Svenska Barnmorskeförbundets strategiska arbete för 2024 tar avstamp i flera särskilt viktiga områden. Vi har en strategi som inte bara beskriver en bakgrund och vad vi vill uppnå – utan även hur det ska ske.
När vi år 2019 omorganiserade Svenska Barnmorskeförbundet till att också bli en del av SRAT, infann sig en härlig ”nybyggaranda”. Vi tog bland annat fram en reviderad vision och stadgar tillsammans med SRAT. Genom samarbetet med SRAT i de fackliga frågorna förenade vi det professionella arbetet med fackliga villkorsfrågor. För den yrkesverksamma medlemmen och barnmorskan är alla delar av betydelse.
I förbundsarbetet flyter vi fram och tillbaka mellan olika frågor. I perioder handlar det mest om arbetsvillkor, att barnmorskor inte ska slita ihjäl sig, hur kompetensförsörjningen ska räddas och att sommarsemestern blir av. Under andra perioder är det professionella frågor, barnmorskans kompetensområde och utmaningarna kring detta som måste prioriteras. Vi försöker snitsla oss fram mellan den verklighet vi befinner oss i och den faktiska forskning som ska utgöra grunden för all hälso- och sjukvård.
Det är helt väsentligt att barnmorskekåren så långt som möjligt kan enas om gemensamma mål och att se möjligheter och visioner även om vi stundtals kan ha olika åsikter. Till hjälp har vi förbundets 25 lokalföreningar som vartannat år demokratiskt röstar fram en förbundsstyrelse och en verksamhetsplan.
För att göra våra medlemmar ännu mer engagerade vill vi här lyfta våra reviderade gemensamma strategier (2023-2024) för Svenska Barnmorskeförbundets arbete – och där det är relevant – i samarbete med SRAT. Det är vi barnmorskor som tillsammans driver vårt föreningsliv och det är våra fackligt förtroendevalda barnmorskor som försöker navigera i ett ibland okänt landskap i det organisationsbygge som fortfarande pågår.
Mål för vårdutveckling och arbetssätt
Målbilden inom området Vårdutveckling och arbetssätt är att synliggöra barnmorskan i alla verksamheter där barnmorskan finns. Målet är också att utveckla arbetsorganisation och arbetssätt för att kunna erbjuda bättre kontinuitet där det är möjligt. Samtidigt vill vi ge barnmorskor ett mer utvecklande och hållbart arbetsliv.
Hur ska målen genomföras på kort och lång sikt?
Svenska Barnmorskeförbundet deltar alltid i sammanhang där vi kan agera lokalt och centralt gentemot arbetsgivare, politiker och andra aktörer för att påverka beslutsfattare. Det kräver självklart avvägningar kring när och hur vårt arbete är mest effektivt. Ofta sker det genom att vi besvarar remisser och deltar i relevanta utredningar som sakkunniga. Ofta med hjälp av barnmorskor som är experter.
Det är av största vikt att vi kan driva på en utveckling mot flera vårdformer som fortsatt ger hög patientsäkerhet, kontinuitet och som efterfrågas av de vi möter. Samtidigt måste vi arbeta för att det skapas arbetstidsmodeller som barnmorskor kan leva med.
Grunden för att barnmorskor ska göra ett gott jobb och orka ett helt arbetsliv är en god arbetsmiljö med rimliga arbetstider. Vår målbild är enkel; Barnmorskor ska ha rätt och möjlighet att orka arbeta heltid i en god arbetsmiljö. Eftersom verksamheterna är olika och ges skilda förutsättningar har vi olika strategier, och så måste det vara. Men visionerna ska förbundet stå fast vid.
Barnmorskeförbundets hållbara förslag
Några exempel på hållbara förslag är att en barnmorska bistår och ansvarar för en födande i taget i aktiv fas, max 80 inskrivna gravida per år och barnmorska inom mödrahälsovården. Vårdtyngden avgör om det är ett rimligt mål eller om barnmorskan kan behöva ha färre inskrivna.
Vi kan med glädje konstatera att det i dag inte framstår som ouppnåeligt att ta hand om en födande i taget under aktiv fas och att det också tydliggörs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Vi menar fortfarande att fyra familjer per barnmorska på BB är rimligt och vi strävar efter att det är barnmorskor som tar hand om för bästa kvalitet och patientsäkerhet.
Inom gynekologisk verksamhet borde barnmorskans kunskap vara den bästa kompetensen för många patienter i de komplexa vårdsituationer som ska hanteras. Det arbetar vi för.
Hoppas på lokala avtal
När det gäller arbetstidsmodeller föreslår vi olika vägar där förhoppningen är att det kan gå att skriva lokala avtal som passar just den verksamheten. I den stora omställningen för att börja följa arbetstidslagen är det för närvarande stopp i många regioner för att få igenom nya lokala avtal.
Det måste finnas en variation på verktyg för att få till en rimligare arbetsmiljö. På olika nivåer strider vi för såväl sänkt heltidsmått, rotationer som kan ge växlande arbetsuppgifter, och olika arbetstidsmodeller som kan underlätta. Höjda OB-ersättningar är ett sätt för arbetsgivare att tydliggöra att skiftarbete ska löna sig och öka barnmorskors vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Ju fler barnmorskor som vill ta på sig ett fackligt uppdrag ju starkare blir vi i arbetet med att driva dessa frågor – i både öppen- och slutenvård.
Insatser för äldre barnmorskor
Svenska Barnmorskeförbundet vill också rikta insatser mot äldre barnmorskor för att underlätta för dem att arbeta till riktåldern för pension eller längre. Det kan innebära sänkt heltidsmått och/eller ändrat arbetsinnehåll för att underlätta fortsatt arbete. Äldre, kliniskt erfarna barnmorskor kan utgöra ett viktigt stöd för andra kollegor i verksamheterna.
Kompetens- och löneutveckling
En god arbetsmiljö innebär möjlighet att arbeta professionellt som barnmorska. När arbetsmiljön och det professionella arbetet har brister, blir löneutvecklingen helt essentiell. Vid stora ansträngningar som under sommaren måste arbetsgivaren visa barnmorskor att det ska löna sig ekonomiskt att göra uppoffringar. Vårt mål är att alla barnmorskor ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ett livslångt lärande i yrket, där arbetsgivaren tillhandahåller tid och resurser för kompetenshöjande aktiviteter. Arbetsgivare är ålagda enligt EUs yrkeskvalifikationsdirektiv att se till att medarbetare får den kompetensutveckling som behövs för utföra sitt arbete på kort och lång sikt. Det pågår ett antal utredningar och diskussioner där frågan behandlas. Vi anser att kompetenshöjning och professionsutveckling ska avspeglas i ekonomisk avkastning i ett livslöneperspektiv. Den nyutexaminerade barnmorskan ska även se en tydlig löneutveckling i jämförelse med tidigare arbete som sjuksköterska. Mycket av arbetet måste göras lokalt med stöd av centrala kollektivavtal som utgör ett övergripande ramverk. Hur kan då detta ske?
Nationell kompetensmodell
Svenska Barnmorskeförbundet har utarbetat en nationell kompetensmodell med alternativa och kompletterande utvecklingsvägar. Modellen har utformats med tanke på en tydlig progression i kompetensutvecklingen. Den kan även användas som stöd för en möjlig löneutveckling och att kartlägga bemanningsstrukturen. Kompetensmodellen fungerar med andra karriärstegar både som komplement eller i sin helhet och går att anpassa till både öppen- och slutenvård. Just nu ser vi över modellen för att eventuellt förbättra vissa delar.
Det är av största vikt att en nybliven barnmorska vid sin första anställning får en ingångslön som speglar den nya utbildningen på avancerad nivå. Det är arbetsgivarens ansvar att tillämpa en lönesättning som bygger på barnmorskornas kompetens och erfarenhet och ger en tydlig lönespridning. När golvet höjs, det vill säga att nya barnmorskor får en hög ingångslön, måste också (löne-)taket höjas för de seniora barnmorskorna. Lönearbetet behöver ha sin utgångspunkt i kompetens och inte i brist på barnmorskor.
Bra ledare skapar trygghet
Trygghet för nyutbildade barnmorskor ger, tillsammans med ett fungerande ledarskap, stabilitet på arbetet. Målet är att nyutbildade barnmorskor ska kunna känna trygghet och i egen takt utvecklas i den nya yrkesrollen. Modeller för mentorskap är användbart inom alla barnmorskans verksamhetsområden. Den nationella kompetensmodellen kan också utgöra ett stöd och visa på rättigheter och skyldigheter i den nya rollen. Svenska Barnmorskeförbundets konkreta mål är en balanserad arbetsbörda, till exempel att kunna arbeta med en födande i taget.
Gott ledarskapet får jobbet att fungera
Ledarskapet är det som sätter ribban för hur en verksamhet kan fungera. Därför anser vi att målet ska vara att barnmorskor är chefer för barnmorskor inom våra verksamhetsområden.
Barnmorskor behövs i ledningen och ska även vara delaktiga i de övergripande strukturerna inom regionerna och på nationell nivå. Det handlar om en förändring av kultur där barnmorskor tar ledarskapet, avancerar och genom det tar ansvar för att påverka utvecklingen. Att barnmorskor tar för sig och är ledare kommer att påverka barnmorskor, men även andra professioner på ett gynnsamt sätt när ”teamet” blir jämlikt och kan arbeta tillsammans för en positiv utveckling och högre kvalitet. Barnmorskechefer har många gånger mycket dåliga arbetsförhållanden med alldeles för stora personalgrupper och dåligt verksamhetsstöd.
Stöd till chefer genom SRAT
Vi erbjuder ett särskilt chefsstöd inom SRAT. När chefer behöver fackligt stöd i sin roll finns centrala förhandlare som är särskilt inriktade på deras behov. Svenska Barnmorskeförbundet har bildat ett chefsråd för att kunna stödja och utveckla både ledarskapet men även professionen.
Forskande barnmorskor som undervisar
Som stöd för alla barnmorskor, ledare, organisationer och myndigheter har professionen många barnmorskor som forskar och undervisar.
Svenska Barnmorskeförbundet har mycket arbete kvar att göra för att påverka ett hållbart arbetsliv för lärare, forskare och doktorander inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Denna grupp befinner sig fackligt ofta inom statlig sektor och omfattas av andra avtal där vi behöver samarbeta med och diskutera med organisationen Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). Det finns möjlighet till dubbelt medlemskap i både Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT och SULF.
Vi vill påverka utvecklingen i samhället
Svenska Barnmorskeförbundets har också ett ständigt pågående arbete med att påverka utvecklingen i samhället. Vår målbild är att barnmorskans kompetens synliggörs i samhällsdebatten, inom olika intresseorganisationer, brukargrupper och samhällsorgan samt på olika nivåer. Det gör vi genom att som facklig och professionell part både initiera kontakter för samråd och att bli inbjudna som självklar diskussionspart. Vi medverkar i arbets- och referensgrupper på samtliga nivåer där barnmorskor berörs och där professionens kompetens kan ge ett mervärde. Vi arbetar också aktivt för nära samarbete med kvinnoorganisationer och andra relevanta ideella organisationer.
I Svenska Barnmorskeförbundets olika råd samlas spetskompetenta barnmorskor som arbetar med intern och extern vårdutveckling och utgör en oerhört viktig resurs för barnmorskor.
Svenska Barnmorskeförbundet är våra 25 lokalföreningar. Där kan barnmorskor i hela landet organisera sig och arbeta tillsammans, vilket vi har gjort sedan 1800-talet. Det ger styrka för barnmorskor att tillsammans vara organisationen Svenska Barnmorskeförbundet med stöd i den fackliga kompetens som SRAT erbjuder.
___________________________________________________________
Svenska Barnmorskeförbundets strategier 2023-2024
Svenska Barnmorskeförbundet verkar för
- En trygg och säker vård av god kvalitet inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.
- Barnmorskans möjligheter att utveckla och införa evidensbaserade arbetssätt.
- Kompetensutveckling som avspeglas i lön och ekonomisk kompensation under hela yrkeslivet.
- Trygg och hållbar arbetsmiljö för både den nyutbildade barnmorskan och barnmorskan genom hela yrkeslivet.
___________________________________________________________
Eva Nordlund, förbundsordförande
Erica Solheim, vice ordförande
Therese Lindberg, styrelseledamot
Helén Bengtsson, styrelseledamot