Inledningen till den feministiska amningskonferensen i Chapel Hill, North Carolina, är känslosam och inkluderande. Förstagångsbesökare, veteraner, USA-boende och folk från andra länder, de som är mammor och de som inte är det, de som arbetar med amning praktiskt och de som forskar, ja alla får ställa sig upp och bli applåderade.
Konferensen, Breastfeeding and Feminism International Conference, har samlat närmare 200 personer. Mest kvinnor i varierande åldrar, men även några barn och en och annan man. Det är trettonde gången som konferensen hålls och i år är tre svenska barnmorskor på plats: Professor Christine Rubertsson, som ska hålla en open session om sin och Karin Catos forskning kring kvinnors upplevelser av amning. Hembarnmorskan Ann Petrén, finns med på bild i projektet De osynliga brösten, som undertecknad är på plats för att prata om och visa.
Dessutom är Sofia Rubertsson, statsvetare och dotter till Christina Rubertsson, på plats för att berätta om sin forskning kring användningen av Nestléprodukten, Nestum, i Sydafrika.
Bland utställarna bubblar samtalen oavbrutet och det finns många spännande projekt presenterade. Kathy Parkes är IBCLC (International Board Certified Lactation Consultant) i Texas och på plats för att berätta om sina erfarenheter med amningsstöd i hemmet. En verksamhet som staten i Texas betalar för och som därmed är gratis för mammorna.
En mamma har rätt att amma sitt barn…
– Först hade jag en amningsmottagning som mammorna kom till, men ofta fick vi det att fungera på mottagningen men sedan när de kom hem lyckades de inte i alla fall. Så vi bestämde oss för att göra hembesök istället. Det fungerar mycket bättre, säger hon.
På hennes visitkort står det: ”En mamma har rätt att amma sitt barn vart än mamman har rätt att befinna sig.” Och under, i mindre text: ring Kathy om du blir ombedd att lämna en plats eller att gå till toaletten för att amma ditt barn.
De flesta som ställer ut är så kallade IBCLC, men däremot inte barnmorskor. Kopplingen mellan amning och barnmorskor är inte självklar i USA och barnmorskan har inte alls samma position i frågan som i Sverige.
En tydlig tendens bland många av konferensdeltagarna är att de ser Sverige som en förebild i amningsfrågan.
– Alla som jag pratar med har en så positiv bild av amning i Sverige. Sverige lyfts fram som ett föregångsland så det blir på sätt och vis sorgligt att prata om att vi har 16 procent exklusiv amning vid sex månader, säger Christine Rubertsson.
Mycket handlar om att lyssna på varandra för att komma vidare…
Tema för konferensen är ras och lgbtq-frågor och efter den första talaren, Penny Van Esterik, som är antropolog och som pratar om amning som en feministisk handling utifrån sin nya bok The Dance of Nurture, hettar det ganska snabbt till. Rasfrågan kokar under ytan och frågan är så laddad att det tycks som att det viktiga blir vem som ska äga frågan och få utrymme att tala, inte vad diskussionen i sig är.
– Mycket handlar om att lyssna på varandra för att komma vidare. Att våga mötas i de här frågorna, säger Sofia Rubertsson efter en av föreläsningarna.
Hur känns det för dig att som vit forskare presentera forskning som rör svarta människor i Sydafrika, efter de diskussioner som har varit här?
– Det känns lite nervöst och för mig som svensk är det svårt att förstå den institutionaliserade rasismen som fortfarande är levande i USA. Det är viktigt att förstå historien och kontexten där man verkar men mitt mål med min forskning har varit att, tillsammans med kvinnor på plats, lyfta upp kvinnors upplevelser för att kunna skapa en förändring i hur vi bemöter varandra och nya mammor.
You can not take breastfeeding for granted! You can not only promote breastfeeding you have to protect it also.
En annan politisk nivå på diskussionen
Christine Rubertsson reflekterar över konferensens dynamik som skapas genom de många deltagarna ifrån olika discipliner. Något hon upplever ger en möjlighet att nå en annan politisk nivå på diskussionerna kring amningsfrågor.
– Jag tycker det är spännande att vara på en konferens där man har olika bakgrund. Här finns samhällsvetare, barnmorskor, statsvetare, läkare, entreprenörer, sjuksköterskor, amningsrådgivare, lBCLC, historiker och olika forskare. Amningsfrågorna diskuteras på så sätt utifrån många olika perspektiv, säger hon.
En annan sak som Christine Rubertsson vill lyfta är konferensens fokus på språk och hur vi kan tilltala föräldrar så att de känner sig inkluderade och att inte enbart använda ordet mamma. Och även att flera av presentationerna har fokuserat på relationen mellan mamma och barn, inte bara om uppfödning och om bröstmjölk.
– Jag har också lyssnat på forskning där man använder olika skalor, som; ”Breastfeeding Motivational Measurement Scale” och ” Positive Emotion Scale” för att mäta motivation och känslor kring amning, det är något jag skulle vilja titta på. Både glädjen och positiva känslor inom amning behöver studeras precis som misslyckande och negativa känslor.
Hur ser du på konferensen och din egen presentation:
– Det var spännande att presentera vår forskning och att dela svenska kvinnors röster om vilka attityder de har till amning under graviditeten. De flesta vill ju amma och beskriver hur de förbereder sig. Under diskussionen fick jag många frågor om stöd i samhället och om hur vården fungerar. Deras avslutande kommentar till oss var: ”You can not take breastfeeding for granted! You can not only promote breastfeeding you have to protect it also”.
___________________________________________________________
Breastfeeding and Feminism International Conference
www.breastfeedingandfeminism.org
