Klimakteriet innebär stora hälsobesvär för många kvinnor, men långt ifrån alla får rätt hjälp, enligt Socialstyrelsen. Nu presenterar Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer som ska stärka vården, öka kunskapen hos vårdpersonal och göra behandlingen mer tillgänglig i hela landet.
Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år upplever klimakteriebesvär som påverkar vardagen negativt. För en tredjedel är symtomen så svåra att de söker vård. Trots det upplever många att deras symtom inte tas på allvar eller att kunskapen om klimakteriet ofta brister.
De nya riktlinjerna lyfter behovet av utbildning och kompetensutveckling, särskilt i primärvården där de flesta patienter söker hjälp. Tanken är att fler besvär ska upptäckas i tid och att kvinnor ska slippa bollas runt mellan olika vårdgivare.
En viktig del handlar om att uppmärksamma kvinnor under 45 år med utebliven menstruation, som kan bero på prematur menopaus – ett tillstånd som kräver behandling för att undvika allvarliga följder.
Riktlinjerna lyfter också fram hormonell behandling, MHT, som en effektiv metod för många. Den kan lindra vallningar, sömnstörningar och humörsvängningar, men även minska risken för benskörhet.
Förutom läkemedelsbehandling rekommenderas rådgivning om levnadsvanor och annan stödjande vård. Socialstyrelsen kommer att följa upp hur riktlinjerna används och vilken effekt de får.
Målet, enligt myndigheten, är tydligt: att fler kvinnor ska få rätt vård i tid – och att hälsan ska stärkas genom hela livet.