Svenska Barnmorskeförbundet med Stockholms lokalförening i spetsen bjöd på energifyllda dagar bland de många besökarna under Järvaveckan. Rätten till vård och det viktiga föräldrastödet var två av frågorna som diskuteras tillsammans med inbjudna gäster.
En mötesplats för öppna samtal och vidgade vyer. En plats för röster att bli hörda och fler perspektiv att bli kända. Så beskrivs Järvaveckan som startades på initiativ av Ahmed Abdirahman år 2016. Naturligtvis var Stockholms lokalförenings styrelse på plats med Anna Björsson, Anja Lundström, Maria Nordén Norman, Kajsa Persson Kay, Jannich Rasmus Ludvigsen, Anna Richette Stenhammar Emilija Wilson, Mabel Zamora Hernandez och även Magnus Nordström, förbundsordförande SRAT samt representanter från förbundsstyrelsen. Anja Lundström, ordförande för Barnmorskeförbundet Stockholm, modererade fredagens och lördagens seminarier.
Vård efter behov
Tidöavtalet och rätt till jämlik vård har debatterats flitigt den senaste tiden. En av rösterna i debatten, Ewa Elvin, barnmorska, styrelseledamot i Svenska Barnmorskeförbundet samt forskare och lärare på Karolinska Institutet, var på plats. Inom Rätt till vård-initiativet är Ewa Elvin en aktiv debattör.
– Tidöavtalet innebär enorma svårigheter för oss som vårdgivare och försämrar ytterligare rätten till en jämlik vård. Vi kanske inte kan göra en rätt bedömning för att vi inte har en tolk och ett barn kan behöva översätta sin mammas cancerdiagnos. Återigen så handlar detta om okunskap från icke insatta i vården och vi som är i vården kan redan nu förstå vilka konsekvenserna blir, säger Ewa Elvin.
På plats för att diskutera rätt till vård och jämlik vård fanns även Ida Karlsson, programansvarig för den ideella organisationen Läkare i världen, och Elisabet Ubbe, barnmorska och projektledare för Läkare i världen. Läkare i världen finns på åtta orter i Sverige och är aktiva i frågan om rätt till vård för alla. Organisationen har mottagningar som drivs av volontärer, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tolkar och psykologer och vänder sig till utsatta EU-medborgare, papperslösa, barn med uppgivenhetssyndrom och offer för människohandel. Även de menar att Tidöavtalet innebär en stor försämring för personer utan uppehållstillstånd och inskränkningar kring tolkanvändning. Ida Karlsson berättar att det många gånger uppstår svårigheter kring hur begreppet vård som inte kan anstå ska användas och speglar en okunskap hos vårdgivare när migranter har nekats vård på felaktiga grunder.
– Digitaliseringen blir även en barriär eftersom man inte har tillgång till de medlen och om man inte kan språket så går det inte heller att göra sig förstådd. Vårdpersonalen kan ju heller inte göra en rättvis bedömning. Om Tidöavtalet bli verklighet och tolkanvändningen ska inskränkas blir utsattheten ännu större, säger Ida Karlsson.
Anja Lundström fortsätter:
– Vi ska inte glömma bort syftet med tolkanvändning. Nämligen att kunna förstå sin vård och ges möjlighet att påverka och vara delaktig. Men det är också ett skydd för professionen. Vi barnmorskor har en etisk kod och en skyldighet att se till att vårdtagaren har förstått och kunnat ta till sig informationen.
Samtalet fortsätter att handla om barriärer och att Läkare utan gränser ger människor möjlighet till trygghet. Elisabet Ubbe beskriver att de fått ett fantastiskt mottagande av det arbete de gör och att samverkan med regionen fungerar väl och är en stark motkraft till de negativa strömningar som bland annat Tidöavtalet för med sig. Men samtidigt beskrivs en frustration över att mycket i civilsamhället drivs som projekt.
– Man tar inte tillvara på de erfarenheter som finns och det är dränerande för samhället. Det saknas långsiktighet. Inkludering är så oerhört viktigt. Har vi inte lärt oss något av det än?
Det är en samstämmig panel med ett tydligt budskap till sin publik som sammanfattas av barnmorskan Elisabet Ubbe:
– Mitt uppdrag som barnmorska utgår från den etiska koden. Jag anser inte att jag ska bedöma juridisk status. Hälsa och vård är en mänsklig rättighet och vi ska ge vård efter behov.
Kulturdoula som brobyggare
Föräldrastöd var fokus för ett av de fyra seminarierna och det viktiga ämnet diskuterades med hjälp av panelen Ewa Elvin, Anja Nordenfelt, verksamhetschef för Mamma United och Anna Jensen, verksamhetschef för Kulturdoula.
– Vi har en välfungerande mödravård. Vi använder oss av tolk när så behövs, vi ger stöd och evidensbaserad vård. Men en av svårigheterna med att behöva fly och komma till ett nytt land, är att kapaciteten att ta till sig information kan vara begränsad. Det behöver barnmorskan tänka till kring. Här kan en kulturdoula som är med vid besöken på barnmorskemottagningen vara oerhört värdefull, säger Anna Jensen.
Kulturdoula är en ideell förening som funnits i drygt sex år. 45 doulor, varav många är flerspråkiga, fungerar som stöd för kvinnor och deras familjer före, under och efter graviditet. Att tidigare ha fött barn i sitt hemland i hemmet och nu rekommenderas att föda på sjukhus kan vara ett hinder där den svenska vården och den födande inte alltid möts. Anna Jensen beskriver en kulturdoula som en brobyggare mellan familjen och vården. Att det inte bara är språket som kan hindra en kommunikation, att det finns så många andra delar vi behöver ta hänsyn till.
– Vi som vårdgivare är, och ska självklart, vara stolt över vår omvårdnad. Vi har våra arbetssätt men vi måste också våga anpassa vårt sätt för att kunna möta individen.
Att skapa tilltro
Ewa Elvin som forskar kring föräldrastöd vid Karolinska Institutet, berättar om ett annat sätt att arbeta med föräldrastöd på barnmorskemottagningen, nämligen gruppmödravård.
– Istället för att barnmorskan och den gravida möts enskilt kan barnmorskan fungera som facilitator och kvinnorna lär sig av varandra. Det kan bli ett fantastiskt utbyte av både kunskap och erfarenheter.
Anja Nordenfelt berättar om Mamma Uniteds arbete med att stödja och stärka mammor. Mamma United som är en ideell förening finns i fem kommuner i nio olika områden och erbjuder mammor ett utbildningsprogram med tolv gruppträffar som berör ämnen som föräldraskap, egenmakt och inkludering.
– Vi vill skapa ett Sverige för alla. Då behövs riktade insatser, berättar Anja Nordenfelt. Genom att möta kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden och ge dem verktyg för att kunna påverka sin situation, kan vi minska ohälsan. Om vi vill ha ett Sverige för alla så räcker inte en plansch på BVC. Vi måste finnas där. Tilliten för samhällsviktiga funktioner kan vara låg. Men Mamma United kan bidra till att skapa tilltro.
Under Järvaveckan diskuterades även barnmorskans profession och kompetens i ett morgondagens Sverige där SRATs Förbundsordförande Magnus Nordström deltog i samtal med Charlotta Elvander, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet och Maria Nordén Norman, Regional fackligt övergripande SRAT/Svenska Barnmorskeförbundet. Ett spännande och framåtblickande samtal.
Seminarierubriken ”Utbyte mellan Ghana och Sverige – hur kan samverkan mellan förbund påverka barnmorskor och sexuell och reproduktiv hälsa?” bjöd på ett inspirerande samtal mellan Maria Nyberg, Generalsekreterare för Union to Union, och Johanna Blomgren, barnmorska, doktorand och i arbetsgruppen för GhanaProjektet, Internationella rådet, Svenska Barnmorskeförbundet.
Så till sist, vad önskar sig då Barnmorskeförbundet av framtiden?
– Kontinuitet i vårdkedjan och en evidensbaserad, differentierad och jämlik vård, avslutar Anja Lundström.