Inte trodde jag att min artikel på svenska i Jordemodern, vår lilla professionstidning med det stora innehållet, skulle föra mig till Berlin…
Jag skrev en artikel i Jordemodern juni 2022 om födande, kontinuitet och det Caseloadprojekt som vi startat i Region Dalarna 2022. En artikel som jag skrev i vånda, då jag har stor respekt för artiklar och det skrivna ordet. Men då ämnet var viktigt så tog jag mod till mig och skrev, inte bara för att jag vill att fler ska veta vad som händer i Dalarna utan också för att visa att det går att utveckla vården för födande. Projektet fick stå över min egen ”jante”. Inte trodde jag att artikeln på svenska i Jordemodern, vår lilla professionstidning med det stora innehållet, skulle föra mig till Berlin.
Din Barnmorska i Dalarna
Vårdmodeller med barnmorskekontinuitet under graviditet och förlossning gynnar kvinnors och barn hälsa genom färre ingrepp under förlossningen, färre prematura födslar, nöjdare kvinnor och en billigare vård. Däremot saknas svenska studier om effekter av kontinuitetsmodeller för utsatta grupper som förlossningsrädda kvinnor eller kvinnor med psykisk ohälsa.
Vårt projekt i Dalarna – Din Barnmorska – är ett Caseloadprojekt med sammanhållen vårdkedja för gravida kvinnor. Det är ett projekt som skapats utifrån en önskan från befolkningen om att utveckla vården för gravida och födande, politiker som ser möjligheter till nya vårdmodeller och barnmorskor och läkare som vågar prova nytt och spela bollen när de får den. I strävan att ge vård på liknande villkor erbjuds kvinnor med förlossningsrädsla/psykisk ohälsa i Dalarna, efter ett screeningförfarande i mödrahälsovården, vård med barnmorskekontinuitet som ett alternativ. Inom projektet erbjuder vi två olika alternativ. Det första alternativet är fysiska besök vid familjecentral där en grupp barnmorskor tar hand om vården under graviditet samt bistår under födseln och följer upp mående tiden efteråt. I det andra alternativet görs graviditetskontroller hos lokal barnmorska vid närmaste vårdcentral medan de barnmorskor som arbetar i kontinuitetsgruppen erbjuder digitalt samtalsstöd med hjälp av e-hälsoverktyg. De gravida som inte vill ingå i projektet erbjuds sedvanliga samtal på kvinnoklinikens Auroramottaning.
Projektet är i gång sedan årskiftet 2022/2023. Gravida från hela Dalarna har möjlighet att delta, då alternativet med digital kontakt möjliggör att även kvinnor som bor långt bort från förlossningskliniken kan delta. Det innebär att kvinnorna som har valt detta alternativ, bygger en relation med barnmorskorna i Caseloadgruppen genom videomöten. Det vill säga samma barnmorskor som de senare får möta på förlossningen när det är dags att föda. Projektet är mycket uppskattat och vår upplevelse är att det erbjuder något som kvinnor som bor långt bort från kvinnosjukvården önskar och behöver.
Ofta uppstår problem och hinder när man ska implementera ett nytt arbetssätt där primärvård och slutenvård ska förenas. Men det fantastiska med just det här projektet är att det verkligen har visat att det går att göra saker på andra sätt i en organisation och att det också sker en utveckling då människor möts och måste prata om hur de gör det de gör och varför. Det har tagit tid – men det har blivit en verklig förändring.
Marie Berg med flera hänvisar i boken Theories and perspectives for midwifery (2022) till begreppet Phronesis som Aristoteles beskrivit som ett uttryck som beskriver kunskap utifrån erfarenheter som inbegriper mer emotionella aspekter. Det innebär bedömningsbaserad, kontextberoende och handlingsorienterad kunskap. I omvårdnad beskrivs detta som förkroppsligad erfarenhet av att veta vilken åtgärd som är rätt åtgärd att vidta i en viss situation. Hur vet vi att vi gör rätt åtgärd vid en viss situation? Och hur påverkar vår handling omvårdnaden men även relationen till den som blir omhändertagen? Om du träffat en person tidigare och har en relation med personen sedan tidigare, hur påverkar det din bedömning av vad du ska göra och ditt handlande? Hur påverkas upplevelsen av det du gör och ditt sätt att vara hos denna person som tidigare träffat dig?
Det är otroligt viktigt att utvärdera vad vi gör och vilka konsekvenser det får. Upplägget i vårt projekt är gjort som en forskningsstudie, där jag och professor Ingegerd Hildingsson har sökt etiskt tillstånd, skrivit projektplan, skapat enkäter för att utvärdera hur de olika grupperna skiljer sig gällande medicinska parametrar men också deras psykiska mående, förlossningsupplevelse och upplevelse av omvårdnaden. Denna utvärdering gäller även barnmorskorna.
Mycket av det vi gör som barnmorskor i vården syns inte men är mycket betydande för kvalitet och utfall. Vi barnmorskor ser det som självklart, för vi är barnmorskor och förstår sambanden. Men i dagens kunskapssamhälle är inget självklart, fast det gjorts i många hundratals år. Det gäller inte minst förlossningskonsten. Genom ett upplägg där vi dokumenterar och utvärderar blir också det arbete vi gör en möjlighet att dra lärdomar och utveckla vården för gravida kvinnor. Det blir också möjligt för andra barnmorskor att läsa och skaffa sig en uppfattning för att själva utveckla sina idéer om hur de vill bedriva vård. Vi vill inte heller fastna i våra manualer och PM. Men vi vill ha dem som stöd i att tänka själva och göra bedömningar utifrån vårt kunnande (pronesis) om vad som är bäst för patienten och vad hen vill ha för vård.
Och hur blev det då med den där artikeln jag skrev i Jordemodern?
Det skrivna ordet
Och hur blev det då med den där artikeln jag skrev i Jordemodern 2022?
Jo, den läste barnmorskan Judith Otter, internationellt ansvarig barnmorska i Tyska barnmorskeförbundet (som kan svenska då hon varit utbytesstudent i Sverige). Hon bjöd in mig att prata på Berlins barnmorskekonferens i maj 2023 om hur vi arbetar i Dalarna för att utveckla vården för gravida kvinnor i glesbygd med långa avstånd, men även hur vi arbetar som barnmorskor i Sverige utifrån Agenda 2030.
För de förutsättningar vi har i Sverige, att barnmorskans kompetens och kunskap är oersättlig och att relationen till kvinnan är viktigt, är desamma i Tyskland. Vi behöver finnas där kvinnor finns, både i stad och på landsbygd. Och vi behöver ha bra arbetsvillkor för att vi ska stanna kvar och vi behöver organisera oss för att synliggöra vårt arbete. Tänk så långt det skrivna ordet kan ta oss.
__________________________________________________________
Texten är tidigare publicerad i Jordemodern nr 7 nov 2023.
________________________________________________________
Jordemodern är för mig en jätteviktig tidning som jag läst sedan jag blev barnmorska 2005. Den var då, och är även i dag, en viktig källa till kunskap, inspiration och information om aktuell forskning. Jag vet inte om jag tänkte på det så klart då, men artiklarna ingav lust, intresse och en känsla av sammanhang. Det som skrevs i Jordemodern var utifrån mina perspektiv och gav mig en känsla av inkludering och klokskap utifrån mina intryck, upplevelser och känslor på jobbet utifrån mig som barnmorska. Det stärkte mig.
Klockar Linda Nääs
Barnmorska/projektledare Din Barnmorska, Region Dalarna – Kvinnokliniken
Linda.Naas@regiondalarna.se
___________________________________________________________
Klockar Linda Nääs är ordförande i Dalarnas Barnmorskeförening.
___________________________________________________________
