Barnmorskorna Helena Lindgren och Kerstin Erlandsson.
”Capacity building for public health officials in maternal and child health” Barnmorskorna Kerstin Erlandsson och Helena Lindgren på en tidigare gemensam projekt resa.

Professorsbloggen – med globalt engagemang. Del 9: Gott slut #Barnmorskansår2020

Professorn med globalt engagemang. Följ barnmorskan Marie Klingberg-Allvin, professorn med globalt engagemang, när hon bloggar om barnmorskan, kvinnors hälsa och rättigheter, srhr med fokus på global hälsa under #barnmorskansår2020.

Gott slut #Barnmorskansår2020

Då avslutar vi året som startar upp arbetet för att synliggöra barnmorskans kompetens och barnmorskans roll för att länder ska nå de globala hållbarhetsmålen 2030. Pandemin har tagit fokus under året men det är med all tydlighet så att barnmorskans roll har en stor betydelse och att satsningar på SRHR, som redan innan var akut, är ytterst nödvändigt.

I det påbörjade #Barnmorskansdecennium tar vi avstamp i den nya Lancet Global Health publikationen: Potential impact of midwives in preventing and reducing maternal and neonatal mortality and stillbirths: a Lives Saved Tool modelling study. Den tidigare Lancet serien Midwifery Care (2014) visade att välkända interventioner utförda av primärt barnmorskor men även andra professioner inom SRH, kan göra skillnad. Det uppskattades bland annat att om alla kvinnor fick tillgång till preventivmedelsrådgivning kan man undvika 57 procent av mödradödsfallen globalt. Tillgång till vård som definieras som ”midwifery care”, som är integrerad i hälsosystemet och med tillgång till specialistvård, vid behov, kan rädda 83 procent av dödsfallen (mödradöd, neonatal och dödfödda barn).

I den nya publikationen har man utgått ifrån den tidigare (2014) men utvecklat metod och analys och här visar resultaten att barnmorskor, som enda profession, kan bidra till signifikant minskad dödlighet. Om en säkerställer att kvinnor har full tillgång till vård, innefattande interventioner som kan utföras av barnmorskor utbildade enligt ICM standard, skulle mödradödligheten minska med 67 %, neonatal dödlighet med 64 % och dödfödda barn med 56 %. Totalt skulle en rädda 4.3 miljoner liv/år fram till år 2035. Det här gäller om barnmorskor ges möjlighet att arbeta evidensbaserat i interdisciplinära team och i en gynnsam miljö. Förutom de interventioner som förväntas minska andelen mödradödlighet, neonatal dödlighet och dödfödda barn har analysen även innefattat interventioner för att minska antal aborter och stödja helamning. För att öka tillgång till nödvändig vård föreslås även barnmorskor vara engagerade i HIV, säker abort och nutrition. Barnmorskeledd preventivmedelsrådgivning beräknas minska aborttalen globalt och då från 40 miljoner ner till 25 miljoner.

Det är särskilt i låg-inkomstsammanhang som barnmorskor, med sin specifika kompetens, enskilt kan ha störst effekt för att minska dödlighet. Det är också i dom sammanhangen, där hälso-sjukvårdssystemet är svagt, som det finns mest uttalade barriärer för barnmorskor att vara verksamma utifrån sin fulla potential.

Det som krävs är satsningar som på olika sätt stärker barnmorskans profession, som erkänner barnmorskan som en av nyckelprofessionerna för att säkerställa tillgång till SRH. Satsningar på utbildning, forskning och reglering av professionen utgör basen. Utmaningen att tillse en gynnsam miljö (enabling environment) kräver stärkt ledarskap bland barnmorskor och är centralt för att skapa dynamiska interdisciplinära team.

Hur kan vi bidra till att skapa en gynnsam miljö för att barnmorskor ska kunna arbeta självständigt?

Helena Lindgren, barnmorska och docent i reproduktiv hälsa är projektledare för programmet ”Capacity building for public health officials in maternal and child health” som Karolinska Institutet driver med stöd från Svenska Institutet. Här berättar hon om programmet:

Ett starkt och engagerat ledarskap är en av nycklarna till hållbar utveckling och förbättringar av vården för kvinnor och barn i världen. Det är också en nyckel till att utbildning blir tillgänglig för alla och av god kvalitet. Ett ramverk av författningar och lagstiftning behövs för att stödja utvecklingen mot ett hållbart och jämställt samhälle. Detta är några av principerna bakom programmet ”Capacity building for public health officials in maternal and child health”. Svenska Institutet arbetar med teman som är viktiga för både Sverige och omvärlden: innovation, hållbarhet, kultur och samhällsfrågor. Internationellt genom att direkt kommunicera med målgrupper utomlands och erbjuda verktyg och stöd till andra som berättar om Sverige. Deras uppdrag är att öka omvärldens kännedom om, intresse och förtroende för Sverige, att öka samverkan i Sveriges närområde samt att främja en demokratisk, rättvis och hållbar global utveckling.

I augusti, 2020 startade programmet för ledare från myndigheter, hälso- och sjukvård samt utbildningsväsendet. Totalt deltar 30 nyckelpersoner från Kenya, Malawi, Etiopien och Somalia i programmet och alla är engagerade för kvinnors och barns hälsa inom sitt område. Alla föreläsningar och seminarier sker digitalt eftersom pandemin satte stopp för att vi, som planerat, skulle kunna besöka varandra och dela erfarenheter på plats. Men också det tillför viktiga aspekter – om vi ska nå målen i Agenda 2030 krävs att vi arbetar på nya sätt och hittar former för möten i det digitala rummet. Med barnmorskor närvarande och tillgängliga för kvinnor och flickor kan dödlighet och sjuklighet minska med två tredjedelar i låginkomstländer. Genom att sprida kunskap om vad en utbildad barnmorska kan bidra med i samhället skapar vi ett bättre samhälle för flickor och kvinnor men också för barnmorskor som får en högre status och bättre arbetsvillkor. Vårt program är uppbyggt i tre moduler, den första modulen handlar om hur vi kan lyckas med att implementera rutiner eller behandlingar som vi vet kan förbättra utfallen i vården.

När barnmorskor ges möjlighet att arbeta evidensbaserat i interdisciplinära team blir vården bättre – men hur kommer vi dit?

I den andra modulen har vi satt ljuset på ledarskap och organisation. Vad är ett team och hur kan den som har en ledarposition bygga starka team och bevara dom? Vi har fått exempel från de tre olika områdena både från Sverige och från våra deltagarländer. Från Somalia berättade barnmorskan Hawa Elmi om hur hon målmedvetet arbetat med att stärka barnmorskeprofessionen i sitt land. Många har frågat henne varför hon inte flyttar utomlands och får en karriär men hon beskrev för oss hur stark hennes vilja är att se kvinnor i sitt land få sina sexuella och reproduktiva rättigheter tillgodosedda och det, menade Hawa, kan hon bara göra om hon stannar. Från Malawi berättade Andrew Likaka, chef vid hälsoministeriet i Malawi, hur han jobbat nationellt, tillsammans med personal i vården, med att identifiera vad som är kvalitet i vården och sedan skapa system för att uppnå det.

Den 1 december startade deras projektarbete. Deltagarna i de fyra länderna ska genomföra en evidensbaserad rutin, stödd av WHO, ICM och FIGO, på förlossningsavdelningar vid större eller mindre enheter där det också finns studenter som gör sin utbildning. Medarbetarna på enheterna får information om och träning i att stödja kvinnor i ”dynamiska positioner”, det vill säga förlossningsställningar där de har rörlighet i bäckenet (liggande på sida, stående på alla fyra, stående på knä, stående eller på förlossningspall), att stödja omedelbar och ostörd hud-mot-hud-kontakt med mamman och att vänta 2-3 minuter med att klippa av navelsträngen. De uppmuntras också till att jobba tillsammans i team för att uppnå denna vård.

De flesta kvinnor i de länder som ingår i programmet föder utan att ha någon närstående vid sin sida. I de ofta trånga förlossningsrummen föder flera kvinnor i samma rum, vanligtvis med ett tyg emellan britsarna. Med stöd av en barnmorska eller en student kan de få hjälp att hitta en ställning som känns mer bekväm och få känna sitt barn hud-mot-hud efter födseln. Det har, som vi ju vet, många positiva effekter både för mamman och för barnet. Vi tror också att det är positivt för barnmorskan att få arbeta så.

Genom att ledare från olika områden samarbetar inom och mellan länderna hittar vi snabbt fram till lösningar. I Malawi sa en lärare från barnmorskeutbildningen att det saknas material för att barnmorskorna ska kunna jobba så som vi planerat. Det löstes snabbt genom att representanter från hälsoministeriet fanns där och kunde hjälpa till. Deltagarna har skapat Whatsapp-grupper så att de snabbt kan kommunicera med varandra inom sina grupper.

Visst hade vi gärna velat att de alla skulle komma till Sverige för att avsluta programmet tillsammans med oss. Nu kommer det inte att vara möjligt men vi har sett att kontakter har knutits för att kunna skapa en bättre förståelse för barnmorskans roll för kvinnors och flickors hälsa och rättigheter, precis som vi kämpat tillsammans för i Sverige. Ett citat från Henry Kiiza, obstetriker:

“I would definitely recommend this programme to other colleagues because it explains practical ways of addressing the poor maternal, new-born and child health indicators in most health care institutions across the country. The course emphasizes how to empower the midwife to work hand in hand, with confidence, with the other specialist health care professionals. This system acknowledges the need to work as teams in any work setting involving a pregnant mother and her unborn or born child.”

#Barnmorskansdecennium har bara börjat och fram till 2030 behövs fler initiativ som stödjer att barnmorskor integreras i hälso- och sjukvårdssystemet och skapar gynnsamma miljöer som accepterar och respekterar barnmorskor.  I Sverige och globalt.

Med önskan om ett Gott Nytt År och ett fortsatt starkt driv under hela #barnmorskansdecennium.

Marie Klingberg-Allvin

___________________________________________________________

Helena Lindgren

Kerstin Erlandsson

____________________________________________________________________________