Det är stora skillnader mellan mäns och kvinnors konsumtion av sjukvård. En del av det beror på att kvinnor är gravida och föder barn.
Det visar Ingrid Osika Friberg i sin avhandling Women’s and Men’s Health care utilisation from a cost perspective vars syfte är att undersöka kvinnors och mäns hälso- och sjukvårdsanvändning ur ett kostnadsperspektiv.
Kostnader för kvinnors och mäns hälso- och sjukvårdskonsumtion
I sin avhandling förordar Ingrid Osika Friberg att reproduktiv hälsovård bör vara ett eget spår inom hälso- och sjukvården.
– Hur kan alla påfrestningar, smärtor, risker och komplikationer i samband med barnafödande och reproduktiv vård översättas till ekonomiska kostnader? Och hur stora är i så fall dessa kostnader? Att ta reda på det är vad hälsoekonomisk forskning kan och bör handla om, säger hon och tillägger att de hälsoekonomiska metoderna och därmed redskapen numera finns, men att ingen ännu har använt dem inom just detta område.
Avhandlingen visar att skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjukvårdskonsumtion finns både på övergripande nivå, liksom inom olika sjukdomsområden samt i termer av vilken vårdnivå som nyttjas.
Kvinnor konsumerar totalt sett betydligt mer sjukvård än män, vilket till stor del förklaras av att kvinnor föder barn. Ingrid Osika Friberg menar att dessa kostnader bör ses som en specifik fråga då det primärt handlar om investeringar i nya samhällsmedborgare och inte om kostnader för behandling av sjukdom.
Hon vill gärna fortsätta sin forskning och tanken är då att inte bara beräkna kostnader för hälso- och sjukvården av barnafödande och annan reproduktiv vård. Hon vill med hälsoekonomisk metod även estimera kvinnor/mödrars kostnader av att vänta och föda barn.
Kvinnor är vana att söka vård för sin sexuella och reproduktiva hälsa. Det börjar tidigt med ungdomsmottagningen och sedan blir det besök på barnmorskemottagning för rådgivning, undersökning och hälsokontroller. Preventivmedel, STI, graviditet, abort, cellprov och mammografi – allt kan ingå i ett helt vanligt kvinnoliv. Barnafödandet innebär för de flesta vård på sjukhus och som förälder med ett litet barn väntar även återkommande besök för hälsokontroller inom barnhälsovården.
Påverkar detta att kvinnor i högre utsträckning än män söker vård för sin egen hälsa?
– Ja det tror jag, och då framförallt primärvård som vi ser att kvinnor söker i betydligt högre utsträckning. Man kan se det som att kvinnor socialiseras in i vårdsökande om man jämför med män. Annan forskning har visat att män drar sig för att söka vård, om inte läget är väldigt allvarligt eller livshotande, vilket förklaras av de maskulina ideal som finns i samhället, det vill säga att män ska vara starka och oberoende. Det kan i och för sig stämma, men jag tror att en annan förklaring är att de inte är vana vid att söka vård, vilket kan göra att de väntar längre med att söka vård – och då kanske läget blivit så allvarligt att de behöver specialistvård.
– Jämställd hälsa och vård är ett komplext område. När de faktiska behoven mellan könen skiljer sig åt ska vården vara olika, men när behoven är lika ska vården vara lika. Därför är det angeläget att fortsätta analysera fördelningen av sjukvårdens behandlingar och kostnader utifrån ett köns- och genusperspektiv och att då även inkludera den obetalda vården och omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg.
Obetald vård av anhöriga och egenvård utgör en dold subvention av hälso- och sjukvårdssektorn som framförallt kvinnor står för och tillhandahåller.
_______________________________________________________
Ingrid Osika Friberg
PhD, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten i Angered, Göteborg.
Vad gör du på jobbet?
Min avdelning på Jämställdhetsmyndigheten jobbar framförallt med att analysera och följa hur jämställdheten utvecklas i Sverige. Jag jobbar primärt med det nya jämställdhetspolitiska delmålet jämställd hälsa och vård som infördes år 2016. Före jul 2018 fick vi besked om att myndigheten skulle läggas ned. Det var tungt eftersom myndigheten inte ens hade funnits i ett år då. Men tidigt i våras 2019 kom nya besked om att myndigheten ska finnas kvar. Så nu laddar vi om batterierna och planerar för fullt framåt, bland annat för hur vi ska synliggöra skillnaderna i kvinnor och mäns hälsa och vård på bästa sätt och hur vi kan stödja en utveckling i rätt riktning.
Har du någon forskning på gång?
Just nu håller jag på att skriva klart en artikel som var ett delarbete i min avhandling och som behandlar samhällskostnader för dialys. Längre fram vill jag använda den hälsoekonomiska verktygslådan för att beräkna den totala samhälleliga kostnaden för att investera i nya samhällsmedborgare. Dessa humankapitalinvesteringar innehåller både offentliga utgifter, för exempelvis sjukvård, men även privata utgifter för föräldrarna liksom deras obetalda omvårdnad och inte minst, den fysiska och psykiska påfrestning det innebär för mödrar att vänta och föda barn.
Vad vill du säga om jämställd hälsa och vård till riksdag, regering, regionpolitiker och till Sveriges Kommuner och Landsting?
Det finns många viktiga frågor att lyfta, men inom ramen för resultaten i min avhandling föreslår jag att man upprättar ett särskilt budgetspår inom hälso- och sjukvården som täcker hela den reproduktiva sektorn – inklusive mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård. Denna sektor ska ses som en investeringssektor i nya samhällsmedborgare och ska ges förutsättningar för god tillgänglighet, hög kvalitet och goda arbetsförhållanden.
Vad anser du om barnmorskans betydelse?
Barnmorskor har ett så viktigt arbete och jag är full av respekt för det. Barnmorskor är grundläggande för kvinnors hälsa och välfärd i Sverige och de är även nyckeln till att minska mödra- och barnadödligheten i världen.
___________________________________________________________
Ingrid Osika Friberg disputerade den 9 november 2018.
Women’s and Men’s Health care utilisation from a cost perspective. Avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, institutionen för medicin, avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, 2018.
___________________________________________________________