Följ professorbloggen #Barnmorskansdecennium år 2025. Här bloggar legitimerade barnmorskor som är professorer och berättar om det som engagerar och tankar om professionen, barnmorskeriet, kvinnors och barns hälsa, srhr och egen forskning.
En barnmorska kan göra skillnad – Barnmorskan Helen Haines och kampen för transparens inom politiken
Ofta lyfts barnmorskor fram som de som kan göra skillnad, både i kvinnors och familjers liv, i forskning, men de kan även göra skillnad inom politiken. Helen Haines är en barnmorska i Australien, är parlamentsledamot och har satt glesbygdspolitik på kartan. Den 3/5 2025 vann hon åter igen stort över traditionella partier i sin valkrets.
Vem är Helen Haines?
Helen Haines föddes 1961 i Colac, i delstaten Victoria. Hon växte upp på en farm med mjölkkor. Helen utbildade sig till sjuksköterska och barnmorska. Helen var med och startade den första caseloadmodellen i Australien i mitten av 1990-talet. Denna modell lever fortfarande kvar och visar på hållbarhet och lyckosam satsning även i ett glesbygdsområde.
Så småningom läste hon vidare och tog en masterexamen i folkhälsovetenskap vid University of New South Wales. Under denna utbildning tillbringade Helen ett halvår vid Uppsala Universitet som utbytesstudent. Hela hennes familj följde med till Sverige. De tre barnen studerade på internationella skolan i Uppsala. Jag vet att det är många barnmorskor i Sverige som träffat henne och som fascinerats över hennes sociala förmåga, hennes vetenskapliga förhållningssätt och hennes varma personlighet.
Jag lärde känna Helen Haines och hennes familj 2004 då hon läste folkhälsovetenskap vid Uppsala Universitet och var utbytesstudent under ett halvår. Eftersom vi båda är barnmorskor föll det sig naturligt att visa henne runt och berätta hur vården i Sverige fungerar i samband med graviditet och förlossning. Jag berättade bland annat om den verksamhet som finns för förlossningsrädda kvinnor, så kallade Auroramottagningar, där kvinnor ges samtalsstöd och förberedelse för att klara sin förlossning. När Helen fick höra detta såg hon riktigt förvånad ut. Förlossningsrädsla? Vad är det? Alla kvinnor är väl lite rädda inför sin förlossning? Förlossningsrädsla finns inte i Australien, var hennes kommentarer. I Sverige och Finland var vi tidigt ute och forskade kring fenomenet förlossningsrädsla. Några år senare kom det många studier, bland annat från Australien.
Forskaren Helen Haines
Helens funderingar kring ifall förlossningsrädsla också fanns ibland kvinnor i Australien resulterade så småningom i ett gemensamt forskningsprojekt. Jag hade precis startat projektet Föda Barn i Västernorrland, där alla blivande föräldrar, under ett års tid, och som behärskade svenska språket inbjöds att medverka i en longitudinell studie där kvinnor och deras partners följdes från mitten av graviditeten tills barnets ettårsdag. Data samlades in via frågeformulär. Jag hade erhållit ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet för att genomföra projektet. Huvudsyftet var att studera förekomst av kejsarsnitt när det inte fanns någon medicinsk orsak bakom. Denna frågeställning utgick från min egen doktorsavhandling som försvarades 2003, där vi fann att 8.2% av ett nationellt urval av svensktalande kvinnor önskade föda med kejsarsnitt. Förklarande faktorer för detta önskemål var bland annat förlossningsrädsla.
När man samlar in longitudinella data via frågeformulär ställer man många frågor. Dessa frågeformulär har bland annat resulterat i tre doktorsavhandlingar. Annika Karlström hade fokus på kvinnors önskemål om kejsarsnitt och fann i stort sett liknande förekomst som i den nationella studien (7.4%). Annika disputerade vid Mittuniversitetet 2010. Margareta Johansson disputerade där 2012. Hennes avhandlingsarbete fokuserade på pappors önskemål och erfarenheter kring kejsarsnitt när deras barn skulle födas.
För att återgå till Helen Haines och vårt gemensamma projekt så ansökte Helen om etikprövning för att genomföra en liknande studie i sin hemstad Wangaratta. Wangaratta är en stad som har kring 20 000 invånare och är omgiven av ett större landsbygdsområde. I staden finns ett sjukhus som har förlossningsavdelning där cirka 5-600 barn föds varje år. Vi ville ha de geografiska förutsättningar så lika som möjligt för att kunna jämföra, så därför valdes deltagare i Örnsköldsviks upptagningsområde som jämförelseort till populationen från Wangaratta. I projektet Föda Barn i Västernorrland deltog 1212 kvinnor och 1103 partners, alla män. I det urval som användes i Helens avhandlingsarbete var det enbart kvinnor, 333 från Örnsköldsvik och 123 från Wangaratta.
Vår främsta jämförelse var förlossningsrädsla. I den större studien hade vi utarbetat ett mätinstrument för förlossningsrädsla, kallat FOBS (Fear Of Birth Scale). Skalan har fått stor nationell och internationell spridning och används idag vid många barnmorskemottagningar som ett screeninginstrument för att identifiera kvinnor med förlossningsrädsla.
När vi jämförde det svenska och det australiensiska urvalet fann vi att 29.5% av kvinnorna bosatta i och runt Örnsköldsvik klassificerades som förlossningsrädda (med dåvarande brytpunkt 50 på FOBS-skalan). Motsvarande andel i det australiensiska urvalet var 31%. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i förekomst av förlossningsrädsla mellan länderna. Det vi såg var en viss skillnad mellan kvinnornas bakgrundshistoria. Det var vanligare att kvinnor som tidigare fött barn hade blivit förlösta med kejsarsnitt i urvalet från Australien. Vid den tidpunkten när studierna gjordes fick cirka 30% kejsarsnitt i Australien. Motsvarande andel i det svenska urvalet var kring 17%.
När denna första studie var genomförd insåg vi att det fanns tillräckligt med intressant material som skulle kunna utgöra grunden för en doktorsexamen. Det fanns dock ett litet krux. I Australien får man inte ha påbörjat sina studier innan man är antagen till forskarutbildning. Efter en del funderingar beslöt vi att Helen skulle bli doktorand vid Uppsala Universitet. Det innebar att vissa av de obligatoriska kurser som ingår i en forskarutbildning behövde genomföras i Uppsala. Under ett år behövde Helen åka till Sverige tre-fyra gånger. Vi var två svenska handledare (jag och Christine Rubertsson, numera professor vid Lunds universitet), samt en handledare från Australien, Julie Pallant, en mycket duktig statistiker som vi haft samarbete med under många år. Avhandlingsarbetet gick bra. Det är väldigt enkelt att vara handledare när doktoranden är smart och driven samt har engelska som sitt modersmål. Helen skrev totalt fyra vetenskapliga artiklar som ingick i hennes avhandling som fick namnet ”No Worries- A longitudinal study of fear, attitudes and beliefs about childbirth from a cohort of Australian and Swedish women. Avhandlingen försvarades i januari 2013. Några år senare blev Helen anställd vid Karolinska Institutet i Stockholm som post doc.
Efter disputationen arbetade Helen Haines som forskare vid University of Melbourne’s avdelning för glesbygdshälsa och var chef för utbildning och forskning i regionen med placering i Wangaratta. Hon har också varit engagerad i flertalet styrelser inom hälsovård och regional utveckling. Helens uppdrag inom regional utveckling och hennes forskning som mesta tiden haft fokus på kvinnors hälsa i glesbygdsområde, men även telemedicinens betydelse i olika sammanhang, fick henne tidigt intresserad av samhällsfrågor. Därifrån var inte steget långt till att engagera sig politiskt.
Politik i Australien
Australiens politiska system bygger på ett federalt parlament med två kammare: Representanthuset och Senaten. Representanthuset har 151 ledamöter, var och en vald från ett geografiskt avgränsat elektorat (valkrets). Regeringen bildas av det parti eller den koalition som får flest mandat, och landets premiärminister utses från detta parti. Ledamöterna i Representanthuset väljs genom preferensval (rankat röstsystem), där väljare rangordnar kandidater. Senaten, å sin sida, består av 76 senatorer, med lika representation från varje delstat. Varje delstat har 12 senatorer och varje territorium (Australiska huvudstadsterritoriet och Norra territoriet) har 2 senatorer. Här används ett proportionellt valsystem, vilket ger mindre partier och oberoende kandidater större chans att få inflytande. Det är obligatoriskt att rösta i Australien. Undantaget är om det finns sjukdom eller andra tillstånd som omöjliggör röstning. Då kan någon närstående rösta istället för en själv. Om man inte röstar får man böta.
Regeringsbildning
Det parti eller den koalition som får flest mandat i Representanthuset bildar regering. Premiärministern är ledaren för det regerande partiet. Senaten granskar och kan blockera lagförslag. Systemet liknar Storbritanniens parlamentariska modell men har även inslag från USA:s federala system
På senare år har det vuxit fram en stark rörelse av oberoende kandidater som utmanar de traditionella partierna. Ursprunget till denna gräsrotsrörelse kommer från ett folkligt missnöje med de traditionella partierna. Att vara oberoende innebär att ”bedriva politik” på annat sätt än enligt de traditionella partierna. Man kan till exempel gå ut och fråga folket vad de önskar, vad de tycker att politiker ska prioritera. I Sverige pratar vi ofta nedlåtande om ”politiska vildar”, som en särart som brutit sig ur partier. Helen kandiderar för elektoratet Indi och är ett tydligt och bra exempel på att det är frågorna som är viktiga för dem man representerar, inte partipolitiskt käbbel. Det är ovanligt att oberoende politiker i Australien får igenom sina förslag direkt, eftersom de inte tillhör något av de stora partierna och därmed saknar ett inbyggt stöd i parlamentet. Dock har de ofta inflytande genom att förhandla och påverka lagstiftning, särskilt i en hängparlament-situation (där inget parti har egen majoritet). Vissa faktorer påverkar de oberoende kandidaternas framgång, exempelvis om regeringen saknar egen majoritet i Representanthuset eller Senaten kan oberoende ledamöter få en nyckelroll i att stödja eller fälla lagförslag. Förmåga att samarbeta är viktig. Oberoende ledamöter kan påverka politiken genom att förhandla med större partier och få in sina idéer i bredare lagförslag. Media spelar en viktig roll. Välprofilerade oberoende politiker kan driva frågor genom att skapa debatt och mobilisera stöd från väljarna.
Ett av de mest intressanta exemplen på denna rörelse är Voices for Indi i valkretsen Indi i delstaten Victoria. Denna gräsrotsrörelse startade runt ett köksbord i Wangaratta 2012 och har vuxit sig otroligt starkt sedan dess. För den som vill läsa mer finns en bok utgiven vilken beskriver processen hur gräsrotsrörelsen numera är en kraft att räkna med 1. Elektoratet Indi var tidigare en liberal högborg som erövrades 2013 av den oberoende kandidaten Cathy McGowan, som bröt ett långt konservativt styre. När hon lämnade politiken 2019 efterträddes– Helen Haines – vilket gjorde henne historisk som den första oberoende att ta över efter en annan i samma valkrets. Vid valet 2022 blev hon omvald med ökad marginal, och hon fortsätter att arbeta med frågor som regional utveckling, klimatpolitik och transparens i regeringen. Den 3 maj 2025 vann Helen Haines åter kampanjen. Helen Haines är den första barnmorskan i Australien som fått en plats i parlamentet.
En politiker för transparens och landsbygdsutveckling
Sedan sin entré i parlamentet har Haines profilerat sig som en stark förespråkare för transparens i regeringen. Hon var en av de främsta drivkrafterna bakom lagförslaget om en federal antikorruptionskommission, en myndighet som nu är verklighet. Hon har även arbetat för förbättrad sjukvård på landsbygden och hållbara energilösningar, vilket ligger i linje med de värderingar som många oberoende kandidater i Australien står för.
En förändrad politisk karta
Australiens politiska landskap förändras, och oberoende kandidater som Helen Haines visar att enskilda röster kan ha stort inflytande, även i ett system där de stora partierna traditionellt dominerat. Något som Helen själv framhåller är vikten av att först skapa relationer, därefter ta upp de frågor som bör diskuteras. Detta har lett till ökat samarbete mellan oberoende kandidater och de traditionella partierna.
Arbetssättet som oberoende parlamentsledamot enligt Helen Haines
Helen är aktiv i arbetet med att verkligen ta reda på vad ”folket” vill och önskar. Företag och organisationer kan anmäla att de önskar besök av henne. Dessa besök pågår året runt. Däremellan är det fasta veckor när Helen finns på plats i parlamentet i Canberra.
Under en vecka i mars 2025 hade jag möjlighet att följa en Helen Haines i hennes kampanjarbete i Indi. Jag var bland annat med och träffade gymnasieungdomar som var bjudna på hotellfrukost och samtidigt ges möjlighet att få träffa yrkeskvinnor och ställa frågor. Jag blev introducerad som en riktig kändis, professor ”Hiblingson”från Sverige”. Oftast brukar mitt förnamn vara knepigt utomlands, men sällan mitt efternamn. Vi besökte också staden Tallangatta, en del av valkretsen där Helen tidigare inte hade vunnit så många röster. Där skulle det kampanjas.
Att kampanja genom att knacka dörr och prata med folk låg lite utanför min komfortzon. Jag och en av Helens anställda gick runt i ett kvarter, knackade på, presenterade oss och undrade om vi fick ställa några frågor. För mig som svensk var det lite jeovasvittensvarning, men efter en stund flöt det på bra. Några öppnade inte, trots att vi såg att de var hemma. Några sa att de inte var intresserade, men med flera förde vi givande samtal. En kvinna berättade hur glad hon blivit när hennes man fått ett gratulationskort av Helen på sin 80-årsdag. En annan kvinna som själv arbetade inom sjukvården var oroad över de dåliga förbindelser som fanns från Tallangatta in till nästa större stad. Hon väntade barn så det föll sig naturligt att prata föräldraförsäkring bland annat. Hon hade det ganska bra förspänt då arbetsgivaren betalade föräldraledighet i ett år, motsvarande 80% av inkomsten. Hon var väl medveten om det svenska försäkringssystemet och såg oss som föregångare. Vi besökte även en jordbruksmässa i Tallangata. Där fanns många utställare, allt från traktorer till krimskrams och förstås en ansenlig mängd hönor och tuppar som visades upp. En rolig tävling fanns också det var att på kortast möjliga tid hugga ner en stor stock till flisor. Det fanns många muskuläsa män som tävlade. Helen hade ett särskilt stånd där intresserade kom fram och diskuterade politik. Även hennes närmaste motståndare hade ett liknande stånd och gjorde reklam för sina frågor. Det som är extra roligt är att Helen vann majoriteten av rösterna i Tallangatta vid denna valomgång. Kan det ha berott på dörrknackningar av exempelvis exotisk professor ”Hiblingson” från Sverige? Knappast, men roligt är det.
Under 2023 var jag också på besök i Australien. Då besökte vi Woodongas frivilliga brandkår och jag fick se hur ungdomar lärs upp i att bekämpa bränder. Det var inte alltid lätt för de unga att hålla stadigt tag i en brandslang med högt tryck! Ibland for vattnet lite hur som helst. Olika ungdomslag tävlade om att pricka rätt med vattnet på en uppsatt tavla. Att ha frivilligbrandkår är ett måste i trakter med många skogsbränder som flammar upp då och då. Förutom bränder är översvämningar ett stort problem. Skyfall kan blockera vägar och även då är det viktigt att det finns frivilligorganisationer som samarbetar med kommunen.
Volontärer och medarbetare
Helen har tio fast anställda medarbetare som har olika uppdrag. Det kan röra sig om planering av besök runt om i regionen, kommunikation med media, distribution av material, talskrivande, med mera. Hennes make Phil har varit aktiv i politiska kampanjer under många år och har en viktig roll som ansvarig under kampanjerna. När man ska gå till val finns det 60 valstugor i Indi.
Volontärerna betyder oerhört mycket för den valkampanj som genomförs. De 600 volontärerna har fullt upp. För att driva kampanjen behövs donationer och ofta insamlingar, försäljningar, motionslopp, konserter med mera. När jag var där i mars uppträdde Bernadette Robinson på en konsert. Bernadette har en fantastisk sångröst, hon kan imitera de stora stjärnorna, till exempel Edit Piaf och Barbara Streisand och sjöng duett med sig själv med två olika röster. Konserten var hennes bidrag till kampanjen. Bernadette och Helen gick sjuksköterskeutbildningen tillsammans och har haft kontakt genom åren. För att driva politiska frågor så använder Helen sig även av en grupp sakkunniga inom olika områden. När det gäller hälso-och sjukvårdsfrågor så är sjuksköterskor, läkare och barnmorskor bland annat sakkunniga. Det samarbetet har bland annat resulterat i ökade möjligheter för hembarnmorskor att använda deras sjukförsäkringssystem Medicare, så att hemfödslar är nationellt finansierade, vilket garanterar säkerhet och trygghet både för barnmorskorna och föderskorna.
De olika partierna i Australien använder olika partifärger. Även de oberoende har partifärger. De som tillhör de oberoende i valkretsen Indi, bär orange och har en orange kakadua som sin symbol. Därav trycket på de orangea t-shirtarna som alla volontärer och kampanjanställda använder. Texten lyder: Vote 1 Helen Haines. I samband med valet poängteras att alla som kandiderar för att representera elektoratet måste rangordnas, annars gäller inte röstningen. I årets valkampanj fanns det 11 politiska kandidater, några från etablerade partier, som hennes största motståndare, James Trenery, från Liberal Party, som hon vann över med stor marginal, men även mindre partier och oberoende kandidater. På valdagen hade Helen Haines ett övertag på drygt 15 000 röster jämfört med James Trenery och säkrade därmed sin tredje period som oberoende representant för elektoratet Indi.
Helen Haines har nu blivit omvald igen, med ökad marginal, och hon fortsätter att arbeta med frågor som regional utveckling, klimatpolitik och transparens i regeringen. Baserat på sin bakgrund inom vården har hon har ett speciellt intresse för frågor som rör äldrevård, hälso-och sjukvård och regional utveckling.
Ingegerd Hildingsson, barnmorska, seniorprofessor, Mittuniversitetet, Sundsvall
__________________________________________________________
Mer att läsa om politik i Australien
1Voices for Indi. The Indi way. How a rural community sparked a social and political movement. Scribe, Melbourne, 2023.
___________________________________________________________