Varje dag dör 810 kvinnor på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Miljontals kvinnor får skador i samband med förlossningen vilket kan leda till svåra konsekvenser för deras framtida liv. Mer än 80 procent av alla dessa dödsfall skulle kunna undvikas om kvinnor får tillgång till vård av en välutbildad legitimerad barnmorska som är integrerad i ett hälsosystem med specialistvård vid behov.
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. I svenskt bistånd är sexuell, reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ett fokusområde och barnmorskeförstärkning en central komponent.
För att komma till rätta med den höga mödradödligheten i världen, stödjer Sida utvecklingen av barnmorskeprofessionen globalt. Detta genom att skicka ut svenska, erfarna barnmorskor via JPO-programmet (Junior Professional Officer).
JPO-programmet är en viktig del av den samlade svenska satsningen på ökad svensk närvaro inom FN:s organisationer. Trots att programmet riktar sig till yngre akademiker, har barnmorskor fått åldersdispens eftersom erfarenhet och kompetens väger tungt. Genom att rekrytera erfarna barnmorskor breddas den svenska resursbasen av barnmorskor med möjlighet att tjänstgöra inom FN. För många barnmorskor är programmet det första steget in i FN-systemet, och då främst inom FN:s befolkningsfond (UNFPA).
Världen behöver 9 miljoner fler barnmorskor och sjuksköterskor om vi ska nå de globala hållbarhetsmålen 2030, enligt beräkningar från Världshälsoorganisationens (WHO). Särskilt om målet om god hälsa och välbefinnande ska uppnås genom en mödradödlighet på färre än 70 per 100 000 levande födda barn. WHO:s utnämning av år 2020 som sjuksköterskans och barnmorskans år, skapar förutsättningar för att synliggöra barnmorskeprofessionen som en ledande profession för att säkerställa en globalt god och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa av hög kvalitet.
Den svenska modellen med en självständig legitimerad barnmorska som, i samarbete med andra vårdprofessioner, arbetar med ansvar för normal graviditet, förlossning, puerperium/postnatalperiod och preventivmedelsrådgivning är unik i världen. Med denna modell i ryggen har Sverige (det vill säga UD och Sida) sedan år 2005 ingått ett samarbete med UNFPA med fokus på kapacitetshöjning av barnmorskor genom att anställa svenska barnmorskor vid UNFPA:s kontor i flera länder inklusive på huvudkontoret i New York. Denna satsning är unikt eftersom inget annat land i världen har gett liknande stöd till ett FN-organ. Tyskland bidrog med en barnmorska år 2013, och Luxemburg har en JPO-barnmorska sedan 2019.
För en hållbar utveckling krävs att länder satsar på att införa och utveckla barnmorskor som basen i hälsosystemet för att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan. Här spelar den svenska barnmorskan en viktig roll. Den kapacitetsutveckling som svenska barnmorskor bidrar med i sitt FN-arbete handlar till stor del om att planera och leda organisationens barnmorskeprogram genom att:
- främja en kompetensbaserad barnmorskeutbildning i linje med internationell standard,
- säkra lärarkompetensen genom högre utbildning och forskning,
- stärka barnmorskekåren genom att stödja barnmorskeföreningar,
- arbeta med hälsoministerier så att utbildning och vård kvalitetssäkras,
- arbeta för att barnmorskeprofessionen ska bli ett legitimationsyrke med formella lagar och kompetensförordningar kopplade till detta och
- arbeta för att de som arbetar får tillgång till både materiel och handledning.
Arbetet inom FN går ut på att göra allt detta till en naturlig del av ett lands hälsoplan och hälso- och sjukvårdsorganisation.
Flera tusen barnmorskor från låginkomstländer har utbildats och erhållit nationella styrdokument inklusive formella lagar och kompetensförordningar sedan starten av JPO-satsningen. Detta genom ett UNFPA-program där Sverige varit den största givaren och svenska barnmorskor varit drivande. Till dags dato har tolv svenska barnmorskor sedan 2005 tjänstgjort för UNFPA genom Sida:s JPO-program. En del av oss har fortsatt arbeta på UNPFA efter JPO-tjänsten, och då på ledande positioner inom organisation. De flesta JPO-barnmorskor har också fått andra ledande befattningar inom andra organisationer, myndigheter och inom forskning.
Det svenska barnmorskestödet har även lett till att UNFPA har utvecklat en global barnmorskestrategi som i sin tur påverkar hur landskontoren planerar sina resurser och stödet till regeringarna. Det gör att inget land som UNFPA verkar i kan undgå att förhålla sig till barnmorskeprofessionen – oavsett om det handlar om kvalitet i utbildning, lagar och förordningar eller hur barnmorskeföreningar kan växa.
Sverige är ett land med en lång och obruten tradition av utbildade barnmorskor. Vi är också ett land där barnmorskan jobbar utifrån ett livscykelperspektiv. Detta gör den svenska modellen unik och efterfrågad. Att det är barnmorskans år i år ger Sverige fortsatt möjlighet att stärka barnmorskor såväl nationellt som internationellt.
Som en del att arbetet för att nå Agenda 2030 bör därför Sverige fortsätta rekrytera svenska barnmorskor för internationellt arbete och utöka det finansiella stödet till FN och det internationella barnmorskeförbundet International Confederation of Midwives.
Med en tillgänglig barnmorska grundad i vår etiska kod säkerställer vi att ännu fler kvinnor har tillgång till vård av hög kvalitet under hela sin reproduktiva livscykel.
Malin Bogren
Barnmorska, styrelseledamot i Svenska Barnmorskeförbundet och ordförande i Internationella rådet, forskare, Sahlgrenska Akademin, Göteborg universitet
Anna af Ugglas
Barnmorska, ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets internationella råd,
Global Program Implementation Manager, Laerdal Global Health, Norge
Kristina Lod Castell
Barnmorska, ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets internationella råd, senior policyrådgivare, RFSU
___________________________________________________________
Internationella rådet
Internationella rådet inom Svenska Barnmorskeförbundet utgör ett forum för sakkunniga inom området för internationell sexuell och reproduktiv hälsa. Syftet med rådet är att stärka förbundets internationella arbete för att förbättra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Internationella rådets uppgift är att:
brett främja intresse och förståelse kring frågor som rör global sexuell och reproduktiv hälsa,
ha särskilt fokus på kvinnors rättigheter och barnmorskors möjlighet att verka för god hälsa för alla,
lämna sakkunnig information till förbundsstyrelsen och bidra till förbundets internationella strategier.
på förbundsstyrelsens uppdrag driva och medverka i enskilda projekt och
verka som sakkunnig till Sida och andra samhällsföreträdare.
____________________________________________________________________________
___________________________________________________________
WHO: The Year of the Nurse and the Midwife 2020
___________________________________________________________