Professorn med globalt engagemang. Följ barnmorskan Marie Klingberg-Allvin, professorn med globalt engagemang, när hon bloggar om barnmorskan, kvinnors hälsa och rättigheter, srhr med fokus på global hälsa under #barnmorskansår2020.
”Mannen som sitter på stolen mitt emot oss stirrar sammanbitet rakt ut genom fönstret. Bredvid honom sitter en ung kvinna, hans fru, gråtande – tyst och stilla. Han sitter vänd ifrån henne och det unga paret uttrycker förtvivlan. Det är varmt och kvavt på den överfulla gynekologiska avdelningen på Mulago sjukhuset, Uganda. Bakgrunden till att paret söker vård är att den unga kvinnan haft kraftiga blödningar, tecken på infektion och hon uppger att hon tidigare gjort ett graviditetstest som var positivt. Man konstaterar att hon har en ofullständig abort och behandlar med misoprostol och antibiotika. Innan hon skrivs ut tillfrågas paret om att vara med i sjukhusets studie och erbjuds även preventivmedelsrådgivning som dom båda accepterar. Vi sitter i ett avskilt rum tillsammans med en av barnmorskorna för att följa upp och diskutera händelsen och deras eventuella behov av preventivmedel. Det är tydligt att något inte stämmer och mannen börjar berätta.
Paret har varit gifta i 2 år och kvinnan som nu är 19 år flyttade från sin by för att bo tillsammans med sin man och hans familj. Mannen beskriver att hans fru har haft svårt att trivas med hans familj och det har skapat problem och konflikter. När det visade sig att hon var gravid hade hon svårt att visa glädje och det spred sig i hans familj och vidare i den lilla byn. När hon sedan började blöda och visade tecken på ett missfall (spontan abort) väcktes misstankar om att hon har försökt avbryta graviditeten (osäker inducerad abort). Hans familj och även andra nära anhöriga i byn pratade om hur hon uppträtt vid graviditetsbeskedet – som för övriga var glädjande och ett tecken på att paret var friska och kan bli gravida. Den unga kvinnan bekräftar att flytten ifrån sin egen familj, sin egen by, där hon känt sig trygg har varit svår. Gifte målet, att lära känna sin man, hans familj och samtidigt känna pressen att blir gravid har blivit övermäktigt för henne. Att bilda familj är viktigt och något som hon vill och vid ett positivt graviditetstest kände hon även stolthet och glädje. Men hon kände sig inte redo att bli förälder och oron tog överhand, ambivalensen hon upplevde inför graviditeten i det tidiga skedet skapade panik hos henne och det var svårt för henne att anförtro sig till hennes man. Efter en tid började hon vänja sig vid tanken att bli förälder och de positiva känslorna tog överhand och hon började längta. Då kom den första blödningen”.
Det var under en av mina första resor till Uganda i början på 2010-talet som jag mötte det unga paret och intervjuerna var en del av ett större forskningsprojekt med fokus på postabortvård och preventivmedel. Mina tidigare erfarenheter av abortvård i Vietnam kompletterades nu med ett sammanhang där en restriktiv abortlag och ett tydligt stigma hindrar kvinnors tillgång till säker abort och preventivmedel.
Jag har ett starkt minne av paret och händelsen som visar hur utsatt en ung kvinna kan vara, hur samhällets förväntningar styr och påverkar en individs egenmakt. Optimalt för det unga paret var kanske att genom tillgång till preventivmedelsrådgivning diskutera hur och när dom vill bilda familj – utan påtryckningar från familj och bymedlemmar. Att kvinnans graviditet initialt var oönskad, övergick till en önskad men slutade i ett missfall, där familjen och byn tolkade det som att kvinnan själv försökt avbryta, lägger en stor börda på en ung kvinna. Hennes sorg över en förlorad graviditet, skuld och skam kopplat till misstankarna om att hon avbrutit graviditeten och utsattheten att leva långt ifrån sitt sociala nätverk utgör en tredubbel börda.
Post abortvård innebär behandling av ofullständig abort (vävnadsrester kvar i livmodern) efter en misslyckad inducerad abort eller spontan abort (missfall), och inkluderar vid behov även preventivmedelsrådgivning. Elisabeth Faxelid, barnmorska och professor, Karolinska Institutet (KI) var initiativtagare och projektledare och genom Sida finansiering utvecklades projektet kopplat till det befintliga arbetet att stärka forskning vid Makerere Universitet. Medarbetarna ifrån Uganda har disputerat inom ramen för det kapacitetstärkande arbete Sverige finansierat genom Sida under 20 år.
Satsar man på att utbilda barnmorskor så ökar man tillgängligheten till säker behandling…
Vårt projekt fokuserade kring barnmorskans roll inom postabortvård och ett tvärprofessionellt samarbete med obstetriken/gynekologen Kristina Gemzell-Danielsson och kollegor i Uganda mynnade även ut i en multicenter studie på landsbygden finansierat av WHO. Svenska barnmorskan Amanda Cleeve disputerade i juni 2019 inom ramen för projektet. Resultaten, baserat på en interventionsstudie på landsbygden i Uganda påvisade att barnmorskor kan ta ett större ansvar vid postabortvård och preventivmedelsrådgivning. Forskningen visar att satsar man på att utbilda och involvera barnmorskorna i post-abortvård så ökar man tillgängligheten till säker behandling och därmed kan riskerna för mödradödlighet minska.
Resultaten har publicerats i The Lancet (Klingberg-Allvin et al, 2015) och har inkluderats som evidensbaserad information i Världshälsoorganisationens (WHO) standardiserade vårdprogram för säker abortvård. Inom ramen för projektet i Uganda har svenska teamet tillsammans med Ugandiska kollegor även anordnat workshops (mars 2016 och oktober 2017) för politiker och relevanta aktörer i Kampala, Uganda i syfte att sprida resultaten och få genomslagskraft i policyarbetet inom området.
I forskningssamarbetet mellan lärosäten i Uganda och Sverige bjöd vi in barnmorskestudenter som genom Minor Field Study (MFS) stipendie gavs möjlighet att göra fältarbete och skriva sina examensarbeten. Titti Sterner och Tove Zadik, barnmorskestudenter vid Högskolan Dalarna åkte till Kampala, Uganda och planerade och genomförde intervjuer med barnmorskor som låg till grund för examensarbete och efter kompletterande intervjuer även en artikel publicerad i vetenskaplig tidskrift (ingick i avhandling). Barnmorskan Gorrette Nalwadda, en av dom som disputerat inom ramen för Makerere/KI samarbetet, var lokal handledare. Det här är ett exempel på hur våra studenter kan bidra och medverka i forskning och förhoppningsvis väcks intresse för forskning och ett globalt engagemang.
Det behövs fler svenska barnmorskor med globalt engagemang.
Måndag 31 augusti drog höstens utbildningar igång vid svenska lärosäten.
Är Du barnmorskestudent kan du kontakta programansvarig och ta reda på dina möjligheter till internationell erfarenhet under din utbildning.
