Barnmorskan Mia Ahlberg

Ordförande har ordet: Den viktiga eftervården

Eftervård, eftervård, eftervård. Den viktiga eftervården. Vård efter förlossning. Det handlar om reproduktiv hälsovård under postnatalperioden.

En viktig del av Svenska Barnmorskeförbundets arbete är att ligga i framkant och veta vad som ligger högt upp på agendan inom vårt yrke och verksamhetsområde. På den politiska arenan och på våra olika myndigheter. Vi tror att vi de närmaste åren kommer att få höra och se allt fler arbeten och utredningar som handlar om eftervården i Sverige.

SKL:s utredning Trygg hela vägen visar att kvinnor behöver någonting annat än det som vår hälso- och sjukvård – den reproduktiva hälsovården – idag erbjuder…
Vården under postnatalperioden är idag fragmentiserad.
Kvinnor vet inte vart de ska vända sig för att få information och hjälp. Vad vården erbjuder är också lite olika beroende på var du bor i Sverige.  Vi märker också att flera andra yrkeskategorier gärna vill in i eftervården och göra det jobb som vi anser är en barnmorskas kompetensområde och ansvar – postnatalperioden.

I dag är slutenvården (inom den region där jag är verksam) ansvarig upp till sju dagar efter partus och därefter ska barnmorskemottagningen ha ett uppföljande möte med kvinnan. Som all vård i samband med graviditet och förlossning är besöket frivilligt. Hur slutenvården organiserar vården de sju dagarna ser olika ut från sjukhus till sjukhus. Vissa erbjuder BB hemma andra inte. Vissa sjukhus har amningsmottagningar andra inte, etcetera. Vad vi erbjuder och vad kvinnor behöver är antagligen inte exakt i balans och vi behöver fundera på vad vi ska göra för att förbättra detta.

Jag anser att vår profession, tillsammans med läkarna i vissa fall, ska vara drivande i denna utveckling. Barnmorskan har det holistiska perspektivet och är utbildad i den komplexa (obs inte komplicerade) situation som kvinnan befinner sig i efter att ha fött barn. Det handlar om den fysiska kroppen, psyket, barnet, amning, familjen, anknytning, relationen, sex, arbete och yrke… och säkert ännu mer.
Att lyckas ta hänsyn till allt detta när en ska utveckla eftervården att bli mer personcentrerad är komplext och det är just det vi barnmorskor har lärt oss.

Så jag vill uppmana alla barnmorskor är att våga stå upp för vår kompetens och tydligt visa vad vi gör och delta i de arbeten som kommer framöver. Se till att det alltid finns barnmorskor med i utvecklingsarbetena och var vaksamma på när andra professioner vill ta över vårt område och jobb.

Jag menar inte att vi ska vara protektiva till förbannelse och självklart ska vi se när andras kompetenser behövs. Men vi måste komma ihåg att ingen kvinna vinner på att behöva gå till olika personer som gör olika delar om det finns en person/profession som kan göra allt – om ni förstår vad jag menar. Det blir ineffektivt och bara jobbigt för kvinnan. Jag menar att barnmorskan har kompetens att följa alla kvinnor och att hen kan vara den person som remitterar kvinnan vidare om hon behöver en annan yrkespersons kompetens än barnmorskans.

Det är viktigt att vi ser värdet av den nära och kontinuerliga relation som kvinnan ofta har med barnmorskan och fortsätter arbeta utifrån det perspektivet. Sedan ska vi naturligtvis kräva att vi är tillräckligt många och blir ersatta för vårt arbete. Det måste finnas tillräckliga resurser för att vi ska kunna utföra uppdraget.

Så alla barnmorskor som är proffs på post partum – reproduktiv hälsovård under postnatalperioden:

Håll utkik, framtiden är er!

Vi hörs,
Mia

___________________________________________________________

Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) rapport  Trygg hela vägen

Kompetensbeskrivning legitimerad barnmorska (2018) Svenska Barnmorskeförbundet

Socialstyrelsens nationella kartläggning (2017) Vård efter förlossning – en nationell kartläggning av vård till kvinnor efter efter förlossning

___________________________________________________________