Följ samordningsbarnmorskan Malin Vikström som berättar om sitt arbete inom mödrahälsovården i Stockholm och sina personliga tankar här på barnmorskan.se.
Juni
”Alltså, jag har inte riktigt förstått vad du gör på jobbet Malin? Är du typ ansvarig för fikavagnen eller..?”, så sa en vän och kollega som jag arbetade med för ett antal år sedan. Hon deltog i Mödrahälsovårdsenhetens utbildningseftermiddag och just den här dagen var jag faktiskt ansvarig för att alla barnmorskor fick sitt kaffe med kaka i pausen. (Minst lika viktigt som föreläsningarna då barnmorskor älskar att fika, prata och diskutera dagens ämne.) Kände dock att bilden av mig som kaffeflicka var något skev…
Det är lite knepigt att exakt beskriva vad en samba (samordningsbarnmorska) pysslar med på dagarna. Jag skulle säga att ingen dag eller vecka är den andra lik. Visst, vi har en befattningsbeskrivning som jag har redogjort för tidigare, men hur vi sambor jobbar varierar.
Låt mig som ett exempel berätta om en arbetsvecka i juni.
Vanligt hederligt administrativt arbete på ”kontoret”; läsa och svara på mail, fixa lite med en kommande utbildning som ska genomföras under hösten samt påbörja utvärderingen för utbildningen om kvinnlig könsstympning som avslutades i maj, enhetsmöte, strukturera en ny riktlinje om eftervård, närvara vid en disputation på Sophiahemmet, skriva en liten teaterpjäs tillsammans med en vårdutvecklare från barnhälsovården och en sjuksköterska från psykiatrin – säger inte mer om den här och nu.
Onsdag förmiddag var det äntligen dags för att bege sig till Spånga IP och rigga tältet för Järvaveckan där vi ställde ut till och med söndag kväll.
Enligt statistik från Graviditetsregistret vet vi att det finns en stor andel utlandsfödda i området, amningstalet har sjunkit drastiskt, hörsamheten för cellprovtagning är låg och högt BMI är vanligt bland de gravida i området.
Vi valde att presentera ett axplock av de vårdutvecklingsprojekt som bedrivs på vår enhet, bland annat goda levnadsvanor, förlossningsrädsla, förbättrad eftervård, förbättrad preventivmedelsrådgivning.
Ett projekt handlar om kvinnlig könsstympning och på Järvaveckan hade vi premiär för en liten utställning som visar delar av vårt kommande undervisningsmaterial. Utställningens varande eller icke varande hade föregåtts av många och långa diskussioner angående lämpligheten att visa bilderna offentligt. Jag tänker såhär; Ibland behöver man göra som man inte alltid har gjort, vara nytänkande, ta risker och inte låta rädslan ta över, vara på gränsen till radikal för att nå fram, uppnå en förändring! Eller kort och gott för att citera Laurel Thatcher Ulrich ”Well-behaved women rarely make history”.
Vår oro var obefogad. Bilderna bidrog till många givande samtal och fina möten med unga som gamla, kvinnor och män, flickor och pojkar, som visade intresse, nyfikenhet och ibland gav oss sina egna berättelser.
Vårterminen har varit intensiv och nu ser jag fram emot sommar, sol och semester.
Önskar er detsamma kära barnmorskekollegor!
På återseende i höst.