Följ doktoranden Louise Lundborgs dagbok där hon beskriver en barnmorskas resa från klinisk barnmorska och projektledare in i forskningsvärlden.
Sommaren
Sommaren har innehållit mycket arbete och lite forskning. Det är inte min första sommar med fullt arbete kliniskt som barnmorska och lite tid för administrativa uppgifter. Förra sommaren drev jag ett stort projekt, Amelprojektet kring kvinnlig könsstympning i kombination med kliniskt arbete. Det innebar att jag jobbade dagligen på min semester och på ledig tid på kvällar för att hålla igång projektet. Ett stort projekt eller forskning slutar inte vara viktigt och behöva ”skötas” bara för att det är sommar. Visst kan vissa saker gå ned på sparlåga, som möten och utbildningar, men faktum är att alla som arbetar i kombination med klinisk tjänst lägger mycket av sin fritid för att det ska fungera på sommaren. Samma lojalitet som får oss att täcka upp vid luckor och semestrar, samma lojalitet gör att man arbetar på sin lediga tid för att saker ska fortsätta rulla på. Forskning denna sommar har i mitt fall handlat mycket om att läsa studier, skriva manuskript och tolka resultat.
Höststart
Hösten rivstartade. Jag har gått en Introduktionskurs för doktorander på KI (Karolinska Institutet). Det innebar två onlinekurser i plagiat och forskningsetik samt en halvdag med information i stor grupp. Majoriteten av de 80 doktoranderna som trängdes i rummet på KI var från andra ställen i världen, och mycket var basinformation som jag redan läst mig till. Regelverket kring doktorander har strukturerats upp sista året, i syfte att ge goda villkor, det vill säga rätt till betald arbetstid och lön när man forskar. Det finns många ställen där man inte tagit hand om sina doktorander, där de fått arbeta på utan handledning och stöd under långa perioder, något som sedan slutat med osämja och uteblivna publiceringar. För att registrera sig på KI nu behöver man visa upp att man har finansiering för sitt forskningsprojekt, och beviljade forskningsanslag.
Mitt projekt har finansiering genom beviljade anslag, som mina handledare hade sökt för denna forskning, innan jag blev anställd. Mycket tid inom forskning handlar om att söka anslag och att skriva forskningsansökningar, etikansökningar etcetera. Det tar mycket tid, men är nödvändigt för att en forskargrupp eller forskare skall kunna fortsätta med sina studier. Likaså behöver man söka etiskt tillstånd för att ha tillgång till registerdata. På min institution arbetar vi exempelvis mycket med data från graviditetsregistret.
Nu när det gått 5 månader sedan jag började forska har jag satt ihop en lista med tips till dig som också är nyfiken på forskning:
- Om man har en forskningsidé som man vill pröva, behöver man först och främst nätverka med andra för att ta sig vidare. När jag startade den stora utbildnings-insatsen runt könsstympning träffade jag väldigt mycket folk för att kunna identifiera de bästa nätverken för att nå ut med vårt arbete, och det fungerar likadant i forskning.
- Sök artiklar via pubmed, och skriv sedan en bakgrund där du går igenom vad som redan är gjort och hur forskningen inom området ser ut.
- Kontakta någon på din klinik som är disputerad och berätta om din idé. Har du ingen disputerad barnmorska att tillgå, sök kontakt med någon utanför kliniken, eller välj en annan kollega. Min erfarenhet är att de flesta försöker hjälpa till när någon kommer med en fråga. Folk behöver samverka för att kunna lösa problem som uppstår, och nya kollegor bjuds in till forskningens värld genom visat engagemang. Har du ingen att bolla en idé med, hör gärna av dig till mig så ska vi se om jag kan hjälpa dig vidare!
September
Vår forskargrupp träffas varje vecka. Varje möte har olika teman, där vi tar del av andras forskning. Vi hjälper varandra framåt i olika forskningsfrågor, utvärderar val av olika metoder och stöttar varandra inför föredrag och så vidare. Det är mycket som jag inte kan ännu, men sakta men säkert, hjälper de här veckomötena mig att förstå mer. Min handledare barnmorskan Mia Ahlberg, som är erfaren forskare, åkte nyligen till London, för att hon behövde hjälp av andra forskare för att arbeta ut hur hon ska kunna ta caseload (nystartat forskningsprojekt på Karolinska Sjukhuset, Huddinge) vidare och utvärdera detta på ett bra sätt i Sverige. Nya arbetssätt kan kräva en annan typ av forskning än vad vi är vana vid här, alltså får man ta hjälp där den finns.
Ingenstans på vägen har jag upplevt attityden att forskning enbart tillhör läkarna, tvärtom så får jag ofta höra att det är roligt att vi barnmorskor också i större utsträckning nu forskar inom vårt eget område, sexuell och reproduktiv hälsa.
De närmsta månaderna kommer handla om att skriva, skriva, skriva. När jag är klar, så är min första artikel klar att skickas till en tidskrift. Efter det så ska jag dela med mig av upp- och nedgångar i den processen, det är långsamma feedback-loopar i forskning…
Däremellan får jag snabba kickar och feedback-loopar på förlossningen på Huddinge, det är charmen med att kombinera kliniskt arbete med forskning.
___________________________________________________________
Louise Lundborg
Ålder 44
Blev barnmorska år 2007
Arbetat med: Framför allt förlossning, men även mödravård och projektledning.
___________________________________________________________
