Socialstyrelsen är nu efter flera års arbete framme vid att kunna presentera en tioårig nationell plan (Graviditet, förlossning och tiden efter – Förslag till nationell plan 2026–2035). Målsättningen är att få en mer jämlik förlossningsvård och en bättre eftervård.
Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, skriver ”I dag avgör bostadsort vilken vård gravida och födande får. Vi ser också fortsatta brister i exempelvis eftervården och vården för dem med särskilda behov. Alla ska ha samma rätt till trygg och jämlik vård, oavsett individuella förutsättningar eller var man bor”
Jag och Svenska Barnmorskeförbundets representanter har arbetat mycket med att stötta utredarna i arbetet med den nationella planen. Det började i en relativt rörig sammanställning i ett första regeringsuppdrag men nu kan jag glädjande nog säga att allt tvärprofessionellt arbete har lett till ett, till stora delar, användbart dokument. Även om det som alltid finns mer eller mindre stora utmaningar för att implementera riktlinjer och kunskapsstöd. Men det viktiga är att Socialstyrelsen pekar ut riktningen och även det nationella och regionala ansvaret.
Några saker gläder mig särskilt. Det finns många spår av ett långvarigt och idogt påverkansarbete av barnmorskor och förbundet. Ett exempel är att kvinnor ska ha rätt till kontinuerligt stöd av barnmorska under födsel. Bemanning och planering ska utgå från det. Det finns också tydligt beskrivet att riktvärden kring antal familjer på BB per barnmorska kan hjälpa och stimulera till en förbättrad eftervård med tid att ge professionell och god vård. Problemet med grundutbildade sjuksköterskor i bemanningen på BB lyfts fram och den kvalitetssänkning som då sker.
Amningen betonas som ett särskilt angeläget område, både vad gäller utbildning på alla nivåer och förslag om att ett särskilt nationellt kompetenscentrum för amning bör inrättas. Det är verkligen bra besked! Det har Svenska Barnmorskeförbundet idogt lyft i olika sammanhang som en självklarhet.
Ett av Svenska Barnmorskeförbundet mål under många år har varit att opinionsbilda kring en satsning på en mer differentierad förlossningsvård med vård på rätt nivå och utifrån ett jämlikt perspektiv. Det har Socialstyrelsen lyssnat på och beskriver som exempel den geografiska problematiken kring att avstånden till förlossningsklinikerna har ökat i norra och mellersta Sverige sen 2010. Socialstyrelsen bedömer att det behövs en utredning av hur vården är organiserad och fungerar idag för gravida och födande som bor i glesbygd och landsbygd, för att kunna ta ställning till om det behövs nya arbetssätt för att säkerställa tillgänglighet och patientsäkerhet. Det är verkligen goda besked.
På barnmorskemottagningarna arbetar barnmorskor med alltmer komplicerad graviditetsvård och för det krävs resurser. Både kompetensutveckling, stöd på olika sätt och att tiden finns. Det finns många intressanta delar i handlingsplanen kring vården av gravida kvinnor med familjer. Inte minst behovet av ett strukturerat föräldraskapsstöd och att det finns utrymme för uppföljning efter födseln.
Läs gärna själv det omfattande förslaget till handlingsplan för graviditets- och förlossningsvård och tiden efter.
Graviditet, förlossning och tiden efter – Förslag till nationell plan 2026–2035 – Socialstyrelsen
Jag återkommer i Jordemodern med en fördjupad analys av vad som egentligen sägs i handlingsplanen och hur vi kan driva professionsfrågorna vidare utifrån det.
Hej så länge
Eva Nordlund
Förbundsordförande