När den internationella barnmorskedagen firas den 5 maj står vi inför ett stort antal kriser – naturkatastrofer, konflikter och pågående effekter av klimatförändringar. Kriser som drabbar kvinnor, flickor och andra sköra grupper på ett oproportionerligt sätt. Riskerna ökar för graviditetskomplikationer, barn skadas eller dör i samband med förlossning samtidigt som det könsbaserade våldet tilltar. Osäkra aborter och minskad tillgång till preventivmedel accelererar kvinnors utsatthet. En avgörande faktor är om tillgången till barnmorskans basvård minskar på grund av bristande beredskapsplanering och vilja från samhället.
Det i kombination med en pågående global situation där bistånd dras in och villkoras tillsammans med nedrustning av forskningen kring bland annat kvinnohälsa ger ännu större konsekvenser. Kvinnors rätt att besluta över sin kropp och hälsa och barnafödande är långtifrån självklar. När demokratier ifrågasätts och demonteras och när kriget kommer, är kvinnor och barn de stora förlorarna. Vid stora humanitära kriser kan barnmorskor fortfarande tillhandahålla upp till 90 procent av vården men det kräver att barnmorskor inkluderas och involveras i beredskaps- och krisplanering och att den reproduktiva och sexuella vården finns med i beräkningen.
Svenskutbildade barnmorskor gör stor nytta globalt men utgör framför allt en självklar del av det svenska samhället. I orostider, som nu, måste medvetenheten öka kring att även svenska förhållanden kan förändras och att kvinnor, ungdomar och barn kan drabbas av en kraftigt försämrad reproduktiv och sexuell vård. I fredstid utgör barnmorskans arbete ett fundament i samhällen som vill se en god samhällsutveckling framåt. Barnmorskor fungerar som en garanti för att fler kvinnor och barn både kan föda och födas i trygghet och säkerhet. I rollen som folkhälsoarbetare undervisar barnmorskor om levnadsvanor, vaccinerar, tillhandahåller preventivmedel som förebygger oönskade graviditeter och ger abortvård.
Trots den självklara roll barnmorskor har i det svenska samhället behöver arbetsvillkor och kompetensutveckling säkras för att stabila och effektiva organisationer ska fungera när krisen är ett faktum. Barnmorskor behöver bli fler, inte färre. Idag arbetar 25 procent av barnmorskorna med annat än barnmorskearbete. Det är slöseri med livsviktig kompetens.
På internationella barnmorskedagen vill vi svenska barnmorskor, tillsammans med världens barnmorskor, framföra att barnmorskor även med minimala resurser kan fortsätta att ge god och säker vård men vi behöver inkluderas i arbetet med beredskaps- och krisplaneringen. Kärlek, sex och barnafödande är stora drivkrafter även under allvarliga kriser. Under covidpandemin flyttades barnmorskor från sina ordinarie verksamheter och arbetsuppgifter, i synnerhet vid arbete på ungdomsmottagningarna, vilket var olyckligt. När nu krisberedskap diskuteras brett och samarbetet med Nato skapar synergier mellan svensk sjukvård och andra länder, krävs att också den här delen av vården involveras.
Med bra planering och en vilja från samhället att värna om de grundläggande behoven, sex och barnafödande, är det möjligt. Barnmorskans kunskap och arbete är en garant för att mesta möjliga görs för att ge en god sexuell och reproduktiv vård till alla som behöver oavsett fredstider, i kris eller krig. Det kan befolkningen inte vara utan.
Eva Nordlund
Ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
___________________________________________________________
Svenska Barnmorskeförbundet är medlemsorganisation i International Confederation of Midwives som organiserar över en miljon barnmorskor. Årets tema på The International day of Midwives är: “Midwives: Critical in Every Crisis,” #IDM2025