Följ barnmorskan Anna Halldelius när hon bloggar om sina doktorandstudier inom PICRINO och olika aspekter av stöd.
Doktoranddagboken del 2: Det här är mitt projekt
11 maj
Nu är det gjort, startseminariet. Antagen doktorand är jag officiellt sedan februari, men idag har även min planerade avhandling presenterats för fyra forskare i uttagningskommittén. Jag fick hålla en kvarts powerpointpresentation (på länk – de digitala mötena verkar vara här för att stanna post pandemi) där jag gick igenom bakgrunden till ämnet och mina fyra kommande studier. Därefter fick åhörarna ställa frågor under en halvtimme. Det gick faktiskt helt ok! Det börjar sjunka in att det här är mitt projekt och att jag har en del på fötterna redan. Jag har ju lagt en hel tankekraft och energi på ämnet det senaste året.
Parallellt med kliniskt arbete på förlossningen och BB jobbar jag på i lokala styrgruppen för PICRINO, där den elektroniska versionen av LCG-SE snart är färdig! Det är så häftigt att vi snart kan skörda frukterna av vårt arbete.
Hur har barnmorskors kontinuerliga stöd sett ut bakåt i tiden, hur har det ändrat sig idag och varför?
5 juni
Nu är sommaren här, vilket snart innebär lite mer kliniskt arbete men också några veckor ledigt. Än är dock ”terminen” inte över.
Under min semester ska jag förkovra mig i litteratur om stöd och barnmorskeri genom historien. Hur har barnmorskors kontinuerliga stöd sett ut bakåt i tiden, hur har det ändrat sig idag och varför? Det känns som att något som glöms bort är själva essensen i barnmorskeriet – midwifery – att vara med den födande. Jag är oerhört tacksam att jag har min superbarnmorska till handledare, Louise Lundborg, som bistår mig med litteratur och utmanande diskussioner i ämnet.
1 augusti
Sommaren närmar sig sitt slut, semestern likaså. Under sommaren har jag jobbat mer kliniskt, men också haft välbehövlig ledighet. Jag tänker mycket på närvaro och barnmorskeri, läser böcker, följer diskussioner i sociala medier och lyssnar på poddar och radioprogram. Reflekterar över hur jag själv jobbar och vad som påverkar mitt arbetssätt och min närvaro.
Jag har redan fyra presentationer av min kommande forskning inplanerade i höst. Fyra! Från presentation för forskare på kliniken till presentation på barnmorskekonferensen i Karlstad inför barnmorskor från hela Sverige. Det känns rätt svindlande att tänka att andra människor ska vara intresserade av att höra vad jag har att berätta. Med hösten kommer åter mer tid för PICRINO och min egen forskning och jag längtar efter att få sätta igång på riktigt igen!