Följ professorbloggen #Barnmorskansdecennium år 2023. Här bloggar legitimerade barnmorskor som är professorer och berättar om det som engagerar och tankar om professionen, barnmorskeriet, kvinnors och barns hälsa, srhr och egen forskning.
Kerstin Erlandsson professorsinstallation Högskolan Dalarna:
Barnmorskors roll för sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa
I samband med akademisk högtid vid Högskolan Dalarna håller professorer som ska installeras föreläsningar om den forskning och de ämnen de företräder. Jag företräder Sexuell Reproduktiv Perinatal Hälsa och ville presentera ämnet i min professorsföreläsning. Jag vill återge innehållet i föreläsningen i det här blogginlägget.
Inledning
Ämnet Sexuell Reproduktiv Perinatal Hälsa förkortas SRPH. Ämnet omfattar sexualitet, fortplantning, och tiden före under och efter förlossning.
The Swedish midwifery report (2021) handlar om barnmorskors roll i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Den handlar om barnmorskors historia som går hand i hand med en politisk dialog som förts i Sverige under 1900 talet om SRPH och personers rättigheter i Sverige. Den handlar om hur barnmorskor har fått förverkliga SRPH strategin i det svenska samhället i samverkan med andra yrkesgrupper. Rapporten är publicerad av Swedish network for global health och Svenska Barnmorskeförbundet. Den finns att hämta på nätet på sight.nu och barnmorskeforbundet.se.
Rapporten tillkom utifrån frågor vi inom Svenska Barnmorskeförbundets internationella råd ställde oss mot bakgrund av våra kunskaper om ämnet globalt.
Vi frågade oss:
Förstår vi i det svenska samhället hur viktiga barnmorskor är för SRPH?
Tar vi SRPH och rättigheter för givna i Sverige idag?
Inser vi att ämnet kan komma i skymundan när opinionsbildningen påverkas av algoritmer på sociala media och företag till exempel sorterar bort ordet ”sexuell?
Vi ville i rapporten berätta barnmorskors historia och inspirera allmänhet och beslutsfattare att värna det vi uppnått i Sverige av SRPH och rättigheter i lagstiftning, gällande utbildningsnivå för barnmorskor, deras arbetsmiljö och forskning inom ämnet.
Så varför är det viktigt med barnmorskor som ledare för SRPH?
Jo, barnmorskors kliniska arbete, arbete med undervisning, forskning och samarbete med omgivande samhälle har varit en förutsättning för sexuell hälsa i befolkningen. Barnmorskor i Sverige har fått arbeta som ledande i ämnet och med sin fulla potential har de fått bidra till en frisk arbetsför befolkning och det är inte minst viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Mitt budskap i den här texten är i korthet är att genom politisk dialog i ett demokratiskt Sverige efter andra världskrigets slut har beslut tagits, som genomförts av barnmorskor och det har gagnat SRPH i befolkningen. Gemensamt behöver vi nu värna det vi uppnått av SRPH och rättigheter och förstå vikten av att fortsätta värna barnmorskors utbildning och arbetsmiljö.
Låt mig nu ta det från början
Förr i tiden var mödradödligheten i Sverige mycket hög. År 1800 var den 896 per 100000 levande födda och det är samma nivå som Somaliregionen har idag. Över 90 procent av alla kvinnor som dör under graviditet eller förlossning lever idag i låginkomstländer, varav två tredjedelar i Afrika söder om Sahara och en femtedel i södra Asien. Spädbarnsdödligheten i världen är 28 dödsfall per 1000 levande födda.
I Sverige började barnmorskor tidigt arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnmorskorna var hos kvinnorna när de födde barn i hemmen och såg till att det var rent. Aseptik infördes på förlossnings- och BB avdelningarna på 1870-talet innan antibiotika och kejsarsnitt och färre mödrar fick barnsängsfeber och fler mödrar och barn överlevde när barnmorskor ledde vården. Idag tar vi närmast för givet att en födsel innebär en frisk mamma och ett friskt barn. De svenska siffrorna talar för att besluten som tagits i Sverige under 1900-talet, det vill säga: lika vård för alla mödrar och barn, personers rättigheter och barnmorskor som ledare i det arbetet, har gagnat SRPH för befolkningen.
Jag och barnmorskan professor Helena Lindgren har publicerat ett ramverk (MIDWIZE) om hur den svenska barnmorskan arbetar. Den publikationen kan inspirera Sverige att fortsätta med, och andra länder i världen att införa, lika vård för alla mödrar och barn, värna rättigheter och barnmorskor som profession.
Se bild: Figur Ramverket MIDWIZE:
Med The Swedish midwifery report (2021) och med ramverket MIDWIZE (2022) vill vi också säga att det hälsosystem vi byggt upp i Sverige ska vi fortsätta värna. På 1940-talet infördes det skattefinansierade hälsosystemet där barn, ungdomars och vuxnas SRPH ingår med lika vård till alla.
Redan på 1600 talet skrev läkaren Johan von Hoorn den fösta läroboken för barnmorskor. Det var framsynt att förstå att kvinnor som hjälpte andra kvinnor föda behövde utbildning. Och redan på 1880-talet bildades Svenska Barnmorskeförbundet. För att som en bredare strategi värna yrkets status akademiserades det 1977 och den akademiseringen ledde till att barnmorskor fick både en akademisk examen, en magister i SRPH och en yrkesexamen. År 1982 försvarade den första barnmorskan sin doktorsavhandling som ett ytterligare led i att höja barnmorskors status och ställning som ledare för ämnet. År 2005 anställs den fösta svenska barnmorskan som teknisk specialist i FNs befolkningsfond för att leda arbetet med SRPH och rättigheter i de länder FN arbetar för att uppnå Agenda 2030. Så hur arbetar då barnmorskor i Sverige idag för en hållbar framtid för kommande generationer och för att uppnå Agenda 2030 nationellt och globalt?
Enligt WHO mister nära 300 000 kvinnor varje år livet på grund av graviditets-, och förlossningsrelaterade orsaker. Dessutom dör nästan 2 miljoner nyfödda barn varje år av förlossningsrelaterade infektioner eller komplikationer. Många av dessa dödsfall kan undvikas genom tillgång till barnmorskor som arbetar som vi gör i Sverige idag det vill säga om barnmorskor fick leda arbetet inom SRPH och ansvara för normala förlopp. Då skulle 60 procent av mödradödligheten och spädbarnsdödligheten undvikas globalt enligt tidskriften The Lancet (2014) och mål 3 God hälsa och välbefinnande skulle på det sättet kunna uppnås med mödradöd på mindre än 70/100 000 och nyföddhetsdödlighet på mindre än 12/1000 levande födda som är målet för alla världens länder.
Åtta till 18 procent av de 300 000 dödsfall som är relaterade till graviditet och förlossning årligen är förknippade med illegala aborter. Möjligheten till säkra och lämpliga preventivmedel och aborter är en grundläggande fråga för att uppnå mål 3 God hälsa och välbefinnande och som en del av en bredare strategi för att främja den svenska folkhälsan infördes fri abort till vecka 18 i Sverige 1975.
I Sverige har idag 185 barnmorskor en doktorsexamen och de har utbildat och forskat och utbildar och forskar idag inom ämnet för att vi i Sverige ska vara i framkant globalt med god utbildning för barnmorskor. Det var länge sedan Johan von Horn skrev den första läroboken för barnmorskor. Idag är läroboken skriven av barnmorskor. Barnmorskelärarna i Sverige är stolta över att få utbilda barnmorskor för den svenska kontexten. De är intresserade både av nationella och av globala frågor som rör SRPH för SRPH är och har varit en viktig nationell och globala fråga för jämställdhet, jämlikhet och hälsa i befolkningen.
Historiskt var det viktigt att säkerställa att alla kvinnor hade tillgång till mödra- och förlossningsvård, oavsett utbildningsnivå eller annan bakgrund i Sverige. Tillgång till mödra- och förlossningsvård är idag långt ifrån självklart i länder där vi arbetar, till exempel Gambia, Bangladesh, Nepal och Somaliaregionen. Och vi har fått insikter i hur viktigt det är med jämställdhet och minskad ojämlikhet för att uppnå SRPH, välbefinnande och hälsa i en befolkning. Den svenska regeringen har arbetat aktivt för att främja feministisk politik och en mångfald av sexuell läggning och könsidentitet.
I de länder vi arbetar globalt stöds inte personers rättigheter och vi förstår vikten av att bevara och vara rädd om det vi uppnått i Sverige. Det är i det svenska hälsosystemet barnmorskor lett arbetet för kvinnor och barns och alla personers rättigheter sedan 1940-talet. Det är det hälsosystemet som gjort att vi inte som i Chile och i Bangladesh på privata sjukhus har 50-80 procent kejsarsnitt och kvinnors kroppar utnyttjas för att läkare ska tjäna pengar. Istället har barnmorskor i Sverige arbetat inom SRPH och ansvarat för normala förlopp.
Högskolan Dalarna och ämnets medarbetare är stolta över att få utbilda barnmorskor för det svenska samhället, som vi hoppas får förbli ett inkluderande sådant. Vi är även stolta över att vara implementerande partner till FN:s befolkningsfond i Bangladesh 2016-2026. Högskolan Dalarna har utbildat över 200 sjuksköterske- och barnmorskelärare med magisterexamen i SRPH i Bangladesh, Somaliland och Puntland. Det långsiktiga arbetet vi bedriver med FN:s befolkningsfond för att genomföra Agenda 2030 i olika delar av världen gav oss, Ulrika Byrskog, Christina Pedersen och Kerstin Erlandsson, Högskolan Dalarnas samverkanspris. Samverkanspriset delades ut på den akademiska högtiden samtidigt som jag installerades som professor i ämnet. Se bilder för QR-kod till en film om arbetet i Bangladesh. Länk till filmen om Bangladesh.
Avslutning
Jag vill avsluta med några uppmaningar till oss alla:
- Ta inte SRPH och rättigheter för givna.
- Ta inte barnmorskor för givna.
- Inse hur viktigt det är att bevara och vara rädd om det vi uppnått i Sverige även om ämnet inte ligger främst bland algoritmer eller högst på den nationella eller globala agendan.
Ledare och beslutsfattare vill jag uppmana:
- Fortsätt försörja befolkningen med välutbildade barnmorskor.
- Prioritera forskning inom området.
- Fortsätt stödja den politiska dialogen om SRPH i Sverige, Europa och globalt.
Det kan leda till god sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (SRPH) för kommande generationer och samhällsekonomisk utveckling.
___________________________________________________________
Referenser
The Swedish midwifery report 2021: The midwife’s role in implementing the Sustainable Development Goals of the UN 2030 Agenda. Protect and invest together. Chair: Helena Lindgren. Writing group: Marie Berg, Malin Bogren, Kerstin Erlandsson, Gabriella Hök, Helena Lindgren and Ingrid Osika Friberg. Stockholm, 2021. Produced by InPress Art 2021. Printed by Wikströms
Lindgren, H., Bogren, M., Osika Friberg, I., Hök, G., Berg, M., Erlandsson, K. (2022). The midwife’s role in achieving the Sustainable Development Goals: Protect and Invest Together – The Swedish example. Global Health Action,
Doi: 10.1080/16549716.2022.2051222
Lindgren, H., Erlandsson, K. The MIDWIZE conceptual framework: a midwife-led care model that fits the Swedish health care system might after contextualization, fit others. BMC Res Notes 15, 306 (2022). https://doi.org/10.1186/s13104-022-06198-7
Kerstin Erlandsson, Helena Lindgren, Helena Kopp Kallner, Ulrika Ådén, Ingrid Osika Friberg, Liselotte Schäfer Elinder, Nemat Hajeebhoy, Kristina Gemzell-Danielsson. (2022). Development of a tool to analyse what resources are needed to implement a midwife-led care framework- the MIDWIZE conceptual framework, Sexual & Reproductive Healthcare, 33, 100763, ISSN 1877-5756, https://doi.org/10.1016/j.srhc.2022.100763.
(https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877575622000696)
The Lancet series on midwifery 2014
___________________________________________________________
