Barnmorskan Eva Nordlund, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Ordförande Eva Nordlund har ordet på konferens Reproduktiv hälsa 2021 i Stockholm.

Ordförande har ordet: I juletid

Jag vill önska alla barnmorskor och barnmorskestudenter en God jul och ett Gott nytt år!

Det nya år som vi har framför oss kommer att innebära stora utmaningar på många håll i Sverige. Pandemin är inte över, bristen ökar på barnmorskor som vill arbeta inom den ansträngda förlossningsvården och barnmorskestudenter har på allvar börjat att reagera på hur situationen ser ut på klinikerna.

Tillit till hälso- och sjukvården – och barnmorskan – grundläggs vid det första mötet på ungdomsmottagningen. Det är grunden för en trygg start i vården kring den sexuella och reproduktiva hälsan. Den sexuella och reproduktiva hälsovården fortsätter på barnmorskemottagningarna där vi barnmorskor möter alla kvinnor och alla blivande föräldrar i samband med graviditet. Allt detta landar i den korta men intensiva övergången till föräldraskap som barnafödandet och puerperiet och den postnatala vården utgör. Hela vägen finns barnmorskan med sin kunskap och kompetens och det fortsätter genom hela livet. Det är ett viktigt folkhälsoarbete.

Under hösten accelererade diskussionen om Svenska Barnmorskeförbundets syn på kön och språk kring kvinnor och andra vi möter. Det blev en bitvis het debatt och diskussion om könsidentitet, biologiskt kön och om barnmorskor och förbundet kan riskera att exkludera genom sättet att uttrycka sig. Barnmorskor möter kvinnor, ungdomar och familjer och oavsett vem barnmorskan möter så har alla rätt till ett individualiserat och respektfullt bemötande. Det behöver vi tillsammans förbättra genom bra och konstruktiva samtal.

En efterlängtad konferens kunde till slut bli av, Reproduktiv hälsa 2021 i Stockholm. Det var trångt, det var roligt och det var välbehövligt. Det gav oss ny kunskap och energi och det gjorde även temadag abort som hölls lite senare. Det är en stor glädje att ett fönster öppnades under pandemin för att det skulle fungera att ses.

I Stockholm, Göteborg, Skåne och på många andra ställen i landet är förlossningsvården i kris. Det saknas många barnmorskor och det finns tyvärr barnmorskor som till slut har gett upp, lämnar yrket och väljer att arbeta som sjuksköterskor. På Danderyds sjukhus i Stockholm sa ett stort antal barnmorskor upp sig och det skapade stor medial uppmärksamhet men det pågår också en tystare, lika stor barnmorskeflykt från övriga sjukhus. I Göteborg är krisen alarmerande med nedstängningar av förlossningsrum och många vakanser. Det finns exempel på att barnmorskechefer har sagt upp sig och kan komma att ersättas av sjuksköterskor. När barnmorskechefer ger upp och lämnar sitt jobb då skakar grunden. I Stockholm innebär den annalkande – enorma – bristen på barnmorskor inom förlossningsvården att de kommer att ersättas av sjuksköterskor i postnatalvården och vid elektiva sectio, och även av undersköterskor där det är möjligt. I vissa fall kan läkare behöva ta hand om förlossningar tillsammans med undersköterskor. Det är en mycket oroande situation som öppnar dörren för en kvalitetssänkning och uppgiftsväxling vi nog aldrig tidigare sett.

Jag förstår de barnmorskor som ger upp efter så många år av kamp för att få sin röst hörd. Trots att stora budgetmedel nu skjuts till i Stockholm och förhoppningsvis i fler regioner framöver, har det gått så långt att barnmorskor har svårt att känna tillit och tycker att de omedelbara incitamenten saknas för att stanna. Det behövs möjligheter att göra ett bra och professionellt jobb men det måste samtidigt vara i en acceptabel arbetsmiljö. Nu borde marknadskrafterna på allvar göra att den lilla spetskompetenta grupp av barnmorskor, som fortfarande finns att tillgå, ska få den löneutveckling och det erkännande som motsvarar behovet i alla delar av Sverige. En mångårig nedmontering, som delvis subventionerats av att barnmorskor tar hand om sin egna hälsa genom deltidsarbete, har till slut nått ett vägskäl.

I dessa jultider kom den stora julklappen att det ska bli möjligt att utveckla vårdmodellen caseload midwifery i Region Stockholm i de verksamheter där det finns intresse, och att kontinuerligt stöd av barnmorska under födsel ska bli möjligt. Fler barnmorskor kommer på sikt att ge en rimligare arbetsbörda men det kräver en massa arbete för att forma nya arbetssätt. Vad innebär det att vara i ett förlossningsrum och ge kontinuerligt stöd och vad ger den bästa patientsäkerheten? Hur ska barnmorskor samarbeta med det övriga teamet (vårdpersonal) och inte minst, hur kan alla barnmorskor i vårdkedjan graviditet och barnafödande få den tid som behövs för att individualisera vården? Det här är inte lätt. Många barnmorskor är normaliserade till effektivitet och att ”springa” men när vi tillsammans når målet och har hittat rätt kommer det att förändra förlossningsvården i grunden och visa vägen framåt för andra delar av Sverige.

Varje dag, dygnet runt, året om finns barnmorskor på plats för att ge god vård till kvinnor och barn och alla andra vi möter. Oavsett kris, pandemi eller gammalmodiga organisationer så har barnmorskan stor betydelse för de flesta människor såväl i Sverige som globalt. Nu tar vi oss snart an det nya året men innan dess – GOD JUL alla fantastiska och kompetenta barnmorskor!