Följ professorbloggen #Barnmorskansdecennium år 2023. Här bloggar legitimerade barnmorskor som är professorer och berättar om det som engagerar och tankar om professionen, barnmorskeriet, kvinnors och barns hälsa, srhr och egen forskning.
Barnmorskan professor Helen Elden: Vad jag gjort och gör för kvinnors hälsa
Ett mål uppfylldes när jag blev professor i reproduktiv och perinatal hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Jag har erfarenhet av vårdarbete sedan slutet av 1970-talet och som barnmorska inom förlossnings- och BB-vård sedan 37 år. Sedan 2018 har jag ett uppdrag som universitetssjukhusöverbarnmorska vid Sahlgrenska universitetssjukhuset där det förutom klinisk tjänstgöring inom specialobstetriken ingår att bidra med forskning, utbildning och samverkan mellan sjukhuset och universitetet. För att erhålla denna titel krävs bland annat docentkompetens med specifik klinisk kompetens som förmedlas till medarbetare och studenter. Jag sitter i Obstetrikens FOUUI- råd och håller i Vetenskapligt forum för barnmorskor där syftet är att stärka barnmorskeprofession och sprida forskningsresultat från kliniken och akademin. Nu i vår inför vi sektionsmöten och Journal Clubs med inriktning att presentera och diskutera forskning om främjande av spontan vaginal förlossning. Det är viktigt att stärka barnmorskeprofessionen på kliniken. En heldag om främjande av spontan vaginal förlossning ska det också bli i mars då vi räknar med 100 deltagare.
Det är viktigt att stärka barnmorskeprofessionen på kliniken.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta
Jag disputerade inom obstetrik och gynekologi 2008. Titeln på avhandlingen var: Treatment modalities for pelvic girdle pain in pregnant women. Anledningen till att jag började forska var att en internutbildning i akupunktur vid barnafödande som Karin Frygner, en kär kollega höll i på förlossningen på dåvarande Kvinnokliniken Östra Sjukhuset i Göteborg. Karin hade en mottagning på sjukhuset där hon bland annat gav akupunktur med goda resultat för graviditetsrelaterade bäckensmärta så kallad foglossning, ett tillstånd där effektiv behandling saknades. Jag fick goda effekter av att ge akupunktur både som smärtlindring och i avslappnande syfte vid förlossning och för hyperemesis hos inneliggande kvinnor, och bestämde mig för att förkovra mig i ämnet.
För att kunna utvärdera metoden vetenskapligt läste jag Program i Vårdvetenskap vid Göteborgs universitet parallellt med akupunkturutbildningen. Den senare avslutades med en månads praktik på sjukhus i Shanghai och examensarbetet från det vårdvetenskapliga programmet låg till grund för min doktorandplan.
Jag genomförde min forskarutbildning inom Obstetrik och gynekologi med professor Henrik Hagberg som min huvudhandledare och docenterna Hans-Christian Östgaard (HC) och Lars Ladfors som biträdande handledare. HC var vid denna tid en av världsauktoriteterna i ämnet bäckensmärta.
Bäckensmärta är ett tillstånd som drabbar minst tre av tio gravida kvinnor där 6-7 procent får så svåra besvär att de får problem med att kunna klara sin vardag. Orsaken är delvis okänd men det är känt att relaxin som insöndras i tidig graviditet ökar rörligheten i kroppens alla leder. Den ökade rörligheten i bäckenet tillsammans med den växande magen och den förändrade hållningen som kommer med graviditeten gör att kroppen behöver kompensera för detta med att spänna musklerna och om den inte klarar det så får kvinnan ont. I mina intervjuer med kvinnorna och deras partner beskriver kvinnorna perioden under graviditeten med bäckensmärta som ”Att hela livet tog en paus”. Deras partner beskriver tiden som ”Ansträngande och utmanande”. Kvinnorna berättade att de inget hellre önskade än att kunna få vara ’’En vanlig gravid kvinna, mamma och fru/partner’’ men också önskan om att kunna fungera som vanligt på arbetet. De beskrev en sorg och besvikelse över att inte kunna njuta av sin graviditet, att inte kunna bära sin 2-åring, sitta på golvet och leka och gå till lekplatsen men också sådant som att inte kunna vända sig i sängen, böja sig över tvättstället och tvätta sig, plocka ur och i disk- och tvättmaskinen eller gå på bio utan att få ont. Även partnern beskrev begränsningar i familjen. En sa: – Vi skulle bara gå till lekplatsen men det kunde lika gärna varit att åka till månen för det var lika omöjligt.
Kvinnorna beskrev vidare att de blivit negligerade och ifrågasatta av vården såväl som av sina arbetsgivare men också av helt främmande människor som alla uttryckt att Det inte är en sjukdom att vara gravid och det gäller bara att bita ihop och stå ut för smärtan går över efter förlossningen. Den gör ju tyvärr inte alltid det.
Det är jätteviktigt att vi barnmorskor frågar kvinnan om hon blivit av med sin bäckensmärta vid efterkontrollen.
Vi har i en longitudinell studie visat att 10 procent av kvinnorna hade kvar besvären upp till 11 år efter förlossningen. Jag vill verkligen trycka på att det är jätteviktigt att vi barnmorskor frågar kvinnan om hon blivit av med sin bäckensmärta vid efterkontrollen. De som fortfarande har besvär ska få information om att om de har kvar besvären 3 månader efter förlossningen så ska de vända sig till fysioterapeut med särskild kunskap om kvinnohälsa för att få träningsprogram för att stärka upp djup stabiliserande muskulatur. Akupunktur kan ges för att minska smärtan.
Det finns behandling som kan lindra bäckensmärta under graviditeten. Under de 20 år som jag forskat om bäckensmärta så har jag lett 4 randomiserade kontrollerade studier där vi kunnat visa att akupunktur och specifik stabiliserande sjukgymnastik som tillägg till standardbehandling, det vill säga bäckenbälte, råd och hemträningsövningar minskar smärtan och förbättrar möjligheten för kvinnorna att kunna fungera i vardagen. Vi har också visat att en speciell madrass och kudde som utvecklats för personer som snarkar förbättrar sömnen och minskar smärtan.
På senare år har jag varit sakkunnig i två rapporter från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) om graviditetsrelaterad bäckensmärta. Den första var en kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen graviditetsrelaterad bäckensmärta (2021). Den visade på kunskapsluckor i ämnet. Den andra publicerades i december 2022. I den har kvinnor, anhöriga och vårdpersonal med erfarenhet av graviditetsrelaterad bäckensmärta haft en workshop där de diskuterat sig fram till en tio-i -topplista över vilka forskningsfrågor som de tycker är viktigast. Den högst prioriterade forskningsfrågan var forskning om effekter av ett standardiserat vårdförlopp. Även samhällsekonomiska effekter, kunskapshöjande insatser till vårdpersonal, effekter av förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder, uppföljning efter förlossning, attityder i samhället samt livskvalitet för kvinnan och hennes familj ingår i listan. Resultaten har spridits till anslagsgivare med förhoppning om att forskningsfrågorna ska prioriteras i kommande utlysningar inte minst nu när Regeringen också avsätter 1.6 miljarder till insatser för förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Forskning, utbildning och uppdrag
På institutionen för vårdvetenskap och hälsa är jag forskargruppsledare för Sexuell-Reproduktiv och Perinatal hälsa som bedriver forskning runt graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod. Syftet är att bidra till excellent vård som främjar hälsa hos kvinnor nyfödda och familjer. Projekten bedrivs inte enbart i Sverige utan också i andra europeiska länder och utvecklingsländer. Jag är ämnesföreträdare för huvudområdet reproduktiv och perinatal hälsa, undervisar på barnmorskeprogrammet och ansvarar för det fristående masterprogrammet i reproduktiv och perinatal hälsa samt sitter i Sahlgrenska akademins lärarförslagsnämnd.
Samarbeten pågår med forskare i olika projekt både nationellt och internationellt.
Samarbeten pågår med forskare i olika projekt både nationellt och internationellt. I egenskap av universitetssjukhusöverbarnmorska på Sahlgrenska universitetssjukhuset finns samarbeten med forskare på kliniken och inom verksamhetens forskningsprojekt såsom i ledamot i styrgrupperna för OPTION (En nationellt randomiserad kontrollerad studie för: utvärdering av säkerhet för mor och barn, kvinnornas och partnerns upplevelser av att avvakta ett etablerat värkarbete i hemmet jämfört med på sjukhus efter start av induktion av förlossning på sjukhus, personalens upplevelse av projektet och en hälsoekonomisk utvärdering), GOTS, Gothenburg obstetric triage system som validerar och utvärderar obstetriskt triage vid akutmottagning för gravida och nyförlösta, GO-PROVE (Gothenburg preeclampsia adverse events: Kognition, upplevelser och självskattad hälsa hos kvinnor med preklampsi under graviditeten, efter förlossningen och upp till ett år efter förlossningen). PREGDEM (The Gothenburg Research Program on Pregnancy and Politics). Där vi via Graviditetspanelen studerar hur graviditet och förlossning påverkat drygt 6000 kvinnors och partners syn på samhället. Via koppling till Graviditetsregistret kan vi också studera om graviditets- och förlossningsutfall påverkar detta. Inom projekten har jag ett ansvar för patientrapporterad hälsa, upplevelser av förlossning, amning och personalens upplevelser. Vidare är jag ansvarig för den svenska delen i IMAgiNE EURO, ett internationellt europeiskt forskningsprojekt kopplat till WHO som undersöker kvinnors och vårdpersonals upplevelser av COVID-19 pandemins påverkan på kvaliteten av förlossnings- och nyföddhetsvården. I nuläget har fler än 70 000 kvinnor i 20 länder, varav 10 000 som fött barn i Sverige delgett sina upplevelser anonymt. I ett kommande arbete kommer vi att presentera barnmorskors, obstetrikers, neonatologers, undersköterskor och studenters upplevelser av detsamma.
Andra uppdrag jag har är som ledamot i institutionens forskningsutskott (FOS), prioriteringsgrupp PG7 som granskar och bedömer ansökningar för ALF medicinprojektmedel inom området Pediatrik, gynekologi/obstetrik, neurologiska och urogenitala sjukdomar och Etikprövnings-myndigheten.
Att forska blir en livsstil.
Att forska blir en livsstil. Förutom att det är spännande att fördjupa sig i olika områden, testa hypoteser, analysera data och få ny kunskap är det roligaste ändå om resultaten kan förbättra vården och omhändertagandet. Det är också roligt att möta deltagarna i studierna. Jag kommer särskilt ihåg ett gott skratt med en kvinna som trodde att en bil med skylten ’’Fogspecialisten’’ utanför sjukhuset tillhörde mig och reflekterade över vad detta nu var för en studie hon hade anmält sig till.
Med detta har jag berättat lite om vad jag gjort och gör och ser fram emot att dela med mig mer framöver.