Den 17 november 2020 deltog Mia Ahlberg på Svenska Barnmorskeförbundets webbinarium om framtidens förlossningsvård där hon presenterade evidensen för hemförlossningar.
Barnmorskan Mia Ahlberg är omvårdnadsansvarig på tema kvinnohälsa Karolinska Universitetssjukhuset och forskare i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Hon är initiativtagare och forskningsledare i projektet Min Barnmorska på Karolinska Huddinge, en alternativ vårdform som bygger på kontinuitet, som nu även erbjuder hemförlossningar
Hallå där Mia Ahlberg:
Det här med behov och bemanning och hälsoekonomiska analyser av mödra- och förlossningsvård. Hur räknas egentligen plus och minus? Vad kostar det och vad går pengarna till? Finns det någon som har koll på det här?
Nej, det finns inte en person som har koll på det där.
Det finns många och det ser olika ut beroende på vilken verksamhet du driver. Jag skulle säga att alla försöker ha koll på plånboken men det är svårt eftersom det är många parametrar som spelar in. Sen handlar det ju i slutändan om vad som får kosta och vad som inte får kosta. Det som kostar absolut mest i vården är ju personalen och det är många gånger det som är lättast att spara in på.
Men enligt mig är det personalen som är den största resursen i vården och många bekymmer kan motverkas genom rätt antal med rätt kompetens. Var den gränsen går vet tyvärr ingen idag.
___________________________________________________________
En högre barnmorskebemanning – En födande En barnmorska – det har Svenska Barnmorskeförbundet och du diskuterat en längre tid. Du har framfört argument som att fler barnmorskor kan möjliggöra tid för kompetens- och verksamhetsutveckling och nya vårdmodeller. Om barnmorskebemanningen är högre finns även utrymme för enstaka sjukdagar, VAB och semester, utan att det blir tomma sjukluckor och stängda rum som gör att övriga går på knäna och att patienter hänvisas (avvisas). Med högre grundbemanning av barnmorskor behövs mindre inhyrd personal och det kan bli färre hänvisningar av patienter vilket ger sjukhusen intäkter.
___________________________________________________________
En födande – en barnmorska.
Du gjorde en ekonomisk analys (2018), finansierad av Stockholms läns landsting, av vad det skulle kosta med högre barnmorskebemanning inom förlossningsvården (Karolinska) i region Stockholm.
På vems initiativ gjordes den ekonomiska analysen?
Den gjordes på initiativ från ledningsgruppen på Tema Kvinnohälsa.
Vad var hypotesen?
Att en ökad bemanning kan ge minskade kostnader.
Vad kom du och dina medförfattare du fram till?
Att den gjorde det men under vissa strikta förutsättningar.
Det vi såg var att det inte hade speciellt stor effekt på minskade kostnader för sjukskrivning. Det som var helt avgörande för att det skulle vara kostnadsbesparande var att inga hänvisningar skedde.
Vilka presenterades den analysen för?
För ledningsgruppen och HSF (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms län).
Hur togs den emot?
Helt OK men de ansåg inte att den var tillräcklig för att göra några förändringar. De ansåg nog, med all rätt att 0 (noll) hänvisningar inte är en möjlighet eftersom vi inte bara hänvisar på grund av barnmorskebrist utan även på grund av neonatalvård och vårdplatsbrist.
Vad hände med rapporten?
Den ligger i byrålådan.
Vari ligger motståndet mot alternativa vårdmodeller skulle du säga?
Svårigheter att tänka nytt.
Tron på att det system vi har är bäst eller tillräckligt bra.
Att regionerna har hög grad självbestämmande.
Hur organisationen är byggd idag med uppdelad arbetsgivare för mödrahälsovård och sjukvård.
Fackliga avtal.
Hierarkier.
Tolkningsföreträde.
Rädsla.
Vari ligger motståndet mot att anställa fler barnmorskor skulle du säga?
Jag tror bara det handlar om ekonomi. Aldrig hört att någon inte vill anställa fler barnmorskor men det är för dyrt.
På temadagen lyftes ”faktaresistens”. Har du själv upplevt det?
Absolut om det betyder att en väljer ut vissa forskningsresultat framför andra och inte belyser allt på ett objektivt sätt. Det sker hela tiden och det är ingen lätt uppgift att belysa allt och sen göra en sammanvägning.
Men jag har absolut stött på att en väljer ut de resultat som passar ens egna föreställning om hur det ska vara. Det är ju högst mänskligt, men det är ju fel när en ska värdera evidens. Men att värdera evidens är svårt, så jag tänker att de som gör så kanske inte riktigt kan tolka evidens.
Så tänker jag när jag känner mig snäll och på gott humör.
Har jag en dålig dag tänker jag annorlunda.
Men jag har mött få människor som inte i grund och botten har en god vilja så ibland blir jag verkligen förvånad över hur besluten tas.
Entusiasmen var stor på temadagen. Många deltagare har också hört av sig.
Vad säger du till dem som nu laddar upp och står i startgroparna för något nytt? Vad säger du till dem som möter motstånd?
Att jag mött på MASSA motstånd och inte givit upp. Det gäller att vara enormt påläst, fundera på motargumenten och ta dem på allvar. Oftast är det oro och då behöver det diskuteras respektfullt.
Sen behöver alla ha kompisar som vill samma sak och tror på idén. Jag har haft fantastiska kompisar som alla är duktiga och smarta och kan andra saker. Tillsammans har vi varit en stark och klok grupp. Ingen kan förändra ensam. Och det är bäst när det är personer som representerar olika professioner. Så att allas olika ansvar belyses och beaktas.
Det är väldigt bra att ha en målbild och ha ett stort mått av tålamod och mod. Och inte vara känslig för kritik. Jag har alltid hittat mitt tålamod och mod i att fundera på vad kvinnorna vill och varför. Kan jag landa i det, att det är orsaken till att jag står i snålblåsten i uppförsbacke, så känns det OK.
Sen återigen är det så viktigt att ha kloka människor omkring sig. Även jag vacklar och tvivlar och då behöver jag tanka mod och kraft hos dem jag litar på. Som vågar säga emot mig och kan ge mig en kram när det känns botten.
Hur går vi vidare?
Vi fortsätter fråga vad kvinnorna vill ha och behöver för en säker trygg och bra graviditet, födsel och eftervård. I de svaren hittar vi vägen framåt. Men jag vill att vi ska göra det tillsammans med läkarna och undersköterskorna. Då går det mycket bättre.
Vad det gäller Svenska Barnmorskeförbundet så tycker jag det är så otroligt bra med en kombination av fackförbund och professionsorganisation. Det hänger verkligen ihop. Projektet Min Barnmorska och hemfödslar är ett exempel på det; en total kombination av evidens, fackliga avtal, samarbete mellan professioner och god kommunikation.
Allt det som barnmorskeförbundet är jättebra på och har mandat att göra.
___________________________________________________________
Mia Ahlberg har tidigare varit ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet.
___________________________________________________________
