Nu kan vi ta del av de första resultaten från Graviditetsenkäten som besvarats av 52 000 gravida och nyblivna mammor.
Graviditetsenkäten har varit ett flerårigt arbete där Svenska Barnmorskeförbundet, SFOG och Graviditetsregistret med stöd från Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har arbetat fram de tre enkäter som gravida och kvinnor som fött barn kan fylla i via 1177. Den första enkäten fylls i ungefär i graviditetsvecka 25, den andra enkäten cirka åtta veckor efter förlossning, och den tredje och sista enkäten cirka ett år efter förlossning.
De första resultaten bygger på insamlingen under de fyra första månaderna. Så många som 52 000 gravida kvinnor och kvinnor som fött barn, har delat med sig av sin upplevelse och erfarenheter. Bortfallsanalysen visar att resultaten från svarande på enkäten i stort ger en representativ bild av nyblivna mammors åsikter. De som svarat på enkäterna ligger nära alla födande kvinnor år 2020 sett till åldersfördelning, bostadsort, förlossningsupplevelse, först-/omföderskor och förlossningssätt. Störst skillnader ses vad gäller födelseland och utbildningsnivå vilket gör att det saknas viss väsentlig information.
Det är och kommer bli ett ovärderligt material för utveckling av förlossningsvården. 20 000 kvinnor har dessutom tagit sig tid att fylla i svar i fritext vilka kommer förmedlas till verksamheterna. Graviditetsenkäten kommer att finnas tillgänglig under två år och genomförs som en del av den nationella satsningen för kvinnors hälsa och förlossningsvård.
Mycket är positivt men inte allt
Det framkommer mycket som är positivt. Många har fått föda på den förlossningsklinik de valt men drygt 7 procent fick inte det. Av de 7 procenten handlade det för mer än hälften om att de inte fick plats och det var framför allt i storstäderna. Kvinnorna rekommenderade sin mödrahälsovård och den förlossningsavdelning de födde på och kände att bemötandet var respektfullt men var 10 kvinna tycker inte det. En av frågorna handlar om närvaro av barnmorska under förlossningen. En stor andel var nöjda, omföderskor i större utsträckning (90%) än förstföderskor (86%). Det betyder att 14 procent av förstföderskorna inte har fått tryggheten i en närvarande barnmorska. Vad det får för konsekvenser för psykiskt och fysiskt mående och inställning till nästa graviditet är frågor som måste analyseras framöver.
Tre utvecklingsområden kan redan nu ses efter 52 000 svar. Det handlar om tiden efter förlossningen; den postnatala perioden. Många, alltför många, vet inte var de ska vända sig för att få hjälp med sin psykiska behov (20%) och än mer kring sina fysiska problem (31%). På en skala 1-5 där 5 är helt tillfredställande/nöjd uppger kvinnorna ett genomsnitt på 3,6 kring stöd vid problematisk amning.
Kvinnorna är inte tillfreds med partnerns delaktighet under framförallt graviditeten och efter förlossningen. Enkätsvaren visar tydligt konsekvenser av pandemin och begränsningarna kring att ta med partner till mödrahälsovård och eftervård. Inget av det som framkommit är förvånande. Att det är svårt att komma vidare kring postnatalvården är väl känt och en anledning som försämrar läget är den mängd grundutbildade sjuksköterskor som ersätter barnmorskor på BB-avdelningarna. En kvalitetssänkning som gissningsvis är precis det som syns i även denna stora sammanställning. För en ökad kvalitet på vården postnatalt behövs barnmorskors kompetens. Så enkelt är det men det måste få kosta i bättre arbetsvillkor och en adekvat lönesättning utifrån kompetens istället för brist.
Läs gärna Svenska Barnmorskeförbundets policydokument Vård efter förlossning.
Vad händer nu?
Regionerna har fått sina resultat på central nivå som kan förmedlas ut till alla verksamheter. Genom graviditetsregistret kan det inom kort bli möjligt att titta närmare på resultaten för var och en med hjälp av inloggning via SITHS -kort.
Det som rör bristningar och omhändertagande kring det ska analyseras separat och där kommer professionerna vara delaktiga.
Det är för oss alla viktigt att ta till oss allt det positiva vi med gemensamma krafter gör och bidrar till och samtidigt stanna upp och fundera på det som inte var tillräckligt bra och även titta på de siffror som hamnar mellan dåligt och helt bra.
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Svenska Barnmorskeförbundets policydokument
___________________________________________________________
