Förlossningsvården är en verksamhet i förändring. Ökad vårdtyngd kan påverka arbetsmiljön men förlossningsvården håller fortsatt hög medicinsk kvalitet enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Samtliga regioner har rapporterat brist på barnmorskor men det saknas tillförlitlig statistik. Det finns i nuläget ingen självklar strategi för hur förlossningsvården kan bli mer patientnära, trygg och säker men det finns en del goda exempel att ta del av.
Förlossningsvården är ett prioriterat område. Regeringen har sedan 2015 satsat 8,5 miljarder till förbättringar av förlossningsvården och kvinnors hälsa. Flera insatser pågår för att förbättra situationen i regionerna, på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och nationellt.
Socialstyrelsens fick i våras (2022) ett regeringsuppdrag (S2022/01058) att genomföra insatser för en förbättrad förlossningsvård och för kvinnors hälsa. Nu är den första första delen publicerad i en rapport som riktar sig till regeringen, landets förlossningskliniker och nationella aktörer inom förlossningsvården.
Uppdraget har varit att kartlägga och analysera hur förlossningsvården kan utvecklas för att stödja en mer patientnära, trygg och säker vård i förlossningssituationen, med inriktning på bemanningen. Barnmorskan Inga-Maj Andersson är utredare på Socialstyrelsen och har ingått i projektgruppen som arbetat med utredningen.
Hallå där Inga-Maj Andersson: Är det något särskilt du vill lyfta fram i rapporten?
Enligt de analyser som vi gjort av svenska data, tyder inte det medicinska utfallet på försämring utan snarare på förbättrade resultat, till exempel har andelen svåra förlossningsbristningar minskat. Det tycker jag har försvunnit i den allmänna debatten om den svenska förlossningsvården – att vi har goda medicinska resultat i Sverige. Men självklart kan det bli bättre och då behöver andra faktorer som har betydelse för den totala förlossningsupplevelsen uppmärksammas, exempelvis hur födande kvinnor kan uppleva större delaktighet och trygghet.
Enligt den enkät som vi skickade till landets förlossningskliniker svarade samtliga kliniker att de strävar efter att ha en närvarande barnmorska under den aktiva fasen under förlossningen. Det tyder på att ambitionen finns men att den kan vara svår att uppnå vid toppar med extra hög belastning.
Vad behövs för att utveckla förlossningsvården så att den blir mer patientnära, trygg och säker och rätt bemannad?
Arbetssituationen för dem som arbetar inom förlossningsvård har förändrats och innebär en högre arbetsbelastning bland annat till följd av att andelen riskgraviditeter och komplicerade förlossningar har ökat. Därför är det viktigt att inte bara se till att bemanningen är täckt, utan att också säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig. Att arbeta för att behålla seniora barnmorskor som kan handleda, och stödja sina yngre kollegor, kan vara ett sätt att skapa trygghet i arbetsgruppen som bidrar till en mer säker förlossningsvård.
I och med att andelen induktioner har ökat tror jag också att förlossningsvårdens organisation skulle behöva ses över. Kanske att de kvinnor som induceras inte behöver vård på förlossningsavdelningen initialt. Men även här är det viktigt att tänka på vilken kompetens som behövs hos dem som vårdar/handlägger induktioner – barnmorskan behövs för att vården ska vara trygg och säker.
Socialstyrelsen konstaterar att även om antalet barnmorskor har ökat i absoluta tal i hälso- och sjukvården de senaste åren har inte antalet barnmorskor i förlossningsvården ökat i samma takt. Det konstateras också att det är en generationsväxling på gång då 26 procent av barnmorskorna redan år 2019 var över 60 år. Vill du kommentera?
Jag tänker att i Sverige arbetar barnmorskor inom många områden – inte enbart inom förlossningsvård – och behövs inom dessa områden. Vi behöver se hur barnmorskors kompetens kan komma till nytta för kvinnor i ett bredare perspektiv, inte enbart vid förlossning. Ett exempel är mödrahälsovården där många barnmorskor som sedan 1950-talet stått för kontinuitet och kompetens och bidragit till den låga mödra- och barnadödligheten som Sverige har idag. Den utvecklingen och organisationen ska vi vara stolta över och värna om.
Ett annat exempel är abortvården som erbjuder abortsökande kvinnor professionell abort- och preventivmedelsrådgivning av kompetenta barnmorskor. När den medicinska abortmetoden introducerades ökade tillgängligheten till säker abort. Väntetid till kirurgisk abort minimerades och handläggning, vård och smärtlindring kan nu utföras av barnmorskor med specialkunskaper inom abortvård, även om det fortfarande är en läkare som har det medicinska ansvaret.
Vilka är utmaningarna framöver?
Det finns utmaningar inom den svenska förlossningsvården, kvinnor efterfrågar trygghet under förlossningen och framför allt mer uppföljning och stöd den första tiden efter förlossningen.
Det ser olika ut i landet hur vården kring förlossning är organiserad. Men jag skulle önska att den nyblivna mamman fick möjlighet till en tidigare uppföljning hos den barnmorska som hon träffat på mödrahälsovården under graviditeten. I ett nyligen publicerat kunskapsstöd rekommenderar Socialstyrelsen ett första tillfälle för uppföljning under barnets första levnadsvecka, samt ett andra tillfälle under barnets andra eller tredje levnadsvecka. Men det kan vara en utmaning ute i regionerna att genomföra en sådan förändring av organisationen.
Samtidigt måste vi ta till oss det som flera kartläggningar kommit fram till: kvinnor efterfrågar mer stöd efter förlossningen! Det tror jag också skulle skapa trygghet för kvinnorna inför kommande graviditeter och förlossningar.
___________________________________________________________
Läs mer
Utveckling av förlossningsvården – kartläggning och analys
Slutrapport november 2022
_________________________________________________________
Samtliga regioner har rapporterat brist på barnmorskor (2022) men det saknas tillförlitlig statistik.
Socialstyrelsen ansvarar för statistik på antal legitimerade barnmorskor (legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal). Men det saknas nationell statistik på detaljnivå när det gäller leg. barnmorskor. Socialstyrelsen har i den här rapporten inte lyckats med att få fram tillförlitliga siffror på hur många barnmorskor som arbetar inom förlossningsvården i Sverige idag. Att det saknas tillförlitlig statistik har påtalats en längre tid.
I år (2022) fick Svenska Barnmorskeförbundet med några frågor om barnmorskebemanning och organisation i SFOGs enkät till landets kvinnokliniker. Svaren är publicerade i SFOGs Årsrapport 2021.
Barnmorskor arbetar inom olika verksamheter och ska finnas där barnmorskekompetens behövs. Det behövs också ”lärare” och forskare och chefer och ledare. Sverige är ett relativt litet land med ganska få (42) förlossningskliniker vars vård bygger på att det finns leg. barnmorskor – och förlossningsläkare – i rätt antal. Det borde inte vara så svårt för arbetsgivaren att ta fram tillförlitlig statistik gällande antal barnmorskor på kliniknivå (inom förlossningsvården) för att sedan sammanställa som nationell statistik.
Vilken statistik ska finnas för att kunna följa utvecklingen över tid och räkna på hur många barnmorskor svensk mödra- och förlossningsvård behöver i framtiden om den ska vara rätt bemannad och barnmorskor ska ha möjlighet att ge patientnära, trygg och säker vård och kontinuerligt stöd till alla kvinnor under förlossningen?
___________________________________________________________
Utveckling av förlossningsvården – kartläggning och analys
Slutrapport november 2022
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens tidigare publicerade rapporter som ligger till grund för den aktuella rapporten:
Vård efter förlossning. En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning (2017).
Kompetensförsörjning och patientsäkerhet (2018).
Agera för säker vård – nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020 – 2024 (2020).
Graviditet, förlossning och tiden efter – nationellt kunskapsstöd för kontinuitet i vårdkedjan och vård på rätt nivå (remissversion 2022).
___________________________________________________________
Mer från Socialstyrelsen om förlossningsvård och kvinnors hälsa
___________________________________________________________
Övrigt antal barnmorskor
Med rätt att föda Sveriges Kvinnolobby (2017)
Barnmorskebemanning – en stor och växande utmaning
”Att det inte finns tillgång till överskådlig och jämförbar statistik är en stor brist som gör det svårt att följa utvecklingen inom förlossningsvården över tid. Det försvårar också uppföljningen av regeringens satsningar och innebär en påtaglig risk att resurser och insatser riktas fel.” EN GRANSKNING AV SATSNINGAR PÅ FÖRLOSSNINGSVÅRDEN I BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2018
Kvinnoklinikernas årsrapport (2021)
Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi SFOG
Socialstyrelsen statistik hälso- och sjukvårdspersonal, (legitimerade barnmorskor)
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)– en medlems och arbetsgivarorganisation.
___________________________________________________________
