Pornografins inflytande på ungdomars utveckling och sexualitet är föremål för en stark och livlig debatt. I den framkommer många aspekter och emellanåt mycket tyckande, ibland utan vetenskapliga fakta. För att öka kunskapen och kunna bemöta ungdomar med fakta när vi diskuterar denna viktiga fråga är det därför viktigt att utgå från rådande evidens.
I dag har i princip alla barn och ungdomar i Sverige tillgång till internet och användandet bland yngre barn ökar. Utvecklingen av det digitala samhället har skett i rask takt och för 20 år sedan kunde vi bara drömma om alla fantastiska möjligheter som internet medfört.
Vi kan ha visuell kontakt i realtid med människor från hela världen. Vi har möjlighet att träffa andra som delar våra intressen som vi aldrig tidigare kunnat göra. Barn och ungdomar lär sig andra språk, ökar sin kulturförståelse, får träffa både likasinnade och oliksinnade vilket kan öka deras förståelse för omvärlden.
Men, lika fantastiskt som internet kan vara, lika förfärligt blir det när barn och ungdomar råkar illa ut. Det kan vara sexuella trakasserier, grooming, hämndporr och även mobbing och näthat. Höstens #metoo-kampanj, med vittnesmål från samhällets alla skikt och yrkesområden, vittnar om strukturella problem som vi måste börja diskutera och problematisera redan i förskolan.
Den forskning jag bedriver berör främst ungdomars sexualitet ur ett heteronormativt perspektiv. I våra kvalitativa och kvantitativa studier framkommer en bild av hur pornografi är en del av ungdomars liv på nätet. Ungdomar beskriver att pornografi är en stor inspirationskälla till egna relationer eftersom de där kan få idéer till att testa sex på nya sätt. De uppger också en nyfikenhet och att det är spännande och häftigt att kolla på pornografi. Samtidigt beskriver de också att pornografi kan medföra prestationsångest när det gäller sex och skapa förväntningar kring vad som ska ingå i en sexakt.
Dessutom anser ungdomar i våra studier att det huvudsakliga budskapet från pornografi är en diskriminerande sexualitet med olika villkor för män och kvinnor, där mannen ska vara dominant och kvinnan underordnad. Det här går precis tvärtemot det vi dels reglerat i lagar och förordningar, dels förmedlar genom samhällets normer och värderingar; att pojkar och flickor, kvinnor och män är jämställda med lika värde och själva bestämmer över sina egna kroppar.
I en enkätstudie bland 477 pojkar och 400 flickor i gymnasiets första årskurs, framkom att pojkarna i snitt aktivt börjar söka efter pornografi som 12-åringar och flickor som 13-åringar. Ingen av pojkarna och få av flickorna hade diskuterat pornografi med någon vuxen. De hade istället pratat med pojk- och flickvänner eller kompisar.
Här menar jag att vuxenvärlden måste möta upp ungdomarnas behov av att bemöta det de möter i pornografi. Särskilt med tanke på att nästan alla tonårspojkar och merparten av tonårsflickor har konsumerat pornografi.
Pojkar konsumerar dessutom pornografi i större omfattning. Det blir en väldigt ensidig, okritisk och paradoxal beskrivning om pornografi får stå som en helt oemotsagd källa till kunskap och inspiration om sex och sexualitet. En bild som dessutom, enligt ungdomar själva, visar en icke verklighetstrogen beskrivning av sexualitet, men som samtidigt i stor utsträckning finns med i deras utveckling till sexuella individer och aktörer.
Sex- och samlevnadsundervisningen bör spela en nyckelroll. I läroplanen för grundskola och gymnasiet är sex och samlevnad integrerat i flera kurs – och ämnesplaner. Att inkludera detta ämnesområde inom ramen för lärarutbildningen borde vara självklart med tanke på att det finns specificerat som en del av många ämnen, men det har ännu inte genomförts. Ett sådant genomförande skulle öka medvetenheten om ämnets tyngd och öka dess status.
Dessutom anser jag att det måste bli ett konsensus nationellt kring hur sex- och samlevnadsundervisning ska utformas och genomföras. I dag är det mycket upp till den enskilda läraren hur undervisningen genomförs och det är i längden ohållbart. Jag anser att skolan, elevhälsa och ungdomsmottagningar bör, genom samarbete och samverkan, genomföra sex- och samlevnadsundervisningen på ett standardiserat sätt med lika förutsättningar över hela landet. Här behövs satsningar på forskning med metodutveckling för att kvalitetssäkra och evidensbasera undervisningen. Det behövs även resurser till skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningar för att möjliggöra dessa viktiga satsningar.
När vi diskuterar pornografi med ungdomar är det viktigt att inte hamna i ett för eller emot. För att kunna samtala med ungdomar om pornografi är det viktigt att vi känner till de positiva aspekter de beskriver, likväl som negativa aspekter av att konsumera pornografi.
Det är stor skillnad på att moralisera och problematisera.
Jag menar att vi vuxna måste börja engagera oss mycket mer i vad barn och ungdomar möter på nätet och ställa frågan om livet på nätet lika självklart som vi frågar hur det varit i skolan eller om det var roligt på festen.
Genom att ställa frågor visar vi barn och ungdomar ett intresse för en del av livet som för dem är lika självklart som mötet öga mot öga. Det kan också göra att det blir lättare för dem att vända sig till någon vuxen om de mött något på nätet som varit kränkande, obehagligt eller ofrivilligt exponerande av till exempel pornografi.
Alla vuxna behöver ta sin del av ansvaret.
___________________________________________________________
Lästips
Mattebo M. Häggström-Nordin E. Ungas kommunikation på internet i Söderbäck (Red.) (2014). Kommunikation med barn och unga inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber.
Mattebo M. Häggström-Nordin E. Ungdomar och pornografi i Häggström-Nordin och Magnusson. (Red.) (2016). Ungdomar, sexualitet och relationer, Lund: Studentlitteratur.
Mattebo M, Tydén T, Häggström-Nordin E, Nilsson KW, Larsson M. (2016), Pornography consumption among adolescent girls in Sweden. Eur J Contracept Reprod Health Care, 21(4):295-302.
Mattebo M, Tydén T, Häggström-Nordin E, Nilsson KW, Larsson M. (2013). Pornography consumption, sexual experiences, lifestyles, and self-rated health among male adolescents in Sweden. J Dev Behav Pediatr, 34(7):460-8
Mattebo M, Larsson M, Tydén T, Olsson T, Häggström-Nordin E. (2012). Hercules and Barbie? Reflections on the influence of pornography and its spread in the media and society in groups of adolescents in Sweden. Eur J Contracept Reprod Health Care,17(1):40-9.