Normal Labour and Birth Research Conference pågår I Danmark den 12 till 14 september 2022. Konferensen präglas av framför allt barnmorskeforskning men även forskning av andra professioner som drivs av att förbättra villkoren och vården för födande kvinnor.
Vad är kontinuitet, och hur ser kvinnor på relationsbaserade vårdformer?
En av de keynotes vi fått lyssna på är Hannah Dahlen som är barnmorska och professor i Australien. I föredraget med titeln Is relationship based care protective in challenging times? fick vi höra om hennes pågående forskning kring hur kontinuitet har påverkat gravida kvinnors fysiska och mentala hälsa de sista åren. Australien har utöver covid-pandemin drabbats hårt av klimatförändringarna med översvämningar och stora bränder som härjat i landet.
Australien har en annorlunda organiserad mödra- och förlossningsvård än i Sverige.
I princip finns fyra olika modeller, utan att gå in i detalj på dem så kan det i korta drag beskrivas som att kvinnan själv väljer vårdgivare, barnmorska eller läkare. Läkare kan innebära att man går hos sin ”husläkare” eller en obstetriker, där olika grader av samverkan finns med sjukhusen. Det finns med andra ord vissa olikheter mellan Sverige och Australien men det som är mest slående i hennes resultat är att kvinnor som haft kontinuitet med en barnmorska under graviditet, förlossning, postpartum/eftervård är mest nöjda med sin vård ur flera olika aspekter.
Ju högre grad av kontinuitet i vårdkedjan desto högre rankar kvinnor till exempel sitt psykiska välmående, det ökar amningen, minskar risken för gulsot och postpartum depression. Med andra ord: hög kontinuitet av en barnmorska (hög grad av relationsbaserad vård) ger högre (bättre) hälsa hos kvinnor.
Varför gör vi inte mer för att öka kontinuiteten?
Hannah Dahlen höll ett brandtal, väl underbyggt med evidens. Också med en uppmaning till oss att reflektera: Om vi nu vet att kvinnor vill ha kontinuitet av barnmorskor, mår bättre fysiskt och psykiskt av detta både i nuet och längre fram, varför gör vi inte mer för att öka kontinuiteten?
Den frågan kan vi också ställa oss som barnmorskor i en svensk kontext. Hur vården är organiserad just nu ska inte vara vägledande för våra intentioner och våra målbilder för hur vi ska ge den bästa tänkbara vården för kvinnor i framtiden. Det är begränsande, tvärtemot all rådande evidens och moraliskt fel att vi som barnmorskor inte strävar mot bästa tänkbara vård för kvinnor oavsett kontext. Vägen dit kan ske på olika sätt, brandtal, evidens, lokala projekt, attitydförändringar, oavsett vilken väg man väljer så bör vi även i Sverige enas om att lyfta blicken från brist på barnmorskor och titta på vad kvinnor vill ha och behöver för att upprätthålla en god hälsa på både kort och lång sikt.
Hannah Dahlen, Soo Downe och flera av de andra talarna på denna konferens är aktiva även på social medier, inspelade föreläsningar finns på både Youtube och Facebook-sidor för er som inte hade möjlighet att delta på denna fantastiskt inspirerande vetenskapliga konferens. Hannah Dahlen är även en av författarna till den viktiga artikeln om hur vi använder ordet kvinna i litteraturen. En rekommenderad läsning för alla som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa. Länk till artikeln: Effective Communication About Pregnancy, Birth, Lactation, Breastfeeding and Newborn Care: The Importance of Sexed Language.
___________________________________________________________
