Snabba förändringar. Fler händer i vården. Oro och frustration. Solidaritet och samarbete. Inget gnäll. Så sammanfattar barnmorskorna Louise Nordström och Elena Bräne läget under pandemin. Båda arbetar på antenatal/förlossning/BB på Karolinska sjukhuset i Solna i Stockholm.
Här samtalar de med Jordemodern.
Louise Nordström (LN), Elena Bräne (EB)
Situationen för personalen
LN: Det går mycket bättre än man kunde förvänta sig, plötsligt finns det personal, det känns som att det är bättre bemannat än det brukar vara en vanlig vår. Jag var bortrest nyligen men kom tillbaka tidigare än planerat eftersom det blev reseförbud. Jag hade väntat mig att det skulle vara närmare krigstillstånd, istället upplever jag att det går bra. Alla bara jobbar på, inget gnäll. Vi har också fått flera händer rent konkret vilket underlättar mycket.
Anledningen att man ”fått in fler händer” är att arbetet organiserats om så att exempelvis barnmorskor med administrationstid flyttats till vården och att många möten och andra arbetsuppgifter, sedan ungefär en månad, är inställda. Detta har frigjort resurser för kliniken att kunna ta emot alla patienter och att hantera den ytterligare belastning som vissa av åtgärderna för att minska risken för smittspridning medfört.
EB: Vi har mycket mindre av annat arbete än själva vården just nu. Cheferna försöker bemanna upp och många i personalen har själva valt att flytta planerade semestrar.
Situationen för patienterna
Fler och fler patienter med covid-19 kommer nu in till sjukhuset, något som innebär att kliniken kontinuerligt och snabbt måste ställa om och hantera nya frågeställningar.
LN: Det har hänt flera gånger att patienter har ringt och när jag har informerat om att ingen partner får följa med när det är polikliniska besök, är alla förstående och tycker det är bra att vi är “stränga”. Födande får ha med sig en person (om den är frisk) till förlossningen. De friska och deras partners får fortfarande gå ut ur rummet men om de vill lämna avdelningen kan de inte komma tillbaka sedan. Och samtliga måste äta på rummet istället för i patientmatsalen. Det är ju ändå lite märkligt att säga: Ni får inte gå härifrån, men alla accepterar det.
EB: Patienter som är covid-19 positiva och deras partners får inte vistas utanför eller ens lämna sina rum. Det gör att vi får merarbete eftersom de behöver mer service kring maten från oss. Det och att ta på och av skyddsutrustningen tar extra tid. Enligt våra riktlinjer kan vi gå in till patienterna och prata med dem utan skyddsutrustning om vi håller ett avstånd på minst två meter, men i det patientnära arbetet gäller att skyddsutrustning ska vara på.
LN: Till gravida vill jag säga: Var inte orolig, vi har god kapacitet att ta emot alla som söker vård. Det kan förstås inträffa toppar då vi behöver hänvisa, men det finns ingen anledning att vara orolig för att man inte ska få vård.
Testning
Sedan ungefär en vecka testar man samtliga kvinnor som läggs in på kliniken (Karolinska sjukhuset i både Solna och Huddinge). Hittills har omkring sju procent visat sig vara corona-positiva trots att de flesta inte har symtom. Testningen framkallar en del frågetecken.
EB: Vi testar alla som läggs in, det gör man inte på andra sjukhus, och vi använder skyddsutrustning på alla som är positiva eller misstänks vara positiva. Jag tror att önskemålet om testning kom från narkos och IVA-personal, för att det är så oerhört viktigt att de håller sig friska.
LN: Jag tycker det är onödigt att testa alla, om vi fick ett svar inom två, tre timmar vore det väl en sak men idag är det ofta så att svaret kommer 12-24 timmar senare. Det blir inte speciellt hjälpsamt, det skrämmer mer tror jag. Om man ska testa alla så borde man ju skydda sig tills man har svaret, men så ser det inte ut idag. Som det är nu kan det hända att svaret kommer efter att patienten fött barn eller till och med gått hem. Idag hade jag hand om en kvinna som testades positiv strax innan hon skulle föda. Hon hade inga symtom och det är flera kollegor som varit med om samma sak. Att överraskas i efterhand har gjort att kollegor känt sig otrygga, så nu har det gått ut från chefshåll att man kan använda skyddsutrustning även där man inte vet om patienten är positiv.
EB: De planerade kejsarsnitten tar vi corona-prov på dagen innan operation. Vi tar också prov på alla barn till covid-positiva mammor, jag tror att det är neonatalvården som vill ha uppföljning. Vi upplever inte att mammorna blir rädda av det. Och utifrån den lilla kunskap som finns i nuläget tycks inte barn som blir smittade visa några symtom.
Stämningen
Än så länge verkar det som att inte så många i personalen har blivit sjuka, även om ganska många har varit hemma med luftvägssymtom, som inte har testats.
EB: Det är väldigt olika hur man reagerar och hur orolig man är för egen del eller för sin familj. På det hela taget är stämningen bra, folk är schyssta mot varandra och cheferna är tillgängliga. Alla försöker förhålla sig till allt det nya och vi får informationsmejl flera gånger i veckan.
LN: Alla ser allvaret i det här och det blir tydligt att vi måste hjälpas åt för att klara situationen. Vi har en lista på personal som är över 65 år eller har bakomliggande sjukdomar, de behöver inte handlägga covid-patienter. Det kan funka nu, i dagsläget är det 15-20 personer, men blir det fler på listan och även fler corona-positiva, kan man undra hur det ska fungera. Jag är inte så orolig för egen del, men när jag tilldelas en hel grupp med bara covid-positiva patienter då kan jag känna mig utsatt. Särskilt när man säger att smittan är dosberoende.
Mindre tryck
LN: Vi märker att folk ringer in och ställer frågor men att de nöjer sig med att inte komma in. Så jag upplever att vissa pass till och med varit väldigt lugna. Antalet tidiga hemgångar har ökat och vårdtiden har kortats ner betydligt. Medelvårdtiden för förlösta och oförlösta under perioden 1/1 – 27/3 förra året var 2,7 dygn och i år var siffran för samma tid 1,9 dygn. Det är svårt att avgöra om det finns kvinnor som skulle mått bra av att stanna längre men det är kvinnornas eget val att gå hem. Antalet förlossningar har varit i stort sett identiskt men flödet har förändrats.
Skyddsutrustning
EB: Vi har fått riktlinjer och det har inte saknats skyddsutrustning. När vi har födslar är det ok att använda långärmat, men vi kan inte använda ohemult mycket. I början försvann det en del handsprit, så vi håller uppsikt över materialet nu och vi hämtar dagligen den utrustning vi behöver. Det går att rekvirera mer om det behövs.
LN: De uppgifter vi gör anses inte vara så smittfarliga och vi har inte de allra högst klassade andningsskydden. Det som märks mest när man arbetar med skyddsutrustningen är att kvinnan och partnern ibland inte hör vad man säger, det är jobbigt. Sen kan det bli ruskigt varmt och svettigt när man bär skyddsutrustningen flera timmar i sträck.
Nyligen fick personalen besked att de själva kan avgöra om de vill använda skyddsutrustning när de handlägger patienter där provsvaret ännu inte kommit.
LN: Att få använda skyddsutrustning efter eget huvud kan ge dubbla signaler till familjerna när barnmorskorna gör olika. Igår var det exempelvis en barnmorska som informerade föräldrarna i förväg om att avlösande barnmorska skulle ha mer skyddsutrustning än hon själv hade haft. Men kvinnorna och deras partner är oerhört förstående, det är ingen som protesterar.
EB: Jag håller med om att det blir dubbelt, men för en del personal har möjligheten att använda skyddsutrustning efter eget huvud gjort att de känner sig mer trygga. Vi har också sagt att vi ska visa för patienterna hur vi ser ut, i dörren, innan vi klär på oss skyddsutrustningen.
Stöd och närvaro på rummet
LN: Vi strävar alltid efter att vara en barnmorska – en födande men det är olika för olika pass hur det lyckas. Nu när våra platser på samvårdsavdelningen har varit stängda eftersom vi har prioriterat att ha en extra barnmorska på avdelningen så har det ofta fungerat att jobba så.
EB: Det är inte uttalat att vi ska jobba med en barnmorska – en födande för att minska smittspridning, men det går inte i praktiken att gå emellan två i aktiv förlossning i det här läget och med den skyddsutrustning vi behöver ha. Det blir ohållbart.
Amning
EB: Amning uppmuntras och mammor som är corona-positiva uppmanas ibland att använda munskydd när de ammar, men den rekommendationen kommer nog att ändras. Man tittar nu över vilken evidens som finns. Mycket i det här är inte helt logiskt och skulle kanske inte hålla om man granskade det ordentligt. Men det är ju massor med nya rutiner som har kommit till, och cheferna ska hålla sig själva och oss i personalen uppdaterade, så det känns som att man går någon slags medelväg.
Tidig hemgång
EB: Tidig hemgång har ökat ganska mycket, familjerna vill inte vara kvar lika länge. Jag tror att det beror på att partnern kan ha svårt att vara kvar hela vårdtiden om det finns syskon hemma och när besök inte över huvud taget tillåts. Man vill samla sin familj helt enkelt. Vi har fått utöka vår återbesöksmottagning till tre istället för två. Om familjerna går hem före 24 timmar behöver de också komma tillbaka för en andra barnläkarundersökning.
LN: Grundtanken är att de som är friska och där allt fungerar går hem och kommer tillbaka på återbesök efter ett till tre dygn. Förut har många föräldrar inte velat gå hem, men det gör de nu. Inför somrarna går många sjukhus gå ut med att man önskar att patienter går på tidig hemgång, men det brukar inte fungera så bra. Nu är det en väldig skillnad, och många frågar om tidig hemgång. Det här är något vi behöver ta tillvara i framtiden.
EB: Vi ser också att projektet Min Barnmorska, med caseload på Karolinska Huddinge, är ett bra exempel på hur tidig hemgång kan fungera. Och de familjerna får även hembesök med eftervård av en barnmorska.
Sommaren
LN: Jag har nog inte riktigt vågat tänka tanken på hur sommaren kommer bli i år.
Jag brukar vara ganska positiv och jag har alltid tänkt att det löser sig. Men förra sommaren funderade jag på om jag skulle fortsätta som barnmorska, det var faktiskt gräsligt. Jag tror att jag fick 50 sms om att gå in och jobba, det var ganska tärande, och de här sms:n fortsatte komma hela hösten. Kanske gör UD:s rekommendation om att inte resa att fler är mer benägna att komma in och jobba? Risken att det blir en backlash om personalen inte kan ta ut sin semester är stor – vi behöver våra semestrar.
EB: Vi har inte fått veta något om sommaren och jag tror inte att någon vet i nuläget hur det kommer bli. Allt beror på hur pandemin utvecklas, man tror ju att puckeln är den här veckan, men det är så mycket som är ovisst.
Organisation
LN: Det är uppenbarligen mycket administrativt arbete som görs och när det minskar så finns det en reservkapacitet. Det gäller i och för sig bara under dagtid i veckorna, så lite skevt blir det förstås. När man nu mobiliserar folk, som inte vanligen jobbar i vården, vore det ju bra om de också jobbade obekväm arbetstid. Särskilt om den här krisen blir långvarig.
EB: Både jag och Louise har en del administrativ arbetstid och det är ju saker som också måste göras även om det går att minska i ett akut läge. Det är viktigt att tänka på när man organiserar sådan här vård att det måste finnas en överkapacitet.
Frustration
EB: Hur länge ska det hålla på? Vi försöker hålla på med förbättringsarbeten men det blir ju lite träligt och redan nu står det en upp i halsen att allt handlar om covid-19.
Det finns ju annat också i det vi håller på med.
LN: Jag håller med, i förra veckan var det någon som tog upp något annat under ronden och då sa läkaren: Vad skönt att prata om något annat!
Jag tror att det här kommer förändras efter ett tag.
EB: En viktig sak, som varit bra för att lugna personalens frustration, är att våra chefer hela tiden, när de inte haft svar på våra frågor har sagt: Det ska jag ta reda på!
___________________________________________________________
Tipslista
- Be om tydlig och frekvent information både via mejl och möten, viktigt att personalen kan få svar på sina frågor. Vi har också en förbättringstavla med information, digital, där vi får tydliga direktiv. Den går vi igenom varje morgonrond.
- Be om tydlig kommunikation från verksamhetschef.
- Ta om möjligt hänsyn till varandras särskilda skäl att inte ha hand om covid-patienter.
- Se till att skyddsutrustningen är lättillgänglig, så att det blir lättarbetat.
- Markera rum där det finns positiv (smittad) patient så att alla i personalen vet.
- Viktigt att chefer är närvarande och synliga, att de finns till hands och stöttar och svarar på frågor.
___________________________________________________________
Om barnmorskorna Elena Bräne och Louise Nordström
Elena Bräne är biträdande universitetsbarnmorska, ledamot Svenska Barnmorskeförbundets styrelse och jobbar på antenatal/ förlossning/ BB, Karolinska sjukhuset i Solna.
Louise Nordström är vårdsakkunnig inom obstetrik i Region Stockholm, medlem i Svenska Barnmorskeförbundets internationella råd och jobbar på antenatal/ förlossning/ BB, Karolinska sjukhuset i Solna.
___________________________________________________________
