Följ professorbloggen #Barnmorskansdecennium år 2022. Här bloggar legitimerade barnmorskor som är professorer och berättar om det som engagerar och tankar om professionen, barnmorskeriet, kvinnors och barns hälsa, srhr och egen forskning.
Tanja Tydén: Aborter och preventivmedel i tider av Covid-19 pandemi
Denna blogg skrivs mellan hägg och syren försommaren 2022. Naturen är som allra vackrast och fåglarna kvittrar. Rödhaken, Erithacus rubecula på latin, sjunger ljuvligt och är lätt att känna igen med sin röda haka. Man blir präglad av goda lärare och lite fågelintresse fick jag av en biologilärare i grundskolan. Han lärde oss latinska namn på fåglar. Hans favorit var Lövsångaren, Phylloscopus trochilus. Det latinska namnet var lätt att komma ihåg och han föreslog att vi skulle tänka ”fylloskåp tråkig lus” när vi skulle uttala det. Betoningen skulle ligga på första stavelsen.
Byter nu fokus från fåglar, som visserligen kan sprida virus vidare till oss människor, till forskningsprojektet om aborter och preventivmedel och under pandemin. Våren 2020 deklarerade WHO att SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus-2) orsakade en global pandemi. Covid-19 (Coronavirus disease) ledde till många dödsfall, ännu fler sjuka och en överbelastad sjukvård. Den lock down som följde i spåren av olika regleringar runt om i världen bidrog också till stora globala ekonomiska problem.
Som jag skrev i en tidigare blogg har jag smittspårat i Region Uppsala. Smittspårandet var ett tacksamt och lärorikt arbete på många sätt. Samtalen med de som nyligen fått diagnosen Covid-19 kändes betydelsefulla. En del hade lindriga symptom medan andra var ordentligt påverkade av sin sjukdom. Många var oroliga för sin egen hälsa och för att sprida viruset till andra. Efter några samtal med gravida noterade jag att de var mer oroliga och även för att fostret/barnet kan ta skada, vilket inte var förvånande, då kunskapsläget om Covid-19 och graviditet var begränsat. Spårandet ledde till vårt forskningsprojekt om abort i tiden av pandemi.
Alla ni barnmorskor som mött gravida under pandemin har säkert många erfarenheter om de gravidas oro. Under pandemins gång har kunskapsläget om Cocid-19 blivit bättre. Jag har full respekt för detta virus, som muterar och fortsätter sin bana över jorden. Många artiklar/rapporter har publicerats, senast en medicinsk kommentar av Meheeren Zaigham och medarbetare i SFOG:s medlemstidning Kvinnoläkaren. Den handlar om att SARS-CoV-2 kan orsaka snabbt uppkommande placentadysfunktion i sällsynta fall. Förhoppningsvis kommer rapporten också i Jordemodern, som många barnmorskor läser.
Forskningsidé, hypotes och resultat
Idéer till forskning har jag alltid fått av det kliniska arbetet som barnmorska.
Mina första forskningsprojekt på 1990-talet handlade om ungdomars sexualvanor och humant immunbristvirus. När vaccinet mot humant papillomvirus introducerades år 2006, undersökte två doktorander bland annat attityder till vaccinet. Nu känns cirkeln sluten i och med SARS-CoV-2, där ett litet frö såddes av en journalist som frågade mig om och hur pandemin skulle påverka barnafödandet. Journalisten antog att vi skulle få mer tid för sex, eftersom vi uppmanades till ett distanserat liv i övrigt. Skulle både födelsetal och aborttal öka? Svaret till journalisten var att vi kommer att veta detta framöver tack vare olika register.
Barnmorskan och docent Margareta Larsson skrev en avhandling där en av delstudierna berörde orsaker till abort (Larsson M, Aneblom G, Odlind V, Tydén T. Reasons for pregnancy termination, contraceptive habits and contraceptive failure among Swedish women requesting an early pregnancy termination. Acta Obstet Gynecol Scand. 2002;81(1):64–71). Kvinnor (n=591), som kom för att göra en tidig abort besvarade år 2000 en enkät om preventivmedel och orsaker till abort. En tredjedel hade inte använt något preventivmedel alls vid tiden för konception och den vanligaste orsaken var att de inte trodde att de kunde bli gravida. Den näst vanligaste orsaken till att inte använda något preventivmedel var att man ”tog risken” och fler tonåringarna angav detta.
De fem vanligaste orsakerna till kvinnornas beslut att göra abort var dålig ekonomi, studier, man var för ung, familjebildningen var klar och man var osäker på förhållandet.
Margareta Larsson är en av medarbetarna i vår undersökning, och vi använde hennes tidigare enkät med nya frågor om Covid 19. Vi samlade in data under våren 2021, då alfa varianten (den brittiska varianten) av SARS-CoV-2 var den dominerande virustypen. Sju sjukhus deltog varav två var universitetssjukhus; Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karolinska universitetssjukhuset Huddinge samt sjukhusen i Västerås, Gävle, Helsingborg, Visby och Östersund. Kvinnor som sökte abort på dessa sjukhus besvarade en enkät. Nedan följer första delen av patientinformationen om syftet med projektet:
”Aborter och preventivmedel i tider av Covid-19 pandemi
Du tillfrågas härmed om du vill medverka i en undersökning om varför kvinnor väljer att göra abort, erfarenhet av preventivmedel samt hur kvinnor mår i denna situation. Varför görs denna undersökning? Abort är ett vanligt ingrepp bland kvinnor i fertil ålder. I Sverige har kvinnor, sedan abortlagen 1974, rätt att själva välja om de vill göra abort till och med 18:e graviditetsveckan, oavsett anledning.
I tider av Covid-19, står sjukvården inför stora utmaningar och omprioriteringar. För att kunna utveckla abortrådgivning och preventivmedelsrådgivning behövs mer kunskap om varför kvinnor väljer att göra abort och deras erfarenhet av preventivmedel, särskilt i tider av en pandemi. Vi hoppas att många kvinnor vill dela med sig av sina erfarenheter, så att vi framöver kan ge kvinnor bästa möjliga bemötande och vård när det gäller familjeplanering. Du ska inte fylla i ditt namn eller födelsedatum någonstans. Du kan fylla i enkäten med hjälp av en pappersenkät som du ska lägga i ett kuvert och försluta. Kuvertet lämnas till barnmorskan/ läkaren. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att ange orsak. Att delta eller inte får inte någon konsekvens för din vård. Om du behöver stöd, för att någon fråga väcker negativa erfarenheter, kan du vända dig till barnmorska/ gynekolog eller kurator på abortmottagningen eller kontakta de ansvariga för undersökningen.”
Det var 623 kvinnor, som svarade på våra enkäter. Knappt hälften (43%) uppgav att de hade haft symptom på Covid-19 under det senaste året, och 19 procent hade en verifierad diagnos. Det var 4 procent av deltagarna, som gjort en abort tidigare under pandemin.
Läkarstudenten Elin Törnroos gjorde sitt examensarbete inom vårt forskningsprojekt. När studenterna skriver forskningsplanen ska de formulera en hypotes. Elin skrev sin hypotes på följande sätt: Covid-19 pandemin har påverkat kvinnornas abortbeslut både på grund av rädsla för viruset och minskad tillgång till preventivmedelsrådgivning. Samt att pandemin gett instabilitet på arbetsmarknaden och bidragit till ekonomisk osäkerhet, som också påverkat besluten till abort.
Vi kan konstatera att hypotesen var delvis sann, då 13 procent svarade att pandemin mer eller mindre bidrog till abortbeslutet och 6 procent svarade att pandemin var huvudorsaken till beslutet.
De som gjorde abort på grund av pandemin fick i fri text förklara hur pandemin påverkade beslutet och 49 kvinnor beskrev detta. De var oroliga för sin egen och fostrets hälsa, de ville inte vara utan sin partner i samband med besök på mödravården eller vid födandet. Två kvinnor hade redan fött barn under pandemin och hade känt sig ensamma utan sin partner. Kvinnorna uttryckte också oro över den ekonomiska situation och några ville vaccinera sig först.
Det var få kvinnor (4%) som hade haft svårigheter att komma till preventivmedelsrådgivning eller få recept under pandemin. Trots detta var det nästan hälften (44%), som inte hade använt något preventivmedel alls vid tiden runt konceptionen. Den vanligaste orsaken var att de inte trodde att de kunde bli gravida. När vi jämför med studien som Margareta Larsson gjorde för 20 år sedan har preventivmedelsanvändningen blivit sämre. Sedan år 2001, har kvinnor i Sverige dessutom fått möjlighet att köpa receptfria akut p-piller, som en plan B, om man misslyckats med att använda preventivmedel.
Plan C är möjligheten att göra en abort och den rätten måste vi fortsätta att värna.
Det har gjorts många forskningsprojekt under pandemin. En undersökning som gjordes i 29 länder runtom i världen, visade att nästan 90 procent angav att möjligheten för att göra abort begränsades. Vi kan vara tacksamma för att sjukvårdspersonal (i detta fall barnmorskor och gynekologer) ansträngt sig extra mycket för att bedriva en fungerande vård under pandemin.
En styrka med vår studie var den höga svarsfrekvensen (cirka 90%), som visar att kvinnor är villiga att under en pågående pandemi, dela med sig av varför de väljer att göra abort. Personalen, som hjälpte oss att tillfråga kvinnorna, var också engagerade och tyckte att studien var intressant och viktig.
En svaghet med studien är att vi endast har deltagare som förstår och kan tala svenska.
Vad hände med födelse- och aborttal under pandemin?
De senaste fem åren har det fötts nästan 115 000 barn per år. Året innan pandemin, 2019 föddes 114 523 barn, år 2020 föddes 113 077 barn och år 2021 föddes 114 263. Tack vare det svenska medicinska födelseregistret (MFR) kan vi alltså svara journalister att pandemin inte påverkade födelsetalen.
Hur gick det med aborttalen? Antalet aborter är relativt konstant och tycks inte heller påverkats nämnvärt under pandemin. År 2020 rapporterades cirka 34 600 inducerade aborter, vilket motsvarar drygt 18 aborter per 1 000 kvinnor i fertil ålder i befolkningen (15–44 år). Det är ungefär 1 500 färre aborter jämfört med antalet rapporterade för år 2019. Det är oklart om det beror på pandemin eller på vanliga fluktuationer.
Glädjande nog är det en minskning av aborter bland tonåringar bara cirka 9 aborter per 1 000 flickor i åldersgruppen 15–19 air, mot 21 per 1 000 flickor 15–19 år som gjorde abort för tio år sedan, under år 2010. Man kan undra var det beror på och en bidragande orsak kan vara att fler tonåringar använder effektivare preventivmedel som LARC. Men det kan också bero på ändade sexvanor. Vi har nyligen gjort en undersökning om tonåringars sexualvanor och ser en tendens att färre ungdomar har haft samlag nu mot för 20 år sedan. Mer forskning behövs för att verifiera detta.
Jag började bloggen med latinska namn på fåglar och slutar med en fråga på latin;
Quo vadis? Det finns en utvecklingspotential när det gäller att hjälpa kvinnor att använda effektiva preventivmedel.
Tack till alla kvinnor, som besvarade enkäten och till barnmorskor, läkare och sekreterare som var involverade i datainsamlingen.
Vår artikel finns att läsa här:
Niemeyer Hultstrand J, Törnroos E, Gemzell-Danielsson K, Larsson MI, Makenzius M, Sundström-Poromaa I, Tydén T, Ekstrand Ragnar M. Induced abortion and access to contraception in Sweden during the COVID-19 pandemic. BMJ Sex Reprod Health. 2022 Mar 24:bmjsrh-2022-201464. doi: 10.1136/bmjsrh-2022-201464. Online ahead of print.
