Barnmorskan Ingela Wiklund, förbundsordförande 2007-2015. FOTO Juliana Wiklund Morethanwords

Övergrepp och respektlöst beteende i vården av gravida

De senaste två åren har allt fler vetenskapliga artiklar om övergrepp och respektlöst beteende mot gravida kvinnor publicerats. De studier som har undersökt förekomsten av övergrepp kommer både från låginkomst- och höginkomstländer (1-6).

Studiernas gemensamma nämnare är att respektlöst beteende och övergrepp begångna av sjukvårdspersonal drabbar främst fattiga kvinnor. Övergreppen i dessa studier beskrivs vara både verbala och fysiska samt innefattar också att kvinnorna nekas vård och blir utsatta för oacceptabla interventioner. I en studie från Brasilien beskriver 10 procent av kvinnorna att de utsatts för verbala övergrepp/hot, 6 procent hade nekats vård, 6 procent uppger att de drabbats av oönskade ingrepp och 5 procent av kroppsliga övergrepp. Liknande rapporter kommer från Etiopien, Tanzania, Indien, Zimbabwe och USA (2, 3, 4, 5 6).

I en studie från USA uppger en av sex kvinnor (17,3 procent) att de upplevt en eller flera typer av negativa händelser som förlust av autonomi, utskällning och hot. De beskriver också att de blivit ignorerade och vägrade hjälp (6). I denna studie fann man att kvinnor som födde på sjukhus fick sämre vård jämfört med dem som födde hemma. Faktorer associerade med lägre risk för övergrepp var att ha en vaginal förlossning, få vård av en barnmorska, vara vit och omföderska.

I andra studier tillhör tyvärr även barnmorskor en grupp i vården som begår övergrepp mot kvinnor. All hälso- och sjukvårdspersonal befinner sig i en stark ställning i förhållande till de kvinnor de möter. Men som kvinnor är de också ofta själva offer för diskriminerade behandling och lever i många länder under stora utmaningar och dåliga arbetsförhållanden. Trots detta har alla barnmorskor ett moraliskt ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Särskilt gäller detta att stå upp för människors rätt till autonomi och rättvisa.

Barnmorskors subjektiva uppfattning om social status och sjukvårdssystemens brister i avlägsna områden samt bristen på tillgång till utbildade barnmorskor tycks vara en orsak till ett respektlöst beteende mot kvinnor (5). Det förekommer att patienter vägras vård för att de inte kan betala, eller att kliniker vägrar skriva ut dem innan vårdfakturan betalats. Detta är helt oacceptabelt.

I vissa länder förekommer utbredd korruption på sjukhusnivå vilket påverkar samtycke från patienter, tystnadsplikt, tillgång till läkemedel, prioriteringar, organdonation, abortvård etcetera (7). Oavsett omständigheter bär barnmorskan/sjuksköterskan själv ansvaret för sitt etiska förhållningssätt och måste våga handla i överenstämmelse med etiska principer och människors grundläggande rättigheter.

De lagar och författningar som styr barnmorskors arbete skiljer sig mellan olika länder, men de grundläggande etiska principerna är desamma oavsett i vilket land barnmorskan utövar sitt yrke. Detta innebär att barnmorskans arbete ska baseras på; autonomi-principen, icke-skada principen, rättviseprincipen och göra-gott principen.

Mödradödlighet och sjuklighet är en utmaning i många låginkomstländer. Om hälso- och sjukvårdspersonal missbrukar sin position i relation till gravida kvinnor och deras familjer blir det omöjligt att minska sjuklighet och mortalitet i dessa områden. Vårdinrättningar ska utgöra säkra platser där kvinnor kan förvänta sig att bli bemötta med respekt och vänlighet.

De insatser som gjorts av civilsamhället, regeringar och internationella organisationer har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att minska det institutionella våldet mot gravida kvinnor. För att få ett slut på övergrepp i vården måste en viktig policy mot detta införas och lagen regleras.

Lagar ska stödja lika rättigheter för kvinnor och män.

 

Referenser

  1. Domingues MR. da Silveira, MF. Disrespect and abuse of women during the process of childbirth in the 2015 Pelotas cohort. Reprod Health. 2018 Mar 27;15(1):54.
  2. Wassihun, B. Deribe, L. Worede, N. Gultie, T. Prevalence of disrespect and abuse of women during childbirth and associated factors in Bahir Dar town, Ethiopia. Epidemiol Health. 2018 Jul 1;40
  3. Bishanga, DR., Massenga J3, Mwanamsangu AH4, Kim YM5, George J6, Kapologwe NA7, Zoungrana J8, Rwegasira M9, Kols A10, Hill K11, Rijken MJ12,13, Stekelenburg J. Women’s Experience of Facility-Based Childbirth Care and Receipt of an Early Postnatal Check for Herself and Her Newborn in Northwestern Tanzania. Int J Environ Res Public Health. 2019 Feb 7;16(3). Reprod Health Matters. 2018;26(53):36-47.
  4. Madhiwalla, N. Ghoshal, R. Mavani, P. Roy, N. Identifying disrespect and abuse in organisational culture: a study of two hospitals in Mumbai, India.
  5. Kanengoni, B. Andajani-Sutjahjo, S. Holroy, E. Women’s experience of disrespectful and abusive maternal health care in low resource rual setting in eastern Zimbabwe. 2019 Sep;76:125-131
  6. Vedam, S. Stoll, K. Taiwo, TK. Rubashkin, N. Cheyney, M. Strauss, N. McLemore, M. Cadena, M. Nethery, E. Rushton, E Schummers, L. Declercq, E.GVtM-US Steering Council. The Giving Voice to Mothers study: inequity and mistreatment during pregnancy and childbirth in the United States. Reprod Health. 2019 Jun 11;16(1):77
  7. Obeidat, A. Komesaroff, PA. The struggle for clinical ethics in Jordanian hospitals. J Bioeth Ing 2019Jul 11: doi:10.1007/s11673-019-09928-y

____________________________________________________________________________
Artikeln är publicerad i Jordemodern September nr 5 2019.
____________________________________________________________________________