Barnmorskan Liisa Svensson pratade om stöd i samband med barnafödande på Svenska Barnmorskeförbundets webbinarium om framtidens förlossningsvård den 17 november 2020.
Till vardags är Liisa Svensson universitetsadjunkt och biträdande programdirektör på Barnmorskeprogrammet, avdelningen för Kvinnor och Barns Hälsa vid Karolinska Institutet.
Hallå där Liisa Svensson:
Stöd, är det något man behöver lära sig?
Som allt annat viktigt inom vår kompetens är detta med stöd något som vi lägger grunden för under utbildningen till barnmorska, men sedan fortsätter att fördjupa, förbättra, reflektera kring och utveckla oss inom. För några av oss blir detta med att ge stöd i samband med barnafödande snabbt en styrka, medan andra upplever sig ha sina styrkor inom till exempel handläggandet av akuta situationer.
Att utgå från att alla är sjuksköterskor med generell omvårdnadskompetens och därmed inte skulle behöva lära sig det unika med stöd i samband med födsel är enligt mig att underskatta en av barnmorskekonstens mest komplexa komponenter.
Hur definierar du stöd?
Jag tycker att de fyra dimensioner som ofta lyfts i styrdokument rörande barnafödande, emotionellt stöd, fysiskt stöd, informativt stöd och partnerskap, är en bra utgångspunkter då vi närmar oss stödets innehåll och utformning. Att reflektera kring vad som ryms i respektive dimension och hur de förhåller sig till varandra. Personligen har jag nog landat i att det ytterst handlar om att skapa en god kontakt/relation till dem jag bistår och genom den förmedla kärlek, trygghet och tillit. Att skapa ett ”rum” där den som föder kan vara sig själv fullt ut, ge sig hän och bli sedd, hörd och respekterad i såväl sin styrka som sin utsatthet.
Är det någon skillnad på hur barnmorskestudenter och kliniskt verksamma erfarna barnmorskor ser på stöd i samband med barnafödande?
Jag tror att alla idag brottas med våra två roller. Den medicinska och den stödjande. För studenten kan det vara svårt att utveckla båda dessa roller parallellt och få dem att integreras. I en förlossningsvård som vilar på ett medicinskt paradigm lämnas större utrymme till vår medicinska roll, tyvärr ofta på bekostnad av den stödjande. Sedan tror jag att hur vi barnmorskor ser på stöd i samband med barnafödande hänger nära samman med i vilka vårdformer och vårdkulturer vi formats. Jag hör ofta barnmorskor från stora obstetriska förlossningsavdelningar säga att de flesta som föder inte behöver eller vill ha barnmorskans kontinuerliga närvaro på rummet, att de vill och behöver vara ifred också. När jag samtalar med barnmorskor som arbetat i barnmorskeledda vårdformer där kontinuerlig närvaro i aktivt födande varit norm finns en annan erfarenhet. Där finns erfarenheten att den absoluta majoriteten som föder önskar barnmorskans kontinuerliga närvaro, men att närvaron då är ett växelspel mellan att ge aktivt stöd och att ”bara vara”.
Du nämnde att ni på Karolinska Institutet (KI) ger kurser i stöd i samband med barnafödande. Kan du berätta lite om det?
Det är en fristående kurs på 7,5 hp som ges för fjärde gången hösten 2021.
Den går på 25 procent studietakt och vi har haft totalt 6 kursdagar, nu i höst mestadels online på grund av Covid-19, tidigare på KI campus. Den riktar främst sig till barnmorskor och läkare som arbetar med födande och som önskar fördjupa sina kunskaper och färdigheter kring att ge stöd. I kursen ingår både teoretisk fördjupning kring stöd, teoribildning, forskning kring stöd och bemötande av förlossningsrädda och gravida med tidigare sexuella övergrepp, stödjande vårdformer, oxytocinets roll, svåra fall, praktisk tillämpning av stödverktyg, gruppreflektion med mera. Det har varit en härlig blandning av nyare och erfarna barnmorskor från norr till söder. Ansökan sker under vårterminen 2021.
Du nämnde också att ni har en ny kurs på gång på KI.
Vad handlar den om och när kan man söka?
Ja, det stämmer, den heter Vårdmodeller i samband med barnafödande – barnmorskans roll och kompetens. Den är upplagd på samma vis (7,5 hp, 25 procent studietakt, cirka 6 schemalagda dagar). Övergripande mål är att den som gått kursen ska kunna tillämpa och integrera kunskaper och färdigheter för att vara verksam inom olika evidensbaserade vårdmodeller, implementering av dessa samt utveckling av hälso- och sjukvården. Det kan till exempel handla om Caseload och planerad hemfödsel.
