Barnmorskor och sjuksköterskor är ovärderliga för att förebygga sjukdom och förbättra människors hälsa. De är ofta den första och enda sjukvårdskunniga resursen i områden där det saknas tillräckligt med utbildad personal.
Världen behöver 9 miljoner fler barnmorskor och sjuksköterskor för att täcka behovet globalt år 2030. Därför har Världshälsoorganisationen (WHO) valt att synliggöra barnmorskor och sjuksköterskor genom att utropa år 2020 till The International Year of the the Nurse and the Midwife – Barnmorskans år 2020.
Trots att mödradödligheten har minskat från uppskattningsvis 451 000 (år 2000) till 295 000 dödsfall per år i världen fortsätter 810 kvinnor att dö varje dag av graviditets- och förlossningsrelaterade orsaker som kunde förhindrats. De riktigt unga flickorna mellan 10-14 år löper störst risk för komplikationer och död vid graviditet och förlossning vilket är oacceptabelt i en civiliserad värld. Den största delen av all mödradöd sker fortfarande i låginkomstländer där resurserna är knappa och där det ofta saknas utbildad personal.
FN:s medlemsländer antog år 2015, Agenda 2030, som omfattar 17 globala mål för hållbar utveckling i världen senast år 2030. I en rapport från Världshälsoorganisationen med flera, menar man att det kommer bli svårt att uppnå det mål som har till syfte att minska mödradödligheten till 70 kvinnor per hundratusen levande födda barn senast år 2030. När kvinnor dör, dör också de nyfödda barnen, 2,5 miljon barn dog 2018. Hela familjer påverkas av att kvinnor dör och det inte längre finns kvar en mamma som tar hand om de överlevande barnen. Trots att det finns en tydlig positiv trend där mödradödligheten sjunker så går det för långsamt.
En utbildad barnmorska kan förhindra och stoppa livsfarliga blödningar som kvinnor kan drabbas av i samband med förlossning, förebygga och identifiera infektioner och vara vaksam på höga blodtryck som kan leda till livsfarliga tillstånd med kramper och havandeskapsförgiftning. Barnmorskor kan informera om familjeplanering och hjälpa kvinnor till ett preventivmedel som i sin tur kan förhindra en graviditet som är så oönskad att kvinnan hellre väljer en osäker abort med risk för infektion, blödning och död. Att möta en utbildad barnmorska kan vara skillnaden mellan liv och död och det är dessutom kostnadseffektivt. Kvinnor och barn behöver utbildade barnmorskor.
Det var ett politiskt beslut som gjorde att barnmorskors kompetens kom att användas organiserat överallt i hela Sverige. Många utvecklingsländer befinner sig idag där Sverige befann sig under första delen av 1800-talet då den svenska barnmorskan med sin formaliserade utbildning började arbeta i socknarna över hela landet. Den svenska barnmorskeutbildningen initierades redan i början av 1700-talet av drottning Ulrica Eleonoras livläkare Johan von Hoorn och barnmorskor kom att bli den mest betydelsefulla professionen, jämte läkarna, för de barnafödande kvinnorna och deras nyfödda. Tillsammans med kunskapen om hygien och att använda instrument som tång, var barnmorskor den enskilt viktigaste anledningen till en halverad mödradödlighet under 1800-talet. Barnmorskor utgjorde därmed första linjens hälso- och sjukvård ute i socknarna och de levde ofta under mycket knappa omständigheter, var billig arbetskraft och tillgängliga.
År 1886 bildades Svenska Barnmorskeförbundet efter ett upprop från Göteborgs barnmorskesällskap. Det fanns angelägna frågor att hantera som exempelvis barnmorskors rätt att få pension efter ett långt yrkesliv, bibehålla en hög kvalitet på barnmorskeutbildningen och en tydlig riktning mot professionalisering av yrket. Barnmorskor har alltid samarbetat och utvecklat yrket tillsammans med läkarprofessionen även om barnmorskeprofessionen samtidigt stått för självständighet i yrkeskunnandet och handläggningen av den normala graviditeten och förlossningen. På 1930-talet deltog barnmorskor i att utveckla mödravårdsorganisationen och senare även preventivmedelsrådgivningen.
Fram till mitten av 1970-talet var Svenska Barnmorskeförbundet barnmorskornas professions- och fackliga organisation men förbundet valde 1976 att ansluta sig till SHSTF/TCO för att ha sin fackliga tillhörighet i det som senare blev Vårdförbundet. Svenska Barnmorskeförbundets professionsorganisation fortsatte arbetet med ansvar för barnmorskors professionella frågor och utveckling. Den 1 januari 2000 separerade yrkesförbunden från Vårdförbundet och Svenska Barnmorskeförbundet blev därmed en renodlad professionsorganisation.
Sedan ett år tillbaka (1 januari 2019) har Svenska Barnmorskeförbundet åter ett fackligt mandat med en ny facklig partner, Sacoförbundet SRAT. Arbetet fortsätter med professionens utveckling och att verka för forskning och utveckling inom barnmorskans kompetens- och verksamhetsområde, för reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, nu tillsammans med de fackliga frågorna.
Idag är den svenska barnmorskans kompetens- och verksamhetsområde unikt med kunskapen om graviditet och barnafödande, preventivmedel, medicinska aborter, gynekologisk kompetens och arbete för kvinnor och barn, familjer och ungdomar genom hela det reproduktiva livet. Svenska barnmorskor har en eftertraktad kunskap som ska användas på hemmaplan och globalt för att hjälpa våra medsystrar och familjer till bättre hälsa och för att förebygga mödra- och barnadödlighet och främja säkra aborter och tillgång till preventivmedel.
I år är det barnmorskans år. Det är hög tid nu att modernisera och utveckla hälso- och sjukvården – den reproduktiva hälsovården – till en mer kvinno- och familjecentrerad individualiserad vård som också är barnmorskevänlig och ger oss förutsättningar så att vi kan ge alla en professionell och evidensbaserad vård.
Gott nytt #Barnmorskansår2020!
Eva Nordlund
___________________________________________________________
www.who.int/reproductivehealth/publications/maternal-mortality-2000-2017/en/
www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/maternal-mortality
www.who.int/campaigns/year-of-the-nurse-and-the-midwife-2020
____________________________________________________________________________
