Idag på morgonen den femte mars skickade danska Jordemoderföreningen ut ett strejkvarsel. Senast fjärde april vill man att arbetsgivaren ska komma till mötes i lönefrågan, annars går man ut i strejk – för tredje gången på tjugo år. Det berättar förbundsordförande Lillian Bondo.
Bakgrunden till konflikten är att Danmarks offentliganställda släpar efter i löneutvecklingen samtidigt som den danska ekonomin går bra. Nu vill de sammanlagt 745 000 offentliganställda, som tillsammans står enade i konflikten, att arbetsgivarnas bud ska höjas.
– Den danska ekonomin går bra och nu tänker vi att lön och arbetsvillkor i den offentliga ekonomin ska hänga med, säger Lillian Bondo.
Ett av de liggande buden är på 6,64 procent, men företrädarna för de offentlig-anställda menar att budet i högre grad borde närma sig de beräknade löneökningarna för privatanställda på 8,9 procent.
Vartannat eller vart tredje år går danska offentliganställda till förhandling om löner och arbetsvillkor, senaste omgången var 2015. Och sedan 2011 har löneläget legat ganska stilla berättar Lillian Bondo. Därför har nu Jordemoderforeningen, som har 2000 aktiva och 700 passiva eller studerandemedlemmar, tillsammans med 740 000 andra offentliganställda bestämt sig för att sätta ner foten. För barnmorskorna är det framför allt lönefrågan som ligger i potten, men även den pressade arbetssituationen.
Lillian Bondo beskriver att New Public Managment har pressat alla offentliganställda barnmorskor till att lägga mer och mer tid på dokumentation vilket lett till mindre tid för kontakt med patienter. För de andra förbunden finns det även andra stridsfrågor, som till exempel frågan om betald matrast.
De tidigare strejkerna, 1999 och 2008 ledde till att barnmorskorna fick lite mer lönepåslag än de först erbjudits, men strejkkassan har även blivit hårt ansträngd och Lillian Bondo tror att många barnmorskor inte har upplevt strejkerna som segrar. Själv ser hon en seger i att vidmakthålla rätten att förhandla. Det kan i längden leda till större lönepåslag och förbättringar av arbetsvillkoren.
Om ingen acceptabel lösning kommer innan fjärde april går alla organisationer bakom de 745 000 offentliganställda ut i strejk med utvalda grupper. Men fortfarande pågår förhandlingar via det danska Medlingsinstitutet. Lillian Bondo hoppas att man ska lyckas lösa konflikten utan strejk.
– Om det inte fungerar så kommer det tyvärr drabba våra arbetsgivare och de blivande föräldrarna. Det vill man ju inte som barnmorska.
Vid en strejk kommer främst barnmorskor inom områden som inte är direkt livsavgörande eller som påverkar den långsiktig hälsan eller risken för utveckling av handikapp, exempelvis amningshjälp och ultraljud, tas ut i strejk.
Fakta
Dansk Jordemoderforening är ett eget fackförbund i likhet med de Norska Isländska och Färöiska barnmorskeförbunden.
Lillian Bondo är ordförande sedan 2001.
Lillian Bondo om att vara ett litet fackförbund i en stor konflikt: Att ha ett starkt och välgrundat fackligt barnmorskeförbund gör att vi står starkare i fackförhandlingar. Det känner vi tydligt, trots att vi bara är 2000 aktiva medlemmar plus 700 passiva och studerandemedlemmar.
