”Genom prevention kan vi rädda kvinnors liv”. Det säger barnmorskan Anna Palmstierna som arbetat med cancerprevention sedan 1997.
Anna Palmstierna jobbar med cancerprevention. Hon jobbar hårt och hon har jobbat länge med frågan. Hennes engagemang började när hon 1997 tillfrågades om hon ville hålla i det praktiska arbetet med att kalla, ta cellprov och informera kvinnor i studien Swedscreen. På cellprovet analyserades, förutom cellerna, även om man kunde finna HPV i syftet att se vilken variant av HPV kvinnor med cellförändringar hade.
– Cervixcancer är en av de stora orsakerna till att kvinnor dör i världen. Det var fascinerande att inse att vi nu vet vilket virus det handlar om och att vi genom prevention kan rädda kvinnors liv, säger Anna Palmstierna.
Hon beskriver sitt arbete, som hon till stor del bedriver i olika projekt, som ett fantastiskt viktigt uppdrag, som inte så många barnmorskor arbetar med. Något hon själv är en del i att försöka förändra.
– Från början var det ett ganska ensamt arbete, men nu är vi fler barnmorskor som arbetar med det här.
Efter arbetet med Swedscreen började hon arbeta på kvinnoklinikens mottagning i Malmö, med uppföljning av kvinnor som haft cellförändringar. Där arbetade hon under ett antal år med att bland annat lära upp barnmorskor i hur man följer upp kvinnor som har eller har haft cellförändringar.
Anna Palmstierna och hennes kollegor kallar sig dysplasibarnmorskor.
De första började i Malmö, sedan utökade man till Lund, Helsingborg, Kristianstad och Trelleborg. Idag finns det omkring 15 dysplasibarnmorskor i Skåne och verksamheten har blivit större och större, med mer och mer uppgifter för barnmorskorna. Nu finns det även dysplasibarnmorskor i andra delar av landet och i slutet av oktober ägde den första nationella utbildningsdagen på ämnet rum i Stockholm.
– Det finns även ett pågående nationellt arbete, via samordnings-barnmorskorna, med att föra ut frågan om att få kvinnor att delta i screeningverksamheten. Vi planerar att i september 2019, under en vecka, lyfta cellprovtagningsverksamheten som en kampanj, över hela landet.
Anna Palmstierna har också fört ut frågan på ett mer bokstavligt sätt.
– 2010 fick jag medel från Region Skåne och Sveriges Kommuner och Landsting, att bygga en buss, cellprovtagningsbussen, som vi var ute med under några år. Det var en mobil gynmottagning som åkte på turné med början i Malmö. Vi parkerade på stadens olika torg och annonserade i media för att uppmärksamma frågan och erbjuda provtagning till kvinnor som inte kommit på sin kallelse, säger hon.
Efter det första året med celllprovtagningsbussen kunde man konstatera att man hittat elva procent kvinnor med cellförändringar mot normalt sex procent. Tillgängligheten och närvaron ute i samhället gjorde att man lyckades nå fler av de kvinnor som tidigare inte deltagit i screeningen.
Bussen var verksam i två år innan den köptes av Falck ambulanser. Under några år efter det kunde bussen leasas för att bedriva cellprovtagningsarbetet men sedan såldes den igen, då den inte bar sig ekonomiskt. Anna Palmstierna tror att busskonceptet är något för framtiden eftersom den gav en viktig förbättring av tillgängligheten.
– Jag tror det var för tidigt, men jag tror att det kommer igen. Vi skulle även kunna ha bussen för andra saker, som exempelvis preventivmedelsrådgivning, säger hon.
Under de sista turerna med bussen, två regniga dagar i september, tog två av Anna Palmstiernas kollegor 136 cellprover och Palmstierna menar att det var ett oklokt beslut att inte ha kvar bussen: Det var en liten buss, den behövde inga stora utrymmen och det var lätt att få uppställningstillstånd där folk verkligen är.
– Projektet hette Rädda Livmodern, vi kan rädda livmodern, kvinnans fertilitet och liv, säger Anna Palmstierna och fortsätter:
– Visst hade bussverksamheten kunnat rädda liv, det är jättesynd att den togs bort. Om den hade varit kvar hade vi kunnat nå många av de kvinnor som inte kommer till mottagningarna.
Anna Palmstierna beskriver att de åren efter projektet noterade ett ökat deltagande i screeningen.
Att Anna Palmstierna blev intresserad av kvinnohälsa hänger ihop med att hennes egen mamma dog i ovarialcancer när hon var bara ett år gammal. Och när hon gick sin sjuksköterskeutbildning, där några dagars placering på förlossning och barnmorskemottagning i Kalmar ingick, blev hon fascinerad av barnmorskeyrket.
– Det fanns så mycket kraft bland barnmorskorna, deras viktiga roll och även själva förlossningen fascinerade mig. Både själva förloppet och hela vårdkedjan med de starka barnmorskorna i bygden runt omkring Kalmar.
Att se till att barnmorskor har en kunskapsbuffert och känner sig trygga och kan ge bra information som inte är stigmatiserande är en del av Anna Palmstiernas fokus.
– Det är stor skillnad på att informera om att kvinnan har ett sexuellt överförbart virus än att informera om att hon har cellförändringar. Det gäller att du som rådgivare har ett bra förhållningssätt och kunskap, så att vi inte tappar kvinnor!
Arbetsuppgifterna har växt och ändrats med åren, det kommer fler grupper av patienter och uppföljningsarbetet har ökat med utvidgad telefonrådgivning och uppföljning i flera led än tidigare. I vårdprogrammet och framför allt det nya vårdprogrammet Primärscreening HPV, finns flera olika flödes-scheman att följa. Barnmorskorna har tagit en större del av uppföljnings-arbetet än tidigare, något som Anna Palmstierna menar är bra eftersom barnmorskor har mycket annan kvinnokunskap än enbart gynekologi och obstetrik. Hon betonar att det inte handlar om att konkurrera med läkarna utan om att ge kvinnorna en så bra och individanpassad information som möjligt.
Att öka tillgängligheten och nå ut till fler kvinnor och grupper där screening-deltagandet är lägre är den viktigaste prioriteringen i Anna Palmstiernas arbete.
– Vi har provat att sätta upp alternativa mottagningar på helger och kvällar för att nå fler. Samtidigt hade vi en enkät ute med frågan om varför de inte hade kommit på sin kallelse. 57 procent svarade att det berodde på tillgängligheten. Det visar att vi inte får ett högt deltagande om vi bara skickar hem en kallelse med dag och tid, säger hon.
Arbetet med att öka tillgängligheten har spridit sig och många barnmorskemottagningar har nu drop in-mottagningar, något som resulterat i att besöksantalet växt.
En annan viktig åtgärd för att få kvinnor att delta i screeningen, är att aktivt prata med män och imamer om hur viktigt det är att kvinnorna går på sin screening, menar Anna Palmstierna.
Anna Palmstierna arbetar med flera olika projekt samtidigt, med basen i en anställning på 60 procent i RCC-syd (Regionalt Cancercentrum Syd) med frågor runt cervixcancer. Hon har ett uppdrag med cervixcancer-prevention i Skåne, Kronoberg och Blekinge. Dessutom jobbar hon nationellt som styrgruppsmedlem i en grupp som kallas NKCx, Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention, samt i Kunskapscentrum Kvinnohälsa i region Skåne, plus 20 procent i ett e-hälsojournalprojekt inom Innovation Skåne. Och hon strävar också efter att hålla sin kliniska kompetens levande.
– Jag försöker alltid hoppa in och ta cellprover på vårarna i den mån jag hinner. Det är betydelsefullt för mitt arbete att se hur rutiner och organisation fungerar i verkligheten.
Hon har även utvecklat en särskild metod som hon använder i mötet med kvinnorna. Hon ritar upp livmodern och slidan och illustrerar hur HPV kan åstadkomma cellförändringar. Detta för att förstärka och förtydliga det hon säger. Genom det arbetssättet upplever hon att kvinnorna lättare förstår vad hon menar.
Livmoderbuss, Swedscreen, dysplasibarnmorskor, arbetsmetodikutveckling, e-hälsojournal och digital utveckling av barnmorskans arbete. Listan kan lätt göras längre. Anna Palmstierna vilar helt enkelt inte på lagrarna, hon fortsätter framåt för kvinnors hälsa.
– Att ta cellprov, att förebygga livmoderhalscancer är en fråga som är viktig för hela familjen. Tänk att mitt arbete kan bidra till att barn och familjer får ha sin mamma kvar i livet, säger Anna Palmstierna.
___________________________________________________________
Namn Anna Palmstierna
Arbetar Utvecklingsbarnmorska i Skåne
Barnmorska Sedan 1982
Ålder 62
Familj Tre utflugna barn
Bor Malmö
___________________________________________________________
Regionala Cancercentrum i samverkan
Nationellt vårdprogram för prevention av livmoderhalscancer
1177 Vårdguiden Cellförändringar i livmoderhalsen
1177 Vårdguiden Gynekologisk cellprovtagning
___________________________________________________________