Vi är inne i ett intensivt läge under Covid-19 pandemin. Oron ökar över barnmorskors arbetssituation och arbetsmiljö inom förlossningsvården. Det handlar om skyddsutrustning, samtidigt som vi jobbar hårt för att täcka upp för kollegor som är sjuka.
En redan ansträngd arbetssituation och underbemannad förlossningsvård kräver nu solidaritet och flexibilitet av barnmorskor och annan vårdpersonal för att lösa situationen. Parallellt är man ofta som enskild barnmorska orolig för sig själv och sin familj. Det är självklart, men barnmorskor är också vana att hantera svåra och akuta situationer och det kommer vi göra även under en svår pandemi som den här. Oavsett sjukdom och smittsamhet hos en patient eller ej finns barnmorskan alltid där.
Skyddskläder och skyddsutrustning
Det kommer signaler om att det finns alltmer skyddsutrustning efter en förfärande bristsituation i början av virusutbrottet. Smittskyddsläkarna har redan från epidemins början baserat de regionala riktlinjerna och anvisningarna utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppdateringar sker regelbundet. Socialstyrelsen har tagit fram stöd och vägledning till hälso- och sjukvården och information om skillnaden på skyddskläder och skyddsutrustning.
I nuläget rekommenderas kort eller långärmat förkläde, handskar, visir och vätskeavvisande andningsskydd (kirurgiskt munskydd klass IIR) alltså inte högsta skyddsklassen FFP3 , när en barnmorska är i närkontakt med en gravid eller födande som har misstänkt eller bekräftad Covid-19. Andningsskydden håller i fyra timmar och ska därefter kastas med rätt handgrepp.
I samband med barnets födelse kan långärmat förkläde ge skydd mot risken för kontakt med kroppsvätskor och virus som finns i feces. Det här synsättet på personlig skyddsutrustning överensstämmer med hur flera andra länder förhåller sig, till exempel Storbritannien där det tidigt kom riktlinjer för hela kvinnovården och hur personal ska arbeta.
Ska man som barnmorska använda andningsskydd för säkerhets skull hela tiden även om patienten inte är diagnostiserad eller har några symtom? I nuläget är bästa tänkbara kunskap att de allra flesta visar någon form av symtom när infektionen bryter ut och smittar. Att använda andningsskydd vid all patientkontakt innebär att risken kan öka för att själv bli smittad när ansiktet berörs många gånger vid av- och påtagning av andningsskyddet.
Vad kan vi mer göra?
Barnmorskor kan behöva tänka på att arbeta på andra sätt än vad vi brukar när vi är inne på ett rum med en födande kvinna som är smittsam. När det är möjligt kan två meters regeln gälla och medföljande partner/anhörig kan vara mer delaktig och få råd och stöd i att massera och röra vid kvinnan. Kvinnan eller partnern kan själv sätta på CTG band när det behövs är ett annat exempel.
International Confederation of Midwives urgently calls for government to provide personal protective equipment to midwives
International Confederation of Midwives (ICM) har i ett uttalande poängterat vikten av att barnmorskor ska ha rätt personlig skyddsutrustning (PPE) i samband med vård av gravida och födande kvinnor och lyfter att man tyvärr har sett exempel där barnmorskor har prioriterats ner till förmån för läkare när det gäller att ha tillgång till PPE. Så är det inte i Sverige även om det varit en period då tilliten blivit tilltufsad av dagliga rapporter om brist på skyddsutrustning. Även European Midwives Association (EMA) uttalar sig om att barnmorskor måste ha tillgång till skyddsutrustning och en bra arbetsmiljö för att kunna ha fokus på säker och fortsatt respektfull vård i samband graviditet med förlossning.
Barnmorskors arbetsmiljö
Svenska Barnmorskeförbundet har kontakt med berörda myndigheter och lyfter där fram barnmorskors specifika arbetsmiljö inom förlossningsvården och risker i samband med långvarig och nära exponering. Det är något vi bevakar och om kunskapsläget förändras kommer barnmorskor få veta det.
Det finns också en pågående diskussion om bland annat arbetsskada i samband med Covid-19 smitta. Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT är ett av de fackförbund som genom Akademikeralliansen driver frågan, vilket är relevant i de fall då en barnmorska smittas och man säkert vet varifrån smittan kommer, och där barnmorskan får bestående skada.
En god arbetsmiljö, med ett tydligt och nära ledarskap dygnet runt, under säkra förhållanden är en förutsättning för att kunna ge ett professionellt omhändertagande under en pandemi av den här omfattningen.
Svenska Barnmorskeförbundet har sedan länge drivit frågan om kvinnans rätt till kontinuerligt stöd av barnmorska under förlossningen och kontinuitet under graviditet, barnafödande och postnatalvården. Vid sådana här tillfällen ser vi effekten av en för låg barnmorskebemanning inom förlossningsvården. Sällan har det varit tydligare än nu att det skulle minska risken för smittspridning att inte behöva gå emellan flera kvinnor i aktivt förlossningsarbete, oavsett kort eller lång ärm på skyddsutrustningen. Ju färre som löser av varandra ju bättre. Med fler barnmorskor i grundbemanning klarar också verksamheterna bättre en tillfälligt ökad arbetsbelastning och viss sjukfrånvaro.
Svensk förlossningsvård är centraliserad och saknar alternativa vårdformer med olika vårdnivåer för friska kvinnor med normal graviditet och förväntat normal förlossning. Att föda barn på en mindre enhet eller i hemmet skulle kunna minska risken för smitta som självklart kan öka i en miljö där många (alla) kvinnor (patienter) samlas och vårdas i samma lokaler oavsett om de är friska eller sjuka och smittsamma.
Kvinnors rättigheter
International Confederation of Midwives fastslår att kvinnor ska mötas av respekt och medkänsla och ha möjlighet till informerade val också under Covid-19 pandemin. Det inkluderar rätten att ha en frisk partner vid sin sida vid barnafödande och att kunna välja var man vill föda. Då partnern på grund av sjukdomssymtom och smittorisk inte kan vara delaktig som planerat påverkas både kvinnan och barnmorskan i en redan pressad situation. Pandemins konsekvenser ökar trycket på kvinnovården och det är viktigt att tänka nytt och dra lärdom av det vi nu upplever. Det är något som får bli högprioriterat när pandemin är över. Det kommer också bli ett högprioriterat område att visa arbetsgivare och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vad en kompetent, erfaren, kunnig och flexibel barnmorska har betytt för hälso- och sjukvården under den här tiden.
Eva Nordlund
Ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Susanne Åhlund
Vice Ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
