För två år sedan skrev Livsmedelsverket till regeringen och föreslog att samordningen av amningsfrågor borde ligga på en annan myndighet. Anledningen var att samordning handlar mycket om hur vården hanterar frågan och att en annan aktör därför skulle ha större möjligheter att arbeta med det. Frågan ligger hos Regeringskansliet.
Den näringsmässiga delen av amning är Livsmedelsverkets kompetensområde och den kommer myndigheten att fortsatt ta ansvar för även om samordningsansvaret skulle flyttas. Syftet med Livsmedelsverket föreslagna förändring är att stärka helhetstänket runt amning och inte bara se det som en nutritionsfråga.
Generalsekreteraren för Livsmedelsverket, Annica Sohlström, har även diskuterat frågan med Olivia Wigzell, GD för Socialstyrelsen, som menar att Socialstyrelsens uppdrag att utveckla vården för kvinnor runt förlossning och barnafödande, mycket väl kan inrymma aspekter på stöd till amning som inte handlar om ren nutrition. Amning är ett brett ämne och rymmer många kompetensområden. Samverkan mellan myndigheter, intresseorganisationer och professionen är viktig.
Rapport från möte med nationella amningskommittén
Ulrika Axelsson-Jonsson, Socialdepartementet, enheten för folkhälsa och sjukvård berättade om regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Kvinnors hälsa är ett brett område som rymmer även amning. Det är dock upp till varje landsting att besluta hur resurserna fördelas.
Barnmorskan Kerstin Petersson, SKL, presenterade projekt som berör amning inom den stora satsningen på Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Hon berättade även om arbetet kring Graviditetsenkäten som kommer att innehålla tre frågor som handlar om amning:
- Hud-mot-hud första timmen?
- Stöd vid första amningstillfället.
- Hjälp om det har uppstått problem.
Varje klinik kan sedan hämta egen data och utvärdera sin verksamhet. När det gäller graviditetsenkäten diskuterades frågornas utformning, bland annat vikten av att skilja på hud-mot-hud hos mamma (ammande) eller annan person. På mötet framfördes önskemål om ytterligare en frågeställning gällande om föräldrar i förväg fått veta vilka faktorer som främjar mjölkproduktionen.
Barnmorskan Inga-Maj Andersson, Avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen presenterade amningsstatistik från 2016. Statistiken visar på en fortsatt svag minskning de fyra första månaderna, men ökning om man tittar på sex månader gamla barn. Inga-Maj Andersson presenterade även Nationell kartläggning 2017 av vården till kvinnor efter förlossning. Kartläggningen visar att det behövs ett brett kunskapsstöd som nu utvecklas.
Charlotta Georg, sakkunnig i patientsäkerhet, Chief Nurse Officer (CNO) och Inga-Maj Andersson, utredare, Socialstyrelsen beskrev Socialstyrelsens uppdrag kopplat till WHO och övrigt internationellt arbete. Tio steg för att främja amning är ett exempel på WHO:s arbete kopplat till amningsfrågor.
Elisabeth Kylberg, nutritionist och biträdande professor i folkhälsovetenskap, presenterade en uppdatering av de tio stegen som innebär att det finns tillräcklig kunskap och kompetens hos personal samt hos den enskilda individen. Uppdateringen lyfter också behovet av att främja omedelbar och oavbruten hud-mot-hud kontakt och stödja mammor att initiera amning så snart som möjligt efter förlossning. De tio stegen trycker även på vikten av att ge stöd, att initiera och upprätthålla amning och att inte ge ammande, nyfödda barn annan mat eller vätska än bröstmjölk.
Därefter följde en diskussion kring vad man kan förvänta vad gäller implementeringen av de tio stegen för att främja amning i Sverige. Idag finns ingen utsedd nationell myndighet för dessa frågor och Socialstyrelsen tar med sig frågan.
Några reflektioner från de följande gruppdiskussionerna är att vården är ojämlik över landet. Hur kunskapen kring amning och rutiner ser ut bygger ofta på entusiaster. Detsamma gäller hur man inhämtar information och på vilket sätt man lyckas implementera detta i sina respektive verksamheter. Ett nationellt amningscentrum är önskvärt för att kunna tillhandahålla evidensbaserad samlad kunskap. Ett sådant centrum skulle även kunna tillhandahålla olika former av utbildning samt utveckla nationella riktlinjer. Det saknas samverkan inom vårdkedjan kring amning på många delar och där det finns bör det bli bättre. Det handlar bland annat om brister i dokumentation och överrapportering inom vårdkedjan.
Riskbedömning kring amning kan utvecklas som en del av individualiserad vård. Riskgrupper är kvinnor med BMI över 30, ålder under 20 år samt med en dålig eller mycket dålig självskattad hälsa före graviditeten. När vi möter dessa kvinnor bör vi vara medvetna att de ofta behöver extra stöd i sin amning, det handlar om samtal under graviditeten, då amningen initieras och under amningsperioden.
Ett förslag inför fortsatt arbete var att fråga verksamhetschefer på kvinnokliniker, samordningsbarnmorskor och vårdutvecklare för barnhälsovården hur nuvarande Tio steg som främjar amning efterföljs. Samtidigt kan man fråga dem vilket stöd de behöver. Kanske behövs också ett gemensamt föreläsnings- eller utbildningsmaterial. Socialstyrelsen gjorde ett sådant när de ansvarade för Baby-friendly Hospital Initiative (BFHI).
Det har nu gått många år sedan satsningen på BFHI och en svensk uppdatering av de 10-stegen som främjar amning kanske kan vara en möjlighet, och det som behövs, för ett nationellt omtag i amningsfrågan. Det behöver Sverige.
___________________________________________________________
På Nationella amningskommitténs möte i oktober 2018 i Uppsala fanns representanter från organisationer och myndigheter samt professionsföreträdare för logoped, dietist, psykolog, barnmorska, barnsjuksköterska och läkare.
___________________________________________________________
WHO Baby Friendly Hospital Initiative
New implementation guidance to protect, promote and support breastfeeding in health facilities globally. Ten steps to successful breastfeeding (revised 2018).
___________________________________________________________