På Södersjukhuset i Stockholm finns en barnmorskeledd abortmottagning. Här jobbar för närvarande tre fast anställda barnmorskor plus lika många timanställda. En av de fast anställda är Sandra Rubio.
– Vi har en enorm kompetens och vi finns tillgängliga här för kvinnor som önskar abortrådgivning, säger Sandra Rubio.
Hon har sedan hon bestämde sig för att bli barnmorska vetat att det är abortvård hon vill arbeta med. Frågan är viktig för henne av flera skäl, dels för att hon kommer från Chile, där abort är förbjudet. Men också för att hon är uppfostrad av en självständig mamma som kommer från en familj bestående av en rad starka och självständiga kvinnor.
– Jag visste att jag ville bli barnmorska när jag blev sjuksköterska och jag var redan då intresserad av preventivmedel och abort. För mig är det självklart att kvinnor ska få bestämma över sin egen kropp.
Sandra Rubio var åtta år när hon, hennes mamma och bror kom till Sverige som politiska flyktingar. Och hon känner en stark glädje och tacksamhet över att leva i ett land där yttrandefrihet är en självklarhet liksom rätten till den egna kroppen. Nu är hon 41 år, barnmorska och på rätt plats i livet.
Som nybliven sjuksköterska 1999 fick Sandra Rubio jobb på gyn på Huddinge Sjukhus. Där blev hon kvar tills hon började på barnmorskeutbildningen. Sedan, som ny barnmorska gjorde hon en kort sejour på förlossningen på Huddinge Sjukhus innan hon återvände till abortfrågan. Först på en privat abortmottagning och sedan på Södersjukhuset (SÖS) i Stockholm där hon arbetar sedan 2015.
Sandra Rubio är stolt över sitt arbete och hon provoceras av abortmotstånd samt den debatt som då och då blossar upp runt barnmorskan Ellinor Grimmark som vägrar arbeta med abort och som driver frågan i rättsliga instanser.
– Jag blir provocerad. Vi har ju väldigt klart för oss när vi läser till barnmorskor att abortvård ingår i vår profession. En abortsituation kan uppstå hos alla kvinnor någon gång under hennes fertila liv och som barnmorska kommer man att möta kvinnor som överväger eller har genomgått abort. Därför anser jag inte att man som barnmorska ska ha några förbehåll i den frågan, oavsett var man avser att vara verksam, säger hon.
Däremot har Sandra Rubio förståelse för att det kan vara krävande att handlägga exempelvis sena aborter och på en tidigare arbetsplats har hon varit med om att kollegor slutat för att de upplevt att just det varit svårt.
– Men även om det har varit svårt för en del har jag aldrig hört att någon ifrågasätter abort i sig, säger hon.
För att skapa trygghet för personalen är det viktigt att det finns stöd och tydlighet i arbetet med frågor som är krävande. Och Sandra Rubio har sedan årsskiftet varit med i en expertgrupp som tagit fram nationella riktlinjer för handläggning av senaborter. Upprinnelsen till arbetet är den mediedebatt som tog fart i samband med försök till återupplivning av ett aborterat foster som föddes fram i vecka 22+0 (definieras inte längre som ett foster) och det möte som hölls på Socialstyrelsen med anledning av debatten.
– Min egen reaktion på händelsen är att det tycks har saknats rutiner för stöd till den person som kontaktade neonatologen. I det här fallet borde stödet ha givits av en gynekolog, men det verkar som att det inte har funnits en tydlig riktlinje och att personen då har kontaktat en neonatolog. Det är viktigt att särskilja gynekologi, dit abort hör, och för tidigt födda barn, neononatologi, säger hon och fortsätter:
– Vi vill vara tydliga med att det här handlar om gynekologi inte neonatologi. Om en barnmorska eller en sjuksköterska känner att hon behöver stöd i handläggningen så är det en gynekolog som ska kontaktas. Självklart ska hon också kunna få stöd från sina kollegor och chef, men när det gäller det medicinska så är det gynekologens uppgift.
Målsättningen med expertgruppens arbete har varit att ta fram riktlinjer för att stärka barnmorskor, och även sjuksköterskor i deras arbete med senaborter.
I riktlinjerna finns även ett omvårdnads-pm där bland annat vikten av god handledning finns med. Andra centrala omvårdnadsaspekter för att ge en god vård är: att vara närvarande, vikten av god smärtlindring, att anhörig får vara med om kvinnan önskar det samt information om hur aborten går till rent praktiskt. De nya riktlinjerna kommer att spridas via Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi.
Allas rätt till vård
Frågan om tillgänglighet är den allra viktigaste inom abortvård menar Sandra Rubio. Hon beskriver ett möte med en papperslös kvinna som inte kände till sina rättigheter:
– Det var en kvinna från Latinamerika som kom till gynakuten. Hon visste inte att hon hade rätt att få abort så hon hade försökt göra abort på egen hand. Det är ett möte jag inte kan glömma.
En väninna till kvinnan, också hon papperslös, hade tipsat henne om en metod, en form av förgiftning, och hon kom in till akuten på grund av de fysiska effekterna av abortförsöket. Sandra Rubio, som pratar spanska, kunde förklara för kvinnan, att hon hade rätt till abort.
– Hon blev lättad förstås, hon hade varit rädd att hennes status som papperslös skulle avslöjas. Jag hoppas att hon nu kan sprida till andra papperslösa att de har rätt till vård, säger Sandra Rubio.
Det finns flera aspekter på utsatthet för just papperslösa och asylsökande som hör ihop med abortvården. En är att asylsökande över 18 år inte har rätt till subventionerat pris på preventivmedel som förskrivs av barnmorska utan att de måste förskrivas av läkare.
– Det här är redan en utsatt grupp, både när det gäller abort och preventivmedel. Och brist på preventivmedel kan ju i sin tur leda till oönskade graviditeter så det hänger ihop, säger hon och förtydligar:
– 85 procent av all preventivmedelsförskrivning görs av barnmorskor och när vi inte längre får förskriva till de här personerna måste de betala för ett läkarbesök för att få preventivmedel. Det gör det svårare för en grupp som redan är i underläge och det är helt oacceptabelt tycker jag.
På hennes egen barnmorskeledda abortmottagning har beslutet inneburit att barnmorskorna måste kontakta läkare för att få subventionerade preventivmedel utskrivna till den här gruppen. Patienterna måste boka tid hos gynekolog och det kostar pengar för dem.
Yrkesstolthet och engagemang
De utmaningar som finns inom abortvården rubbar inte på något sätt Sandra Rubios målmedvetna arbete. Hon utstrålar yrkesstolthet och ett brinnande engagemang för kvinnors rättigheter. Hon säger:
– Jag vill berätta om min arbetsplats: Den här barnmorskeledda enheten har funnits i tre år. Vi är tre barnmorskor nu och snart får vi två nya kollegor. Här utförs ultraljud av barnmorskor, vi handlägger aborter och vi handlägger även missfall. Vi har en medicinskt ansvarig läkare som vi alltid kan vända oss till vid behov. Vi finns här för kvinnor som önskar abortrådgivning, vi är tillgängliga och vi utvecklar hela tiden abortvården genom att delta i studier, forskning och konferenser.
___________________________________________________________
Namn Sandra Rubio
Ålder 41
Barnmorska sedan 2009
Jobbar SÖS abortmottagning, sedan tre år.
Familj Den franska bulldoggen Phoenix, 2,5 år.
Bor Sundbyberg
___________________________________________________________
Konsensusdokument om vård vid sen abort
Mötet på Socialstyrelsen (2017-09-27) initierades av Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi och Svenska Barnmorskeförbundet med anledning av debatten i media om sena aborter. Socialstyrelsen gav då i uppdrag åt professionsföreningarna att gemensamt utveckla ett konsensusdokument för vård och behandling vid sena aborter. Efter önskemål från Socialstyrelsen har professionsföreningarna tagit fram ett konsensusdokument kring sen abort som tillställts Socialstyrelsen (20180529). Dokumentet har tagits fram av en arbetsgrupp inom Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi, och har godkänts av Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi och Svenska Neonatalföreningen. Arbetsgruppen har även tagit fram en omvårdnadsriktlinje och patientinformation.
Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2018) Svenska Barnmorskeförbundet.
Abortion Policies and Reproductive Health around the World
___________________________________________________________