När Svenska Barnmorskeförbundets stämma i november 2017 beslutar att utreda frågan om att bilda ett eget fackförbund säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i Vårdfokus (10/11-17) ” Vi kommer inte att släppa ifrån oss barnmorskorna och rätten att förhandla för dem…”
En replik som tagen ur ett dåligt äktenskap. Som om någon kan äga en flertusenfaldig kår starka, högutbildade kvinnor i Sverige mot deras vilja.
Men hur har egentligen relationen Vårdförbundet och barnmorskor emellan sett ut genom åren? Anna Nordfjell, före detta ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet gör en återblick:
– När jag blev ordförande år 2000, så var diskussionen om att bilda en facklig organisation uppe, men jag var emot det då för jag tyckte att Barnmorskeförbundet var för svagt.
Prioritering då var att bygga upp Barnmorskeförbundet till en stark professionsorganisation. Anna Nordfjell går igenom de fyra pelare som utgör grunden till en professionsorganisation som Barnmorskeförbundet:
- Den första punkten är att man har ett samhälleligt godkänt yrkesutövande, vilket handlar om att samhället vill säkra nivån på yrkesutövningen för sina medborgare. För barnmorskor sker detta genom legitimationen. Samhället har stärkt kravet genom att säga att barnmorskor har ensamrätt att utöva yrket och det är den första pelaren i barnmorskeprofessionen.
- Den andra pelaren är att yrkesutövningen leds av kollegor, att vi har en stark kår av förstalinjechefer som är barnmorskor. En utmaning är att det borde finnas barnmorskor på alla nivåer genom hela sjukvårdssystemet för att få en påverkan på samhället i stort, menar Anna Nordfjell. Det Barnmorskeförbundet gör, är att samla cheferna, vilket har stärkt professionen och professionsfrågorna, så kallad ”capacity building”.
- Den tredje pelaren är att yrkesutövningen sker dels utifrån beprövad erfarenhet och dels utifrån ett eget forskningsområde. Svenska Barnmorskeförbundet har sedan 1995 arbetat med att stärka det arbetet dels genom det vetenskapliga rådet och dels genom utbildningsledarna på lärosätena. Idag har Barnmorskeförbundet tolkningsföreträdet av kompetensområdet genom de olika barnmorskeföreträdarna samt ansvar och möjligheter att utveckla ämnesområdet.
- Den fjärde pelaren är att det som kännetecknar en profession är att yrkesutövningen baseras på en etisk kod. Svenska Barnmorskeförbundet har valt använda den internationella etiska koden, som hade utvecklats inom International Confederation of Midwives (ICM) och som är väldigt kvinnoorienterad. Den implementerades samtidigt som Barnmorskeförbundet byggde upp det etiska rådet.
Tillbaka till relationen.
– 1999 utredde Vårdförbundet förhållandet mellan sin organisation och de professionella organisationerna. Vårdförbundets företrädare drev då att Barnmorskeförbundet skulle upplösas. Deras idé var att vi skulle bli mer av ett kunskaps– och forskningsinstitut på samma sätt de biomedicinska analytikerna har. Detta skulle innebära nedläggning av lokalföreningarna och möjliggöra för Vårdförbundet att ta över det professionella utvecklingsarbetet, säger Anna Nordfjell och fortsätter:
– Tonläget var ganska högt, i alla fall från min sida ”ni äger för helvete inte frågan” var mitt mantra.
Utredningen slutade med ett slutdokument, som Anna Nordfjell menar var bra, där kontentan var att Vårdförbundet skulle ha fokus på villkorsfrågorna och Barnmorskeförbundet på professionsfrågorna. Dokumentet antogs på Vårdförbundets kongress. I och med detta upphörde det samtida medlemskapet vilket innebar att även de som inte ville vara med i Vårdförbundet kunde gå med i Barnmorskeförbundet och vara aktiva och valbara.
Barnmorskeförbundet är nu en mycket stark organisation som mycket väl skulle kunna axla rollen att företräda barnmorskor fullt ut.
Svenska Barnmorskeförbundet har målmedvetet tagit många steg för att stärka kåren genom att driva professionsfrågorna och genom att föra barnmorskors talan i samhällsdebatten. Anna Nordfjell knyter an till målsättningen att bygga en stark professionsorganisation.
– De fyra pelarna fogas samman av den femte pelaren – en nationell professionell organisation – genom att bygga en stark identitet och det sammanhållande kitt som Barnmorskeförbundet utgör. När man ser på det så är det uppenbart att Barnmorskeförbundet nu företräder hela barnmorskeprofessionen och att Vårdförbundet inte gör det. Jag vill särskilt poängtera att det inte räcker med ett nätverk för att axla den rollen. Barnmorskeförbundet är nu en mycket stark organisation som mycket väl skulle kunna axla rollen att företräda barnmorskor fullt ut.
Ett exempel på hur man axlar ansvaret för barnmorskekåren är den nya kompetensbeskrivningen (2018), som Barnmorskeförbundet tagit fram, ett dokument som är mycket betydelsefullt för professionens utveckling och ställning.
– Förbundet är så starkt förankrat i forskning, på lärosätena och bland förstalinjecheferna, det är helt enkelt Barnmorskeförbundet som bottnar i och kan barnmorskefrågorna. Och det är vad som fordras för att driva en politik på djupet, säger Anna Nordfjell och poängterar det omfattande arbete som Barnmorskeförbundet bedriver genom vetenskapliga rådet, utbildningsrådet, etiska rådet, internationella rådet samt genom årliga konferenser för bland annat universitetslärarna och chefsbarnmorskorna.
Det finns också en annan aspekt som är viktig i relationen mellan Barnmorskeförbundet och Vårdförbundet menar Anna Nordfjell; den fundamentala skillnaden i synen på barnmorskor och barnmorskeri.
– Under de tjugo år jag har varit aktiv i barnmorskeförbundet har en tydlig skillnad visat sig. Vårdförbundet ser på barnmorskan som en vidareutbildad sjuksköterska medan Barnmorskeförbundet ser yrket som en egen självständig profession.
Detta visade sig bland annat när den föregående kompetensbeskrivningen skulle tas fram av Socialstyrelsen (2005). Vårdförbundet drev då uppfattningen att barnmorskans ämnesområde var obstetrisk omvårdnad (en uppfattning som även dykt upp bland Vårdförbundets barnmorskeföreträdare i trådar på facebook under den nu pågående fackutredningen, red:s anmärkning).
– Jag menar att man då inte till fullo förstår vad en barnmorska är. Och både Socialstyrelsens kompetensbeskrivning och högskoleverket examensförordning gick slutligen på Barnmorskeförbundets linje; att vårt kompetensområde är reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. En linje som togs fram i samverkan med landets samtliga lärosäten, säger Anna Nordfjell.
Jag tycker inte att barnmorskor är duktiga jag tycker att vi är jävligt skickliga!
Hon uttalar sin syn på barnmorskan med pondus och säger:
– Jag tycker inte att barnmorskor är duktiga jag tycker att vi är jävligt skickliga! Och det går århundraden tillbaka. Inte bara den yrkesmässiga kompetensen, att ge en bra vård, en annan av våra styrkor är förankringen hos kvinnorna och den bibehåller vi bara om vi är väldigt, väldigt bra.
Barnmorskekåren tycks dela Anna Nordfjells syn på Barnmorskeförbundets kompetens och ett kvitto på det är att Barnmorskeförbundets konferens Reproduktiv hälsa samlar 10 procent av kåren under två dagar.
Anna Nordfjell ser nöjd ut när hon tänker tillbaka på utvecklingen sedan 2000.
– Barnmorskeförbundet har utvecklats något oerhört, vi är nu den självklara professionsorganisationen, både i barnmorskors ögon och för samhället i stort, säger hon.
Att man från Vårdförbundets sida säger att utredningen eller bildandet av ett eget fackförbund innebär att barnmorskorna splittrar berör Anna Nordfjell illa. Det är en hederssak i fackföreningsrörelsen att inte splittra. Ändå är skiljelinjerna starka och nödvändiga att belysa menar hon. Det handlar om vilka frågor som ska drivas och att Barnmorskeförbundet har en utvecklad syn på yrket och på hur vården för kvinnor ska utvecklas. För Anna Nordfjell är det helt klart att man inte kan driva de frågorna utan att också ta hand om villkorsfrågorna. Det är helt enkelt dags för Barnmorskeförbundet att lämna en relation som stagnerat och där barnmorskors behov får stå tillbaka för den mycket större numerären i sjuksköterskekollektivet.
Det handlar om vilka frågor som ska drivas och att Barnmorskeförbundet har en utvecklad syn på yrket och på hur vården för kvinnor ska utvecklas.
När Anna Nordfjell blickar framåt ser hon tre delar för att uppnå bra villkor för barnmorskor och samtidigt en god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi har en huvuduppgift att utveckla ämnesområdet och vården inom området. För att göra det måste man också gå in i hur vi ska jobba och då kommer villkorsfrågorna in. Vi behöver lyfta in villkorsfrågorna för att komma vidare. Den andra aspekten är att vi genom att ta villkorsfrågorna säkrar bättre tillgång till att möta arbetsgivarna. Den tredje är att vi, genom ett eget fackförbund, kommer att få möjlighet att lyfta barnmorskors specifika villkorsfrågor, exempelvis gällande arbetstidsförläggning eller lön kopplat till kompetensmodell. Men framgången är ingen självklarhet, det kommer krävas hårt arbete med att stärka förbundet och engagera medlemmarna. Det blir verkligen upp till kamp, säger hon.
Och att tanken på att Barnmorskeförbundet kanske lämnar relationen väcker motstånd är bara att vänta.
– Det är klart att det blir ett motstånd, men det sorgliga är att Vårdförbundet hela tiden håller tillbaka barnmorskor, som om vi vore enbart sjuksköterskor.
Att sammanhållningen inom barnmorskekåren är väldigt stark precis som yrkesidentiteten är gör att Anna Nordfjell tror att utredningen sannolikt kommer att leda till att barnmorskorna bildar ett eget fackförbund.
– Jag tror att det är de faktorerna som också borgar för att vi kommer bli framgångsrika. Särskilt som alternativet är att villkorsfrågorna fortsätter tillhöra en organisation som inte ens förstår vad en barnmorska är, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att man måste värna barnmorskors kärnkompetenser, exempelvis inom förlossningsvården eller i mödrahälsovården för är det lägen där det är en barnmorskebrist och man säger att sjuksköterskor ska ersätta barnmorskor, så som Vårdförbundets företrädare har sagt inför sommaren, då har man inte förstått vad en barnmorska är. Däremot finns det arbetsuppgifter som sjuksköterskor kan utföra.
I en tillbakablick kan man se att man i äldre utredningar pratade om sjukvård, hälsovård och förlossningsvård, som var ett helt eget område. Med ökad medikalisering har barnmorskans kompetensområde gått igenom ett skifte vilket ökar risken att den självständighet yrket har kan komma att minskas. Som eget förbund är möjligheterna större att värna barnmorskors nuvarande autonomi menar Anna Nordfjell.
I en längre tillbakablick till dokument om barnmorskans yrke från 1700-talet var skrivningarna långt ifrån ett obstetriskt sjuksköterskeperspektiv utan formuleringarna som användes var ofta formuleringar sådana som ”att biträda den födande”.
Idag använder inte sällan både politiker och vårdföreträdare ord som bemanning eller personal istället för att säga barnmorska när det gäller barnmorskeområden som ska täckas.
– Inom Stockholms län säger man att man haft en satsning inom förlossningsvården, men det är antalet sjuksköterskor och undersköterskor som har ökat, inte barnmorskor. Ändå vet vi att det som leder till ett bra utfall inom reproduktiv och sexuell hälsovård är barnmorskan.
Denna riktning innebär att man inte tillgodoser kvinnors behov av en barnmorska, menar Nordfjell, som anser att man bör fokusera på att kvinnor har rätt till en hög kvalitet och ett gott bemötande, för det är det som leder till resultat.
Om en part i en relation inte är riktigt nöjd finns det anledning att titta närmare både på hur framtiden blir bäst för båda parter och på hur historien lett fram till situationen med missnöje. Hittills har Barnmorskeförbundets utredning blottat ojämlikheter i barnmorskors situation inom Vårdförbundet. Det är tydligt att sjuksköterskors behov väger tyngre i förbundspolitiken och den mindre gruppen barnmorskor får stå tillbaka för det stora kollektivet. Men också att barnmorskors särart och specifika område inte värderas utan underställs sjuksköterskekollektivets. Hur framtiden ska se ut bestämmer slutligen de enskilda individerna i kåren.
– Barnmorskor kommer att välja den fackförening de vill ha. Barnmorskor är kompetenta att göra genomtänkta, medvetna val och vill de byta kommer Vårdförbundet inte kunna hålla dem kvar, säger Anna Nordfjell.
Separationer leder inte alltid till ett dåligt slut utan kan bli både positiva och berikande erfarenheter. Men att utvärdera en relation kan också leda till att man går vidare gemensamt utifrån att man kan hitta en väg där parterna är överens. Höstens stämma kommer att visa vilket vägval Sveriges barnmorskor vill göra.
___________________________________________________________
Namn: Anna Nordfjell
Arbetar: Vårdutvecklingsledare Karolinska Universitetssjukhus
Barnmorska: Sedan 1975
Förbundsaktiv: Sedan 1998
Uppdrag för Svenska Barnmorskeförbundet: vice ordförande 1998-1999, ordförande 2000-2007, internationell sekreterare 2007- 2014.
___________________________________________________________
Svenska Barnmorskeförbundet är barnmorskornas professionsorganisation.
Den professionella sammanslutningen för legitimerade barnmorskor och barnmorskestuderande.
___________________________________________________________
