Måndag den 28 september infaller Internationella dagen för säkra aborter – International Safe Abortion Day.
Det var 2011 som International Safe Abortion Day 28th Sept instiftades för att lyfta det arbete som sker internationellt i syfte att främja kvinnors hälsa och reproduktiva rättigheter genom att tillgängliggöra säkra aborter. För att minska dödligheten och sjukligheten kopplat till osäkra aborter behöver man fortsatt samla kraft globalt och särskilt i länder där rättigheterna har inskränkts eller saknas. Sverige är på många sätt ett föregångsland genom arbetet på hemmaplan där tillgången till säker abort ses som en grundläggande rättighet och anses centralt för ett jämställt samhälle. Aborträtten i Sverige grundar sig på en lagstiftning som säkerställer kvinnans rätt att själv bestämma om graviditeten ska fullföljas. Den svenska barnmorskan har en central roll när det gäller kvinnors (inkluderat ungdomars) tillgång till preventivmedelsrådgivning och på senare år även tillgång till medicinsk abort. Den svenska barnmorskans breda kompetens är unik och det Svenska Barnmorskeförbundet har nyligen bidragit till EMA (European Midwives Associations) position statement: Access to safe, quality and legal abortion and a safe care post-abortion.
Sveriges feministiska utrikespolitik
Internationellt sticker Sverige ut genom regeringens feministiska utrikespolitik och de utsatta målen där jämställdhet mellan män och kvinnor är centralt och särskilt uppfyllandet av kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter.
Under de senaste åren har satsningar exempelvis förhindrat hundratusentals oönskade graviditeter och osäkra aborter i Östafrika. Sedan 20 år har Sida stöttat IPAS, en global organisation som arbetar för att förbättra kvinnors tillgång till säkra aborter och preventivmedel genom policypåverkan, utbildning och forskning. Som en del i partnerskapet med Ipas finansierar Sida en tjänst på ett av Ipas landskontor. Tjänsten är en del av Sidas Bilaterala Biträdande Expert (BBE) – program som är ett resursbasprogram för yngre akademiker från Sverige. Syftet med BBE-programmet är att svenska prioriteringar som jämställdhet och SRHR ska få större genomslag i det internationella utvecklingssamarbetet samt att erfarenheter återförs till svenska aktörer inom utvecklingssamarbetet.
Maria Persson, Master i Global Hälsa, ingår i programmet och är för närvarande placerad på Ipas landkontor i Bangladesh. Här berättar hon kort om sitt uppdrag.
”Ipas Bangladesh har ett flertal program runt om i landet. Vi arbetar nära regeringen och hälsoministeriet för att stärka hälsosystemet och tillgången till säker abortvård (i Bangladesh kontext, menstrual regulation) och preventivmedel. Inom området för säker abortvård och preventivmedel så arbetar vi på ett eller annat sätt med hela hälsosystemet och WHOs sex byggstenar, samt med att öka kunskapen om SRHR i samhället. Vi arbetar bland annat med att utbilda offentlig och privat vårdpersonal i säker abortvård och preventivmedelsrådgivning, dels att stärka informationssystemen och rapportering och uppföljning, dels med påverkansarbete för att ett främja kvinnor och flickors SRHR. Jag arbetar mest med forskning för att generera evidens som vi kan återföras in i organisationen och som vi kan använda i påverkansarbete och för att bidra till national och global kunskap inom säker abortvård och preventivmedelsrådgivning. Jag fokuserar även på kvinnors rättigheter och rättighetsbaserad vård i mitt arbete, genom att ge stöd till våra ”Trainers” som utbildar vårdpersonalen, genom forskning och som del i Ipas påverkansarbete.
Cox Bazar flyktingläger
Innan Maria Persson började på Ipas var hon i flyktinglägren i Cox’s Bazar, Bangladesh för att samla data till sin masteruppsats/rapport som delvis finansierades av RFSU, Sverige. Cox’s Bazar är ett distrikt i södra Bangladesh där ett av världens största och mest tätbefolkade flyktingläger där det bor över 900 000 Rohingya, en muslimsk minoritetsbefolkning från Myanmar. I humanitära katastrof-kontexter är tillgången till säker abortvård i regel obefintlig eller begränsad. I Cox’s Bazar är situationen annorlunda. Här har kvinnor tillgång till säker abortvård (menstrual regulation) samt preventivmedel. Syftet med studien var att få en bättre förståelse för vårdpersonalen beredskap i att tillhandahålla säker abortvård i humanitära situationer och därmed identifiera möjliggörande och hindrande faktorer. Maria intervjuade vårdpersonal som arbetade på kliniker i flyktinglägren och nyckelpersoner som på ett eller annat sätt var involverade i det humanitära arbetet. Resultaten tyder på att det går att implementera säker abortvård som del av den humanitära responsen. Vårdpersonalen kände sig väl förberedda och var stolta över sitt arbete som innebar att dom främjar kvinnors rätt att själva bestämde över sin graviditet. Dock var kunskapen om den nationella abortlagstiftningen i Bangladesh begränsad och kunskapen om policy:n för menstrual regulation varierande. Resultaten tyder även på att tillgången till säker abortvård begränsades av Munkavle regeln (Global Gag Rule), som gör att organisationer inte tillhandahöll abortvård även om de hade kapacitet att göra det. Maria Persson kommer att presentera sin studie den 28 september på den webbaserade konferensen “The Asia Pacific Conference on Reproductive and Sexual Health and Rights” (APCRSHR).
Global Gag Rule
”Munkavle regeln” minskar finansiering till SRH-vård och hotar aborträtten globalt och makten ligger i händerna på vita amerikanska män. Munkavleregeln inrättades 1984 av president Reagan och har sedan dess varit en del av det politiska spelet i USA. Regeln innebär att organisationer som finansieras genom amerikanskt hälsobistånd inte får arbeta med abortrelaterad vård. I november väljer USA president och kvinnors rätt till abort står återigen på spel. Blir sittande president omvald ligger ”Munkavleregeln” kvar och stödet till organisationer som arbetar för och med abortvård fortsätter att inskränkas. Uppskattningsvis saknas det cirka 30 miljarder dollar (Guttmacher Institute) årligen globalt för att säkerställa att alla flickor och kvinnor har tillgång till vård som omfattar preventivmedelsrådgivning, säker abort, vård vid förlossning och könssjukdomar. Behovet av att fortsatt utbilda vårdgivare inom abortvård och preventivmedelsrådgivning och att bedriva påverkansarbete är stort och kräver fortsatt stöd av internationella givarorganisationer. Här behöver Sverige fortsatt vara en aktör, genom biståndsinsatser och reella partnerskap där svensk kompetens tas tillvara.
Svenskt bistånd via UNFPA stärker barnmorskeprofessionen
Högskolan Dalarna är sedan 2016 partner med UNFPA, Bangladesh och inom ramen för satsningen stärks lärare vid barnmorskeutbildningar på 38 lärosäten. Genom nätbaserat lärande har dom tagit en 1 årig master i Sexuell, Reproduktiv Hälsa och Rättigheter. Den svenska barnmorskans breda kompetens och arbete utifrån ett livscykelperspektiv präglar innehållet som inkluderar även abort och preventivmedel. Förhoppningen är att de cirka 150 lärarna ska föra sina kunskaper vidare till framtida barnmorskor i Bangladesh. Det är svenskt bistånd som kanaliseras genom UNFPA och stärker utvecklingen av barnmorskans profession. Vill ni veta mer om Sveriges insatser inom midwifery och SRHR kan ni delta vid seminariet den 21 oktober som arrangeras av Svenska Barnmorskeförbundet och Sida.
Globala SRHR ambassadörer
Fler SRHR ambassadörer behövs globalt. Under hösten startade det första svenska magisterprogrammet i Global Sexuell och Reproduktiv Hälsa på Högskolan Dalarna. Programmet ges på engelska, genom nätbaserat lärande och det är SRHR utifrån ett livscykelperspektiv som präglar innehållet. Programmet har 28 studenter ifrån olika delar av världen och under lördagen den 26 september uppmärksammade de, på eget initativ, World Contraception Day 2020. Följ dom på Instagram @hogskolandalarna.
___________________________________________________________
__________________________________________________________
SAVE THE DATE 21 oktober 2020
A Seminar on Midwifery & Sexual and Reproductive Health and Rights – achievements and challenges in Sweden and globally and how to meet the 2030 Agenda.
___________________________________________________________