Barnmorskorna Johanna Blomgren och Malin Grahn i Accra, framför det blå barnmorskehuset.
Delar av projektgruppen. Från vänster Gifty, Malin G, Netta, Johanna, Fredrica och Paulina.
Ord som styr barnmorskans arbete.
Glada barnmorskestudenter, inne på sista året på utbildningen.
Alla barnmorskor under ett regionalt möte med GRMA samlade utanför barnmorskehuset i Accra.

Ghanabloggen del 9: Positiv utveckling för både förbund och barnmorskor

Följ barnmorskorna Johanna Blomgren och Malin Grahn när de bloggar om Svenska Barnmorskeförbundets samarbetsprojekt med Ghanas barnmorskeförbund.

Rapport från Ghanaprojektet:
Positiv utveckling för både förbund och barnmorskor

Svenska Barnmorskeförbundets och GRMAs (Ghana Registred Midwife Association) samarbetsprojekt fortsätter och vi har nyss landat i Sverige efter en veckas besök hos våra projektkollegor i Accra. Digitala möten i all ära men att träffas fysiskt och få möjlighet att lära känna varandra och ha tid att på djupet diskutera vårt gemensamma projekt har verkligen varit givande. Det blev under vår resa tydligt att det fackliga arbetet verkligen behövs för att stärka barnmorskornas villkor i landet.

Våra projektkollegor i Ghana hade planerat en fullspäckad vecka, med både tid för besök på barnmorskors arbetsplatser och tid för att samordna projektet. Med fokus på barnmorskors arbetsvillkor och arbetsmiljö kunde vi under veckans studiebesök måla en tydligare bild av barnmorskors verklighet i Ghana.

Liksom i många andra länder är barnmorskors löner i Ghana både otillräckliga och orättvisa. Ingen extra ersättning betalas ut för kvälls/nattarbete och det finns inga planerade raster. En barnmorskas lön skiljer sig heller inte från en sjuksköterskas – trots att barnmorskorna har ett bredare ansvarsområde och arbetar mer självständigt. Vissa barnmorskor känner sig tvungna att ta ett extra arbete för att försörja sig och sin familj.

En barnmorska förväntas inte klaga på sin arbetssituation och kulturen präglas av begrepp som ”patienten först” och ”var lojal mot dina patienter och ditt land”.  Om någon klagar eller är ”besvärlig” finns det andra som är beredda att ta över jobbet då arbetsbristen bland barnmorskor är stor. Detta försvårar barnmorskornas möjlighet att förändra sina arbetsvillkor.

Efter fullföljd utbildning är det meningen att staten ska anställa barnmorskorna och placera dem där deras arbete bäst behövs. Tyvärr saknas resurser för detta vilket resulterar i stor arbetslöshet. På landsbygden finns det fler lediga jobb, men arbetsvillkoren är tuffa. En barnmorska arbetar ofta ensam och har jour dygnet runt. Här placeras ofta nyutbildade barnmorskor utan koppling till lokalsamhället och utan möjlighet till fortbildning eller kollegialt lärande. Detta påverkar både vårdens kvalitet och barnmorskornas välmående. Vår projektkollega Gifty berättar om en ung nyutbildad barnmorska som blivit stationerad på en klinik på landsbygden, utan stöd och resurser.

”Hon kunde inte hantera situationen så hon bara lämnade kliniken. En dag gick hon sin väg och kom aldrig mer tillbaka.”

Projektet är baserat på fem strategiska målområden som vi gemensamt arbetat fram utifrån ICM:s bedömningsverktyg MACAT.

  1. Stärka organisation och ledarskap på central och lokal nivå.
  2. Etablera ett funktionellt internt finansiellt system.
  3. Öka antalet betalande medlemmar.
  4. Förbättra arbetsmiljön för barnmorskor.
  5. Skapa nya partnerskap och synliggöra förbundet.

Att stärka barnmorskeprofessionen och förbundet tar tid konstaterar vi gemensamt när vi möter projektgruppen i det knallblå ”barnmorskehuset” i Accra. Sammanfattningsvis ser vi att arbetet går framåt i varierande takt kring de fem punkterna – men att mycket arbete fortfarande ligger framför oss.

En del steg i rätt riktning har dock åstadkommits under projektets två första år. Under den första punkten ”Stärka organisation och ledarskap på central och lokal nivå” har nationella och regionala arbetsplaner utvecklats. Detta har tydliggjort mål, aktiviteter, ansvarsfördelning och behovet av resurser både nationellt och regionalt. Den ökade tydligheten har bland annat inneburit att förbundets styrelse har en klarare uppfattning om vad som faktiskt görs på lokal nivå och kan sprida det i sina kommunikationskanaler.

Punkt fem ”synliggöra förbundet” förväntas öka beslutsfattares och samhällets förståelse för barnmorskeprofessionens möjligheter och utmaningar och genom det öka antalet medlemmar. Tredje punkten ”Öka antalet betalande medlemmar” är speciellt viktigt för GRMA eftersom förbundet behöver öka sitt medlemsantal för att kunna utvidga sitt förhandlingsutrymme och få sitt efterlängtade ”bargain certificate” från regeringen. Detta certifikat är en förutsättning för att GRMA ska kunna förhandla om barnmorskors löner och villkor fullt ut. Medlemssiffrorna pekar lyckligtvis uppåt och förbundet har växt från cirka 1000 till 2000 medlemmar under de senaste två åren. Nästa år fattar regeringen beslut om GRMA ska få sitt ”bargain certificate.” Vi håller tummarna och fortsätter vårt gemensamma arbete framåt.

För att ytterligare synliggöra professionen, förbundet och sprida forskning och nya riktlinjer har GRMA, precis som Svenska Barnmorskeförbundet, nyligen arrangerat en konferens som lockat barnmorskor från hela landet. På konferensen skrev de gemensamt ett öppet brev till beslutsfattare för att påvisa brister i barnmorskornas arbetsmiljö. Brevet ska förmedlas till Ghanas hälsoministerie, arbetskommissionen, finansministeriet, utskottet för den nationella sjukförsäkringen och till media. Detta är ett av flera exempel på hur förbundet arbetar med punkt fyra ”Förbättra arbetsmiljön för barnmorskor”.

Inom ramen för vårt projekt har förbundet anställt en projektledare som är ansvarig för att samordna arbetet inom de fem områdena. I projektgruppen bidrar vi med erfarenheter från vårt svenska förbund och genom att föra samtal kring verktyg och strategier som kan användas för att synliggöra och stärka barnmorskors röster.

Framöver hoppas vi kunna fortsätta erbjuda våra så kallade ”Knowledge Exchange” där medlemmar och representanter från 1–2 lokalföreningar från Sverige och Ghana möts online och diskuterar professionsfrågor och/eller hur det fackliga arbetet sker lokalt. Vi har under vår resa mött flera representanter från lokalföreningar/de lokala grenarna i Ghana som gärna vill knyta band till svenska kollegor. Vi har även talat med en grupp engagerade studenter som gärna vill möta svenska barnmorskestudenter online. Hör av er till oss om ni är intresserade att vara med och skapa ett sådant utbyte i er region!

Vi reser hem från Accra med stärkta band och hopp i sinnet. Framtiden ser på många sätt ljus ut för Ghanas barnmorskor!

Malin Grahn och Johanna Blomgren
Ghanabloggen Ghanaprojektet Internationella rådet Svenska Barnmorskeförbundet 

___________________________________________________________

För mer information om projektet kontakta Malin Bogren, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet och ordförande i Internationella rådet.

___________________________________________________________

Med projektmedel från Union to Union, medverkar Svenska Barnmorskeförbundet, genom det internationella rådet, till att stärka barnmorskeförbundet i Ghana (GRMA).

Projektets mål är att stärka systerförbundet i Ghana organisatoriskt så att det kan fungera på ett effektivt sätt som fack- och professionsförbund. För svensk del innebär samarbetet en möjlighet att använda de erfarenheter och kompetens som svenska barnmorskor har samt att inspirera kollegor att engagera sig internationellt.

___________________________________________________________

Ghanas barnmorskeförbund är en partipolitiskt obunden självständig organisation. Förbundet grundades år 1935 och ombildades till ett fackförbund 2019. GRMA har tio lokalföreningar som representerar landets 6000 barnmorskor. Förbundet är liksom Svenska Barnmorskeförbundet medlemsorganisation i International Confederation of Midwives (ICM), den globala organisationen för världens barnmorskor.
__________________________________________________________

Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som samordnar LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Genom Union to Union stöttar de svenska förbunden ett hundratal projekt i drygt nittio länder. Det innebär stöd till fack över hela världen.
I Sverige arbetar Union to Union med att skapa medvetenhet om globala arbetsmarknadsfrågor, det fackliga utvecklingssamarbetet och vikten av bra arbetsvillkor i alla världens länder.

___________________________________________________________