Tema för International Normal Labour and Birth Research Conference 2022 var challenging discussions in normal labour and birth.
Till konferensen i Århus kom obstetrikern Kirsten Small från Australien. I sin keynote Challenging entrenched beliefs – rethinking fetal monitoring in labour presenterade hon sin syn på CTG-övervakning. Kirsten Small försvarade 2020 sin avhandling om CTG och då framför allt centralövervakning*. Hon berättade hur vi fortfarande efter 60 år inte har lyckats att uppnå målet; nämligen att hitta de barn som är i risk att utveckla fosterasfyxi, och agera på rätt sätt i rätt tid.
Kirsten Small lade systematiskt fram argument för att användningen av CTG, hos både kvinnor med en frisk graviditet och hos kvinnor med högriskgraviditeter, inte förbättrar resultaten för vare sig kvinnorna eller barnen. CTG under förlossningen leder till en minskning av neonatala kramper, men inga skillnader i cerebral pares, spädbarnsdödlighet eller andra mått på neonatalt välbefinnande och kontinuerlig CTG är associerad med ökad frekvens av kejsarsnitt och instrumentella vaginala födslar. Hon framhöll hur den födandes rörelsefrihet, enkla byten av födelsepositioner eller användning av födelsepoolen för att hjälpa till med komfort under förlossningen försvåras och begränsas med kontinuerlig CTG (Ugwumadu & Arulkumaran, 2022;- Al Wattar et al., 2021; Small et al., 2020). Kirsten lyfte även hur vården kring den födande har förändrats efter införande av central fosterövervakningsteknik. Barnmorskor har beskrivit hur de känner sig övervakade, att det påverkar relationen till kvinnan och den givna vården negativt. Slutligen lyfte Kirsten Small att det inte har visats att CTG-utbildningar förbättrar utfallet för de nyfödda barn (Kelly et al., 2021).
Diskussionen om CTG fortsatte bland annat med barnmorskan PhD Ingrid Jepsen som i sin presentation beskrev varför barnmorskor fortsätter att använda CTG i en frisk population och att CTG påverkar alla inom förlossningsvården. CTG tillskrivs olika roller, bland annat som varande ”barnvakt”, barnmorskornas partner och ett skydd, för säkerhets skull, för att ha ”ryggen fri”. Från Norge beskrevs hur barnmorskor inte följer de nationella riktlinjer gällande användning av CTG under förlossningen. Barnmorskor kör intagnings-CTG på friska gravida trots att det inte rekommenderas. Forskarna efterfrågar studier på de bakomliggande motiven för att inte följa de kliniska rekommendationerna gällande CTG vilket bedöms vara avgörande för att förstå detta och därmed förändra praxis (Engelhart et al., 2022).
Dessa presentationer tillsammans med andra lyfte att vi som finns runt den gravida och födande kvinnan behöver optimera hur vi övervakar kvinnan och barnets mående. Att använda intermittent övervakning av fosterhjärtljuden med Pinard-stetoskop eller handhållen doppler är en väg men det kräver att vi kontinuerligt tränar oss i att använda dessa. Kontinuitet under graviditet och ”one-to-one-care” föreslogs kunna förbättra maternella och fetala utfall.
Det är svårt att ta in hur vi alla som finns runt den födande kvinnan kontinuerligt rättfärdigar för oss själva varför vi okritiskt använder CTG, varför vi berättar för både kvinnor, familjer och oss själva att det är för barnets bästa när det inte finns övertygande evidens om att det är så. Vi uppmanades att ta denna utmanande diskussion med oss själva och med våra kollegor på våra arbetsplatser.
International Normal Labour and Birth Research Conference 2022
___________________________________________________________
Kirsten Small
Keynote speaker – Kirsten Small, Obstetrician, Griffith University, Australia Challenging entrenched belief – rethinking fetal monitoring in labour.
___________________________________________________________
Ingrid Jepsen
Ph.d. Senior lecturer at University College Nordjylland
A social theory in maternity care: Exploring the overuse of cardiotocography (CTG) in normal birth from an actor-network theory (ANT) approach. Jepsen I, Maude R, Blix E, Adrian S, Cooke H
___________________________________________________________
Referenser och lästips
Engelhart, C. H., Nilsen, A. B. V., Pay, A. S. D., Maude, R., Kaasen, A., & Blix, E. (2022). Practice, skills and experience with the Pinard stethoscope for intrapartum Foetal monitoring: Focus group interviews with Norwegian midwives. Midwifery, 108, 103288.
Al Wattar, B. H., Honess, E., Bunnewell, S., Welton, N. J., Quenby, S., Khan, K. S., … & Thangaratinam, S. (2021). Effectiveness of intrapartum fetal surveillance to improve maternal and neonatal outcomes: a systematic review and network meta-analysis. CMAJ, 193(14), E468-E477.
Kelly, S., Redmond, P., King, S., Oliver‐Williams, C., Lamé, G., Liberati, E., … & Burt, J. (2021). Training in the use of intrapartum electronic fetal monitoring with cardiotocography: systematic review and meta‐analysis. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 128(9), 1408-1419.
*Small, Kirsten_Final Thesis_Redacted.pdf (griffith.edu.au).
Small, K. A., Sidebotham, M., Fenwick, J., & Gamble, J. (2020). Intrapartum cardiotocograph monitoring and perinatal outcomes for women at risk: Literature review. Women and Birth, 33(5), 411-418.
Small, K., Sidebotham, M., Gamble, J., & Fenwick, J. (2021). “My whole room went into chaos because of that thing in the corner”: Unintended consequences of a central fetal monitoring system. Midwifery, 102, 103074.
Small, K. A., Sidebotham, M., Fenwick, J., & Gamble, J. (2022). “I’m not doing what I should be doing as a midwife”: An ethnographic exploration of central fetal monitoring and perceptions of clinical safety. Women and Birth, 35(2), 193-200.
Small, K. A., Sidebotham, M., Fenwick, J., & Gamble, J. (2022). Midwives must, obstetricians may: An ethnographic exploration of how policy documents organise intrapartum fetal monitoring practice. Women and Birth, 35(2), e188-e197.
Ugwumadu, A., & Arulkumaran, S. (2022). A second look at intrapartum fetal surveillance and future directions. Journal of Perinatal Medicine.
___________________________________________________________
