hon tillhör de yngre barnmorskorna i gruppen och arbetar på förlossning/bb/gyn sedan tre år tillbaka.
– Alla vi barnmorskor har en stark yrkesstolthet men jag känner att det finns en klyfta, till exempel när det gäller löner och jag är osäker på vilka röster som skulle höras mest, de yngres eller de äldres. Det är nog mitt enda orosmoment, säger hon.
Under diskussionen som följer kommer frågan om antal representanter vid förhandlingar upp och om den fackliga tiden. Eva Nordlund är tydlig med att förutsättningarna för hur mycket facklig tid som blir tillgänglig kommer att förändras eftersom barnmorskegruppen inte som nu kommer att kunna vila på de många sjuksköterskorna.
– Det kommer att krävas att det finns förtroendevalda och i förhandlingar blir det en samverkan med de centrala förhandlarna, säger Eva Nordlund.
Hon beskriver hur förbundets lobbyarbete de senaste åren har gjort att fler lyssnar på barnmorskors röster. Känslan i styrelsen är att det går att påverka, att det finns gehör för det barnmorskor vill och att barnmorskors kompetens värderas högre.
När reflektionerna börjar sina lyfter enhetschefen på förlossningen Anna Hörsne-Malmborg frågan om hur det skulle fungera med juridisk hjälp vid exempelvis en anmälan. Och får svaret att det kommer att bli en kombination där SRAT står för den juridiska biten och där barnmorskeförbundet kommer att finnas för professionellt stöd.
Det kan ju inte bli värre.
Barnmorskan Anna Kral, som jobbar på mödravården i Visby känner sig positiv.
– Vi på Gotland är ganska redo för att det ska hända något. Vi har börjat tröttna på hur det är, något måste hända, och det här känns spännande, säger hon.
Anna Kral är inte med i facket idag, men tror att ett eget fackförbund för barnmorskor skulle kunna locka fler genom att man skulle känna mer samhörighet. Hon tror också att det för henne personligen skulle kunna vara intressant och att det skulle gynna barnmorskor och deras möjligheter att utvecklas.
