Satsningen fortsätter

Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälsovården och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 2020 – 2022.

Den 18 december, lagom till julen 2019, meddelade regeringen hur fortsättningen på satsningen på mödrahälsovård, förlossningsvård och neonatalvård samt andra insatser för kvinnors hälsa ska hanteras det kommande året. Den här gången är summan närmare 1 miljard. Överenskommelsen bygger till stora delar på tidigare överenskommelser men det finns också ytterligare utvecklingsbehov inom kvinnovården som behöver bli mer jämlik i olika delar av landet.

Vården behöver bli mer personcentrerad genom att förbättra bemötande, delaktighet, samordning. Medlen ska användas för vården till kvinnan under hela processen, och bidra till ökad kontinuitet oavsett hur regionen valt att organisera vården. Särskilda insatser ska också göras för ungdomsmottagningarna i deras arbete med sexualitet och egenmakt och en särskild satsning med stärkt vård för personer som utsatts för sexuella övergrepp.

Nu fortsätter arbetet i regionerna och där har barnmorskor många gånger en central roll för att driva vårdutvecklingen vidare. Regeringen och SKR är överens om flera punkter, som också vi känner igen sedan tidigare, där arbetet behöver fortsätta så att:

• det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården (postpartum under puerperiet/postnatalperioden),
• eftervården (postpartum/puerperiet/postnatalperioden) utvecklas och stärks,
• rätt vård för eventuella skador och vårdskador är lätt att hitta,
• bemanningen är sådan att en barnmorska eller annan relevant kompetens finns tillgänglig för den födande kvinnan under förlossningen,
• föräldrar känner trygghet i att det finns plats för dem både före och efter förlossning, inte minst för dem som har särskilda behov eller som har långt till närmaste förlossningsklinik,
• evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd för att förebygga, diagnosticera och behandla förlossningsskador finns tillgänglig för personalen,
• det finns goda förutsättningar för forskning.

I Svenska Barnmorskeförbundets Policydokument Vårdformer (2019) kan tydliga kopplingar göras till ovanstående punkter. I direktivet är det uttalat att kontinuitet i vårdkedjan ska stärkas och där kan som exempel en vårdform med en känd eller några kända barnmorskor under graviditet, som följer med till födseln och är närvarande i eftervården postpartum och vid efterkontroll under postnatalperioden ge precis den kontinuitet (och kompetens) som efterfrågas.

Kvinnovården (mödravård och förlossningsvård/reproduktiv hälso- och sjukvård) ska vara tillgänglig och jämlik och det gäller både att veta var man ska föda sitt barn när det är dags likväl som att ha rimliga resvägar till närmaste BB/förlossningsklinik.

Det pågår ett intensivt arbete i hela Sverige för att systematisera och förbättra professionernas arbete kring att förebygga, diagnosticera, suturera och följa upp bristningar. Nu finns ytterligare budgetmedel som tydligt pekas ut för det arbetet. Att systematisera arbetet kring bristningar är en del av eftervården som i sig fortsatt är i starkt fokus. Att utveckla och förbättra eftervården postpartum under puerperiet kommer fortsätta att vara ett prioriterat område. Behöver kvinnor eftervårdas inom slutenvården? Kan andra typer av vårdkedjor för trygghet och kontinuitet skapas? Det finns redan satsningar i flera delar av landet, både sen länge men också nya organisationer där kvinnor kan få BB vård i hemmet eller får uppföljning av en barnmorska från sin barnmorskemottagning. Enligt regeringen och SKR ska målet vara att alla kvinnor ska veta var de ska vända sig för att få vård även efter förlossningen.

En annan välkommen del i satsningen på jämlik kvinnohälsa är de dolda kvinnosjukdomar som nu ska synliggöras genom att SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har fått i uppdrag att granska det vetenskapliga underlaget och behandlingar kring rektusdiastas, vestibulit och sjukdomen lipödem. Plågsamma sjukdomar som drabbar kvinnor under livet, där det behövs krafttag för att kunna förbättra vården. SBU har också fått i uppdrag att utreda vilka behandlingsmetoder som kan hjälpa vid psykisk skörhet, ett accelererande problem särskilt bland ungdomar.

Överallt och på alla nivåer diskuteras bemanning.
Medlen till regionerna ska användas till att stärka kompetensförsörjningen och bemanningen, se över och utveckla arbetssätten samt förbättra arbetsmiljön. Barnmorskor har ett väl definierat kompetensområde där barnmorskan ska vårda kvinnor, barn, familjer och ungdomar där det är barnmorskan som har den rätta kompetensen. I många regioner är barnmorskebristen stor och arbetsgivare behöver hitta lösningar för att lösa bristen på barnmorskor. I det arbetet ska Svenska Barnmorskeförbundet, tillsammans med vår fackliga partner SRAT (Saco), arbeta för konstruktiva lösningar med målet att barnmorskor får arbeta evidensbaserat med villkor som gör det möjligt att arbeta heltid oavsett verksamhet.
I den arbetsmiljöenkät som SRAT/Svenska Barnmorskeförbundet gjorde efter sommaren 2019 visade det sig att barnmorskor lider av att inte kunna arbeta så evidensbaserat som vi vet att vi ska och bör. Hälften av barnmorskorna svarade att de funderade på att byta arbetsplats. Anledningen var bland annat för att de inte fick arbeta på det sätt de borde.

Det är bra att kvinnors reproduktiva hälsa och kvinnohälsovården (mödrahälsovård och förlossningsvård/reproduktiv hälso- och sjukvård) lyfts fram och blir synliggjord.
Nu är det några år kvar på satsningen (år 2022) och det är tid och pengar som behöver användas väl. Barnmorskor ska finnas där barnmorskan är den rätta kompetensen. Barnmorskor är innovativa och vet många gånger vad som kan göras för att förbättra kvinnovården och samtidigt ge tillfredsställelse och energi för barnmorskan i sin yrkesutövning. Det ska vi tillsammans arbeta för.

___________________________________________________________

”Alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Regeringen och SKR är därför överens om att arbeta för en mödrahälsovård och förlossningsvård där det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.” 4,7 miljarder till hälso- och sjukvården Socialdepartementet 18 december 2019.

___________________________________________________________

___________________________________________________________