Följ professorbloggen #Barnmorskansdecennium år 2024. Här bloggar legitimerade barnmorskor som är professorer och berättar om det som engagerar och tankar om professionen, barnmorskeriet, kvinnors och barns hälsa, srhr och egen forskning.
Ulla Waldenström del 2: Varför vill man inte ha barn?
Faktorer i närmiljön är särskilt viktiga för vår barnlängtan. Jag tänker på människorna runt omkring oss, erfarenheterna under uppväxten och attityderna i den unga vänskapskretsen. Var jag enda barnet eller en del av en stor syskonskara, och vill jag föra mina erfarenheter vidare till nästa generation? Hur gör de närmaste vännerna som ofta är våra viktigaste influncers. Bästisens graviditet kan bli gnistan som tänder ens egen barnlängtan. Eftersom unga oftast umgås med jämnåriga blir åldern vid första barnet centralt för förståelsen av den summerade fruktsamheten. Figuren – se bilder ovan – visar att förstföderskorna i Sverige i genomsnitt var 24 år när jag själv fick första barnet. Motsvarande siffra 2022 var 30 år. Denna förändring över tid får konsekvenser för fruktsamhetstalet och det handlar om biologi. Om man väntar med att försöka bli gravid till 35-årsåldern kan det bli svårare att lyckas eftersom fertiliteten redan har börjat minskat. Och om man då får ett barn kan det bli svårare att få flera.
I Sverige är vi vana vid att de flesta vill ha barn. Statistikmyndigheten undersökte 2009 svenskarnas inställning i frågan och fann att 69 procent av dem som ännu inte hade något barn svarade ja på frågan om de ville ha barn i framtiden, 18 procent svarade kanske och 13 procent svarade nej.
En annan svensk undersökning från samma år frågade barnlösa kvinnor och män i olika åldersgrupper om avsikten att få barn. Tabellen – se bilder ovan – visar att barnönskan var mycket hög bland 28-åringarna och betydligt lägre i den äldsta gruppen där många sannolikt hade haft svårt att bli gravida. En majoritet önskade två barn eller fler.
Nästa figur – se bilder ovan – visar svaren på en fråga om skälen till att ännu inte ha fått barn bland kvinnorna i den äldsta gruppen 36- och 40-åringar. Svarsalternativen som var givna på förhand reflekterar en tid då världen var lugnare eftersom inget alternativ handlade om oro för omvärlden eller klimatet. Viktigast bland de angivna skälen var att ännu inte ha hittat en lämplig partner att få barn med, att barnönskan inte infunnit sig tidigare, att inte känna sig mogen att bli förälder, att hinna med annat först och svårigheter att bli gravid.
Barnlängtan har tagits så för given att det har varit svårt att berätta att man faktiskt inte vill ha barn. Det säger flera kvinnor som vågar berätta i den svenska debatten 2024. En 30-åriging uppger att hon aldrig har längtat efter barn. Hon vill annat med sitt liv och lever lyckligt med sin partner. Jag har fått sjukt många kritiska kommentarer säger hon: Vem ska ta hand om dig när du bli gammal? Barn är meningen med livet! Först när man själv får barn känner man vad kärlek är osv.
Frågan om barn eller ej diskuteras nu i sociala medier och jag har här sammanställt argument för att inte få barn, inspirerad av en populär bloggsida.
Frihet och att behålla sin nuvarande livsstil
Du bestämmer själv över ditt liv, vad du gör och med vem
Du kan satsa på ditt arbete
Ditt liv är mer öppet för förändringar
Du kan resa fritt, även till länder mindre lämpliga för barn
Du kan sova ut på helger och sova tillräckligt i veckorna
Du har tid och ork att odla din personlighet, ditt utseende och dina intressen.
Du har tid att motionera och ta hand om din hälsa.
Föräldraskapets krav
Du slipper ansvaret och oron för barnen
Du slipper stressen med livspusslet och rädslan för att inte räcka till
Du slipper dubbelarbete
Graviditeten och förlossningen
Du slipper oron inför förlossningen
Du slipper det kroppsliga förändringarna under graviditet och förlossning
Du slipper de medicinska riskerna
Förhållandet
Du kan satsa och lägga tid på ditt förhållande
Ni har tid att utvecklas tillsammans
Oro för ekonomin
Det är dyrt att ha barn
Du har råd att unna dig det du vill
Oron i världen
Du vill inte sätta ett barn till en orolig värld med konflikter och klimatkatastrofer.
Jag hittar ingen aktuell siffra över andelen frivilligt barnlösa i Sverige. Men vi kommer om några år att veta om och hur minskningen av antalet förstagångsfödslar från 2010 och framåt påverkar den summerade fruktsamheten. Under tiden kommer öppenheten om att vilja leva ett barnfritt liv att fortsätta och därmed också fylla spalter i sociala och traditionella media. Den uppmärksamheten kan i sin tur påverka normerna och underlätta för dem som tidigare har undertryckt sitt motstånd mot att få barn. Utvecklingen kommer sannolikt att följa samma mönster som i andra välfärdsstater.
I Finland ökade antalet barnlösa väldigt snabbt och plötsligt. Ett TV-inslag 2018 uppgav att tolv procent av finländarna inte ville ha barn, jämfört med endast en procent tio år tidigare. I åldersgruppen 20-29 år var det en av fem. En forskare kommenterade att den snabba attitydförändringen kan beskrivas som radikal och mystisk.
En amerikansk undersökning från 2023 visade att intresset för att få barn hade minskat. 47 procent av vuxna barnlösa i åldern 18-49 år uppgav att de med stor eller ganska stor sannolikhet inte ville ha barn i framtiden. Motsvarande siffra fem år tidigare var 37 procent. På frågan om det viktigaste skälet till att inte vilja ha barn svarade 64 procent av kvinnorna och 50 procent av männen att de helt enkelt inte ville ha barn. Vidare uppgav kvinnorna och männen sammantagna att de ville fokusera på annat (44%), kände oro inför världsläget (38%), inte hade råd med barn (36%), var oroliga för miljön (26%), inte hade funnit rätt partner (24%), inte tyckte om barn (20%), hade negativa erfarenheter av sin egen uppväxt (18%) och svårigheter att bli gravid (13%). Bland de tillfrågades svar på frågan om fördelarna med barnlöshet var de viktigaste svaren att det innebär mer tid för egna intressen och aktiviteter (80%), att ha råd med det man vill ha (79%), att kunna spara för framtiden (75%), att bli framgångsrik i yrkeslivet (75%) och att ha ett aktivt socialt liv (58%).
Uppenbart är att det finns många skäl till att inte skaffa barn, allt från oro för utvecklingen i den stora världen med krig och klimatkatastrofer till förhållanden i landet där man bor som har med utbildning, arbetsmarknad, bostad, barntillsyn, familjelagstiftning och livspussel att göra, till den personliga livsstilen med dess preferenser om vad som är viktigt i livet.
Till detta vill jag lägga att allt fler tar avstånd från föräldraskapet som sådant, att det helt enkelt verkar alltför krävande. Sverige skiljer sig från flertalet välfärdsstater utanför Norden genom att staten, dvs. skattebetalarna, går in och avlastar föräldraskapet så att båda föräldrarna kan yrkesarbeta. Men den positiva effekten av detta i form av relativt hög fruktsamhet tycks ha försvagats eftersom den nu ligger på samma nivå som genomsnittet inom EU.
Att föräldraskapet beskrivs som en belastning uppfattar jag som relativt nytt i Sverige. Det kan ha sitt ursprung i begreppet intensive parenting, ett förhållningssätt till barn som fått stor spridning i många höginkomstländer och innebär ökade krav på föräldrarnas (läs moderns) insatser för att säkra barnens välmående och framgång i en osäker och ojämlik värld. Trenden har beskrivits som barncentrerad, expertberoende, känslomässigt krävande, arbetsintensiv och ekonomiskt kostsam. Vid Stockholm Universitet pågår en studie av om fenomenet är vanligt även i Sverige.
Forskarna analyserar data från 2021 Generation and Gender Survey med närmare 8000 deltagare. Resultaten hittills visar ett komplext mönster där attityder relaterade till intensivt föräldraskap främst utvecklas bland unga, kvinnor, utlandsfödda, storstadsbor och föräldrar till små barn. Däremot tycks stödet för den unika svenska attityden med större betoning på utmaningar vara vanligare bland socioekonomiskt priviligierade, svenskfödda, män, samt vuxna i åldrarna 40-50 år. Forskarna fann alltså två skilda uppfostringsideologier i det nutida Sverige som skiljer sig från trendens uppkomst i USA där intensivt föräldraskap först dokumenterades bland etniskt och socialt priviligierade mödrar.
Sveriges föräldrar är inte lika pressade som föräldrar i USA av höga skolavgifter och av ett arbetsliv med hårdare konkurrens, men föräldraskapet är ändå mer krävande än när mina egna barn var små. Arbetslivet är mer rationaliserat och stressigt, man jobbar oftare heltid för att ha råd med allt som grannen har och för att barnens fritidsaktiviteter kostar pengar. Föräldrarna förväntas vara mer engagerade i barnens aktiviteter och skjutsa dem fram och tillbaka. Den ökade förekomsten av obesitas hos barn ställer höga krav på hemmets matvanor och föräldrarna bör helst hålla ett öga på innehållet i barnens digitala värld. Förekomsten av droger och kriminalitet är högre, vilket oroar och ökar behovet av insyn och kontroll av barnens värld.
Ulla Waldenström
Professor emerita
___________________________________________________________
Referenser
Statistikmyndigheten. Livspusslet hinder för att skaffa barn. 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Livspusslet-hinder-for-att-skaffa-barn/.
Family and Working Life among Young Adults in the 21st Century the Young Adult Panel Study (YAPS).
Schytt E, Nilsen AB, Bernhardt E. Still childless at the age of 28 to 40 years: a cross-sectional study of Swedish women’s and men’s reproductive intentions. Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives 2014; 5(1): 23-9.
Forskaren: Därför väljer människor att inte skaffa barn. 1924. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/forskaren-darfor-valjer-manniskor-att-inte-skaffa-barn.
Allt fler väljer frivillig barnlöshet – Forskare: ”Något stort är på gång – det är en väldigt, väldigt hög siffra”. 2018. https://svenska.yle.fi/a/7-1324965.
Minkin R, Menasche Horowitz J, Aragao C. The experience of U.S. adults who don’t have children. 2024. https://www.pewresearch.org/social-trends/2024/07/25/the-experiences-of-u-s-adults-who-dont-have-children/.
Eurostat. How many children were born in the EU in 2022? 2024. https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/w/ddn-20240307-1.
Hays S. The cultural contradictions of motherhood. Yale University Press 1996.
Mollborn S, Billingsley S. Intensive parenting attitudes in Sweden: An exception or a global pattern?: Department of Sociology, Demography Unit, Stockholm University, 2024.
_________________________________________________________
Texten är tidigare publicerad på Ulla Waldenströms blogg Tänka evidens Bevisad nytta: Demografiska aspekter på barnafödandet del 2
___________________________________________________________
