Professorn med globalt engagemang. Följ barnmorskan Marie Klingberg-Allvin, professorn med globalt engagemang, när hon bloggar om barnmorskan, kvinnors hälsa och rättigheter, srhr med fokus på global hälsa under #barnmorskansår2020.
Flickors och kvinnors livsvillkor
Efter disputation har jag drivit och deltagit i ett antal projekt i låg- och medelinkomstländer med fokus på kvinnors tillgång till säkra aborter och preventivmedel där mödradödligheten är som högst. Mellan åren 2010-2015 arbetade vi med utbildnings- och forskningsprojekt på landsbygden Rajasthan, Indien. Arbetet innebar möten med kvinnor och vårdpersonal som har gjort avtryck och minnen för livet. Indien är med sin befolkningsmängd och yta ett av världens största länder och i takt med en stadig ekonomisk tillväxt har även ojämlikheten ökat.
Det är just flickors och kvinnors livsvillkor, som präglas av en djupt förankrad diskriminering mot kvinnor och flickor, som etsats sig fast. Särskilt på landsbygden värderas pojkar högre än flickor och gör att flickor har sämre villkor när det gäller tillgång till sjukvård vid behov och utbildning.
Sverige har haft ett nära samarbete med Indien sedan 1960-talet och det har genomförts viktiga satsningar på SRH området genom samarbeten mellan svenska och Indiska organisationer. Bland annat har kapacitetstärkande insatser bedrivits av svenska barnmorskor för att minska mödradödligheten genom att öka indiska barnmorskors kompetens och status. Partners har varit svenska och indiska lärosäten och professionsförbunden i de båda länderna. Genom satsningen disputerade indiska barnmorskor vid svenska lärosäten och utgör idag en viktig kompetens när landet ska bygga ut barnmorskeutbildning och stärka barnmorskans position och status i hälso- sjukvård systemet. Ett annat viktigt fokus i Sveriges landstrategi för Indien har varit att satsa på projekt som syftar till att förbättra ungdomars sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter i Indien.
Svenskt biståndsstöd och utvecklingsarbete i Indien avslutades år 2013 och vi var ett av dom sista projekten som fick stöd. Genom finansiering från Sida och Vetenskapsrådet kunde forskare vid WHO-centret, Karolinska Institutet och vid Uppsala universitet testa förenklad medicinsk abortvård, vilket ger kvinnan makt över och ansvar för sin abort och därmed en chans att bestämma över sitt liv och sin kropp. Genom ett partnerskaps drivet samarbete finansierat av Sida utbildade vi vårdgivare i medicinsk abort och genom finansiering från Vetenskapsrådet utvärderade vi förenklad medicinsk abort på landsbygden där infrastruktur och transport utgör ett hinder för kvinnor att genomgå säker abort. Inom ramen för projektet skrevs tre avhandlingar av Mandira Paul, Kirti Iyengar och Susanne Sjöström. Resultaten visade bland annat att en förenklad regim av medicinisk abort på landsbygden i Indien är säker och effektiv och accepterad av kvinnor. Studierna visar att det går att förenkla rutinerna kring medicinska aborter, genom att kvinnan själv administrerar misoprostol hemma och att även kvinnor som lever på landsbygden och är illiterata klarar att själva kontrollera att aborten fullföljts genom att göra ett urintest i hemmet. Det ökar säkerheten kring medicinska aborter och ökar kvinnors möjligheter att genomgå en säker abort. Vid en workshop i december 2014 presenterades resultaten för Hälsoministeriet i Indien samt publiceras i The Lancet Global Health (Iyengar et al, 2015). Resultaten ligger till grund för en fortsatt utveckling av medicinsk abort i låg resurssammanhang.
Medicinsk abort är en innovation med potential att stärka kvinnors egenmakt globalt. Utvecklingen av medicinsk abort har till stor del bedrivits i Sverige och av svenska forskare.
___________________________________________________________
Bygdeman MSM. Progesterone receptor blockage. Effect on uterine contractility and early pregnancy. Contraception. 1985;32:45-51.
Swahn ML, Ugocsai G, Bygdeman M, Kovacs L, Belsey EM, Van Look PF. Effect of oral prostaglandin E2 on uterine contractility and outcome of treatment in women receiving RU 486 (mifepristone) for termination of early pregnancy. Hum Reprod. 1989;4(1):21‐28. doi:10.1093/oxfordjournals.humrep.a136838
___________________________________________________________
Vid WHO centret, Karolinska Institutet/Karolinska sjukhuset, under ledning av professor Kristina Gemzell-Danielsson har utvecklingen fortsatt med exempelvis förenklad medicinsk abort.
Sverige ligger i framkant med en abortvård som är lättillgänglig, effektiv, säker och accepterad. Socialstyrelsens färska rapport (2019) visar att av 36 000 aborter utfördes 85% innan vecka 9 och medicinsk abort var vanligaste metoden (96%). Den svenska barnmorskans roll, inom abortvården och särskilt vid medicinsk abort, har utvecklats över tid. Idag finns cirka 50 stycken certifierade barnmorskor som genomgått praktisk och teoretisk utbildning i abortvård och ska då kunna ha ansvar för hela vårdprocessen vad gäller medicinsk abort. Uppskattningsvis handläggs en stor andel av de tidiga medicinsk aborterna, inkluderat preventivmedelsrådgivning, av barnmorska i Sverige vilket ger möjlighet till kontinuitet i hela vårdkedjan och en trygghet för kvinnan.
Att sprida den svenska modellen för abortvård och bredda barnmorskans kompetensområde, till att innefatta även tidiga medicinska aborter, skulle vara kostnadseffektivt och ha en stor betydelse för att minska andelen osäkra aborter och sänka mödradödligheten och sjukligheten i världen. Den internationella barnmorskeorganisationen, International Confederation of Midwives, har lagt till abortverksamhet som en av barnmorskans arbetsuppgifter i sin globala standard för alla världens barnmorskor. Tillägget innebär att i de länder där lagen stöder abort och att den handläggs av annan profession än läkare, kan barnmorskor utbildas och bli en central vårdgivare inom abortvård.
I många länder är abort stigmatiserat och tillsammans med abortmotstånd bidrar det till inskränkningar. I mitt arbete möter jag barnmorskor från länder med väldigt olika förutsättningar att kunna erbjuda kvinnor en säker abortvård. Tydligt är att man känner sig frustrerad över att inte kunna ge kvinnor vård utifrån deras behov, det kan vara en önskan att avsluta en graviditet eller att behandla en inkomplett abort orsakad av en osäker abort. Barnmorskor efterfrågar utbildning och möjligheter till kompetensutveckling inom områden som preventivmedelsrådgivning och abort.
Barnmorskeförbunden världen över behöver ta ledningen och utveckla barnmorskans profession med avstamp i kvinnors behov utifrån ett livscýkelperspektiv.
Att involvera barnmorskor och göra säker abort lättillgänglig blir ännu mer aktuellt under COVID19 pandemin. Tidiga konsekvensanalyser pekar på en minskad tillgång till preventivmedel och säker abort vilket leder till både dödlighet och sjuklighet hos de mest utsatta kvinnorna. En förhoppning är att man vågar testa nya sätt att öka tillgängligheten genom exempelvis e-hälsa. I början på COVID19 pandemin tog England beslut om att kvinnor genom en telefonkontakt med läkare får genomföra en medicinsk abort i hemmet.
Avslutningsvis vill jag önska alla en fin midsommar!
Den blir i år annorlunda för många av oss. Jag sitter fast i USA med min familj och det gör lite ont i hjärtat på en dalkulla. De senaste 47 åren har jag firat midsommar i Leksand men i år ges vi alla istället möjligheten att ladda upp inför årets höjdpunkt via nätet.
