Jag vill börja med att fråga er alla hur ni har det. På riktigt vill jag det. Mår ni bra på jobbet? Märker just DU av att det är en historisk budgetsatsning på kvinnohälsa där barnmorskor har en mycket stor roll?
I mitt arbete som förbundsordförande jobbar jag i princip dagligen med detta, men jag jobbar inte på vårdgolvet och tillsammans med kvinnan. Eller som chef eller lärare. Så jag vet i ärlighetens namn inte hur det är för er som gör det. Och för mig är det där – i mötet med kvinnan, studenten eller medarbetarna – som det viktigaste av allt sker.
På Karolinska Universitetssjukhuset, där jag arbetar med omvårdnadsfrågor på en strategisk nivå, är det många som berörs av satsningen. Stockholms läns landsting har satsat en hel del pengar på specifika kompetensutvecklingsprojekt, tillgängligare vård, kompetenshöjning, högre grundbemanning och vårdutvecklingsprojekt.
Med hjälp av satsningen har jag själv glädjen att få vara med och starta en ny vårdform, en så kallad ”caseload” modell, på Huddinge Sjukhus. Det är svårt, utmanande och enormt roligt.
Jag läste för ett tag sedan ett inlägg från Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där han redogjorde för hur landstingen har använt sina pengar för att öka bemanningen. Hur stor andel av pengarna som använts för bemanning varierade mellan 10 och 95 procent. Totalt har 66 procent gått till bemanning.
Hur är det där du arbetar? Märker du någon skillnad? Har ni blivit fler barnmorskor?
Den yrkesgrupp som ökat mest är undersköterskor och därefter barnmorskor och sjuksköterskor.
Jag vill att alla Sveriges barnmorskor ska ta åt sig äran för att denna nationella budgetsatsning sker. Vi har tillsammans skapat opinion och en medvetenhet kring de brister som finns i dag.
Och vi har pratat om vad vi bör göra för att öka kvinnors rätt till och möjlighet till god vård. Om ni har lust att titta i rapporten från SKL som redogör för hur situationen ser ut i Sverige så kommer ni att bli varse hur många barnmorskor som uttalat sig klokt och realistiskt.
Men än är det inte dags att nöjd luta sig tillbaka. Än så länge pekar många pappersprodukter på problemen utan att det leder till förändring.
Det krävs praktiskt arbete för att förbättra. Och för att detta ska ske måste vi ha en god bemanning, tillräckligt hög kompetens (läs barnmorskor), långsiktiga mål och en riktigt bra arbetsmiljö och löneutveckling.
Och det leder mig till den pågående fackförbundsutredningen.
Snart har vi pratat om detta med barnmorskor från hela Sverige som kommit till våra möten. Nu växlar vi snart om för att bli konkreta med hur och när. Var beredda och sök aktivt information på hemsidan barnmorskeforbundet.se och här på barnmorskan.se.
För allt hänger ihop. Ska vi få till ”verkstad” och få utöva det yrke vi är utbildade för måste de fackliga frågorna hänga med. Jag anser att det är vi själva som ska tala om hur avtalen bör se ut.
För egen del går humöret lite upp och ner, men mest upp.
Jag är glad över att få ta del av det arbete som pågår, det finns få saker som får mig att gå igång som kvinnors rättigheter och barnmorskans viktiga arbete. Jag är glad över att mina barn mår bra och över att våren är på väg. Jag är glad över att Barnmorskeförbundet har en fantastisk styrelse som jobbar hårt och ett kansli som sjuder av iver. Jag glad över att jag får skriva denna text till Er.
Heja alla barnmorskor!
Vi hörs,
Mia
___________________________________________________________
Kartläggning av vårdkedjan – Trygg hela vägen (Sveriges Kommuner och Landsting)
Förlossningsvård och kvinnors hälsa – Sveriges Kommuner och Landsting
Miljardsatsning för trygghet före, under och efter graviditet. www.regeringen.se