Det är tid för en förändring. Det måste till ett paradigmskifte inom den reproduktiva hälsovården. Det handlar om god och säker och nära vård i samband med graviditet och barnafödande. Vård på rätt nivå med kontinuitet och trygghet för de blivande och nyblivna föräldrarna. Vårdkedjans länkar måste hänga ihop.
Hur många projekt och kartläggningar ska vi behöva från Sveriges Kommuner och Landsting? Hur många utredningar och rapporter ska Socialstyrelsen behöva göra? Det finns tillräckligt med evidens från forskning för att redan i dag göra de förändringar som behövs – om vi vill.
Vårdkedjan för blivande och nyblivna föräldrar är unik. Vi måste sluta betrakta graviditet, förlossning och tiden efter förlossning (postnatalperioden) som enskilda avgränsade händelser och vårdtillfällen. Det är ett vårdförlopp, en process, som hör ihop och måste samordnas.
Vård under graviditeten, förlossningen och tiden efter förlossningen (barnsängstiden) är en ”naturlig” vårdkedja för de blivande och nyblivna föräldrarna. Denna vårdkedja är unik, liksom den gravida kvinnan och de blivande föräldrarna.
Rent medicinskt är vår svenska vårdmodell med barnmorskor och mödrahälsovård och förlossningsvård välkänd internationellt. Vi har bra hälso- och sjukvård och vi har bra samarbete mellan professionerna barnmorskor och gynekologer. Det skulle kunna vara riktigt bra för precis alla, överallt i hela Sverige.
Men vårdkedjan är dessvärre full av glapp och saknar i dag kontinuitet. Vården har blivit fragmentiserad och det saknas vård för kvinnor efter förlossningen. Det beror på att vi har valt att vårda kvinnan inom olika separata delar med olika ledning och administration istället för att ha ett helhetsperspektiv. Länkarna i den självklara och kontinuerliga vårdkedjan hänger inte ihop.
_____________________________________________
Sannolikhetsvårdkedjan
En fiktiv ”sannolikhetsvårdkedja” visar hur det kan vara i Sverige när du är gravid och ska föda barn.
Tänk dig att du är gravid och går på en barnmorskemottagning för kontroller. Med största sannolikhet får du träffa samma barnmorska under hela graviditeten. Har du en sjukdom eller om du eller ditt kommande barn visar tecken på ohälsa, kommer din barnmorska att hjälpa dig till rätt vårdinstans. Din kontinuerliga kontakt med din barnmorska gör att du kan bygga upp en förtroendefull relation, förhoppningsvis så pass bra att du kommer att berätta för din barnmorska om du mår dåligt, känner dig deprimerad eller kanske är förlossningsrädd. När det är tid för dig att föda kommer du med största sannolikhet att möta en ny barnmorska som med största sannolikhet ansvara för och handlägga fler förlossningar samtidigt som din. Det är därför inte sannolikt att du kan få ett kontinuerligt vårdstöd under din förlossning. På vissa sjukhus i Sverige kommer du att få stanna kvar på förlossningen och skötas av samma barnmorska även efter förlossningen, men med största sannolikhet kommer du att flyttas till en annan vårdenhet där du får träffa nya barnmorskor eller annan personal om inte avdelningen har några barnmorskor anställda.
Har du fött ditt första barn är det mest sannolika att du får stanna på sjukhus i två dygn. Har du barn sedan tidigare blir du kanske kvar i ett dygn. Du kommer sedan med största sannolikhet att göra ett återbesök på sjukhuset inom en vecka då du med största sannolikhet möter ännu en ny barnmorska.
Vad händer sedan?
Ja, med största sannolikhet består stödet för din (reproduktiva) hälsa av ett återbesök hos den barnmorska du hade under graviditet cirka 6-12 veckor efter förlossningen. Ansvaret för ditt barn övergår till barnhälsovården.
___________________________________________________________
Sannolikhetsvårdkedjan fungerar säkert bra för kvinnor som är friska, när det väntande/nyfödda barnet är friskt, om kvinnan inte känner oro eller stress och har fullt stöd från partner och anhöriga. Men att bli förälder kan vara en omvälvande omställning och många kvinnor upplever känslomässiga förändringar som ångest, stress och depression. Forskning visar dessutom att kvinnor kan ha hälsoproblem upp till ett år efter förlossningen.
Det största glappet i vårdkedjan finns efter förlossningen. Sverige har den kortaste vårdtiden efter förlossning (1,8 dagar) och kejsarsnitt (3 dagar) inom EU. Dagarna efter förlossningen på sjukhuset är intensiva, kvinnan ska fysiskt hämta sig från förlossningen och föräldrarna ska lära känna sitt barn. Samtidigt får de en massa information inför hemgång om amning, barnets nutrition, skötsel av barn och hur du ska sköta din egen kropp.
När familjen väl kommer hem med sitt barn väntar för de flesta en omtumlande tid samtidigt som det strukturerade stödet till familjer är otillräckligt jämfört med många EU-länder.
I Sverige möter föräldrarna barnsjuksköterskor i barnhälsovården cirka 1-3 veckor efter barnets födelse (förlossningen). Vid detta möte ligger fokus bara på barnet, eftersom det är barnhälsovårdens ansvar och uppgift. Barnmorskor i primärvården (mödrahälsovård) ansvarar för hälsokontroller under och av graviditeten plus ett återbesök med en kontroll för kvinnan (mamman) 6-12 veckor efter förlossningen.
Socialstyrelsen visade i en utredning 2017 på brister i vården av kvinnan efter förlossningen, att det helt enkelt saknades vård och det var otydligt var kvinnor kunde söka vård och hjälp när det gällde fysisk och psykisk ohälsa i samband med barnafödande.
Vad får det för konsekvenser?
Forskning visar att kvinnor inte får stöd för sin psykiska och fysiska hälsa och söker akutvård de närmaste veckorna efter förlossningen (12 % i Region Stockholm). Forskning visar också att kvinnan ofta inte har någon att prata med gällande sin förlossningsupplevelse.
Amningsmottagningar har stängt och finns inte på alla platser. Andelen barn som ammas har minskat under den senaste 20-års perioden. Socialstyrelsens statistik visar att amning under barnets första 4 månader fortsätter att minska och vi vet inte om det kan bero på ”glappet” i vårdkedjan.
Kvinnan med familj är som mest sårbar de närmaste veckorna efter förlossningen. Trots att det är då amning ska etableras och kroppen läka, finns inget självklart stöd efter förlossningen. Det är mycket som kan hinna gå ”snett”, eftersom det kan ta 1-3 veckor innan man får tid inom barnhälsovård för stöd.
Patientansvarig barnmorska är fast vårdkontakt
Den barnmorska som kvinnan träffat under graviditet är den som kvinnan förhoppningsvis utvecklat en förtroendefull relation till. En patientansvarig barnmorska ”känner” kvinnan och kan därför bäst tillgodose hennes fysiska och psykiska behov när det handlar om reproduktiv hälsovård. Denna barnmorska bör förslagsvis vara en fast vårdkontakt och vårdkoordinator genom hela vårdkedjan inklusive ansvar för amning/nutrition och det nyfödda barnet fram tills överlämning till barnhälsovård.
Den återbesöksverksamhet som idag mestadels finns på sjukhus kan med fördel flyttas till den barnmorskemottagning kvinnan där gått under graviditet. Sådan försöksverksamhet pågår på olika platser i landet. Utöver ökat stöd den närmaste tiden efter förlossningen bör kvinnan erbjudas uppföljande reproduktiv hälsovård upp till ett år efter förlossning.
Ansvar och vård av mor och barn bör utgå från patientansvarig barnmorska fram till det första besöket till barnhälsovården, då barnmorska och barnsjuksköterska samarbetar vid överlämningen av vårdansvaret. Barnmorska och barnsjuksköterska bör ha fortsatt samarbete kring kvinnans behov av amningsstöd.
Ett sådant arbetssätt innebär ett kontinuerligt vårdstöd med ett minimum av vårdgivare från graviditets början till ett år efter förlossningen. Att stärka och samordna kedjan av vård i samband med graviditet och barnafödande handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det handlar om att samhället ska garantera kvinnors rätt till hälso- och sjukvård, familjeplanering och lämplig vård vid graviditet, förlossning och amning. Det handlar också om att garantera rätt kompetens på rätt plats och det är vi barnmorskor som är utbildade och har kompetens när det gäller reproduktiv hälsovård.
Det handlar om kvinnors hälsa
Kontinuitet i den reproduktiva hälsovården kräver också en väl fungerande organisation för uppföljning och efterkontroller så att kvinnors problem och komplikationer efter barnafödande upptäcks och åtgärdas. Något som säkert kan förebygga en hel del ohälsa.
God och nära och säker vård
Alla kvinnor som vistas i Sverige har rätt till en god och nära och säker mödra- och förlossningsvård på rätt nivå och på lika villkor. Måste beslut och direktiv komma från nästa politiska nivå? Kanske är det dags att mödra- och förlossningsvård blir ett eget spår inom hälso- och sjukvården?
_____________________________________________
Reproduktiv hälsovård = barnmorskans verksamhetsområde
Barnmorskan vårdar primärt kvinnan men i hens yrkesutövning ingår även barnet och familjen.
En legitimerad barnmorska har kompetens att handlägga olika tillstånd.
En legitimerad barnmorska kan självständigt ansvara för att identifiera, bedöma, åtgärda, informera, ge råd och vård samt utvärdera givna insatser.
Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa
Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2018)
www.barnmorskeforbundet.se
_____________________________________________
Referenser
Barimani M, Hylander I: Linkage in the chain of care: a grounded theory of professional cooperation between antenatal care, postpartum care, and child health care. Int J Integr Care. 2008, 8:e77.
Barimani, M & Hylander. I. Joint action between child health care nurses and midwives leads to continuity of care for expectant and new mothers, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2012, 7:1.
Barimani M, Oxelmark L, Johansson SE, Langius-Eklof A, Hylander I. Professional support and emergency visits during the first 2 weeks postpartum. Scand J Caring Sci. 2014, 28(1):57-65.
Barimani M, Oxelmark L, Johansson SE, Hylander I. Support and continuity during the first 2 weeks postpartum. Scand J Caring Sci. 2015, 29(3):409-417.
Barimani M, Vikstrom A: Successful early postpartum support linked to management, informational, and relational continuity. Midwifery. 2015, 31(8):811-817.
Barimani M, Vikström A, Rosander M, Forslund Frykedal K, Berlin A. Facilitating and inhibiting factors in transition to parenthood – ways in which health professionals can support parents. Scand J Caring Sci. 2017, Sep; 31(3):537-546.
Vikström A, Johansson S-E, Barimani M. Postnatal ER visits within 30 days—Pattern, risk factors and implications for care. J Clin Nurs. 2018, 27:769–776.
Barimani, M. Vikström, A. Improving postnatal care in Sweden – Midwives have a key role. Sexual & Reproductive Healthcare. 2018, 16: 78-79.
___________________________________________________________
