– Jag har alltid velat bli barnmorska. Det säger Mirella van der Heijde som sedan fem år arbetar på reproduktionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
När hon studerade till sjuksköterska fick hennes mamma ett barn till och bjöd in dottern Mirella att vara med på förlossningen.
– Jag har velat bli barnmorska sedan jag var liten och när jag var med när mamma födde kände jag mig helt säker på att det var detta jag ville göra.
Hon arbetade i åtta på förlossningen men kände till sist att det inte var ett hållbart alternativ för henne.
– Jag hade hemskt gärna jobbat kvar på förlossningen, men arbetsbelastningen var alldeles för tokig och jag ville inte jobba på ett sådant sätt, säger hon.
Istället blev det reproduktionsmedicin och ett helt nytt verksamhetsfält med ständigt nya utmaningar för henne.
Halva arbetstiden arbetar Mirella van der Heijde med donationsmottagningen där patienter som inte har egna ägg eller spermier kan få donerade istället.
– Jag koordinerar arbetet och det är väldigt roligt eftersom jag känner så med de som inte kan få barn, det är roligt att kunna hjälpa dem.
Arbetet utvecklas snabbt och under de år Mirella van der Heijde arbetat med IVF har en ny lagar tillkommit och ytterligare en är på väg. Först 2016 då ensamstående gavs rätt att få donationer. Och 2019 kommer en ny lag att man ska kunna få dubbeldonationer, att det alltså inte längre kommer krävas att det finns en genetisk förälder, som tidigare. Något som kommer kunna hjälpa par där det är både dåliga ägg och spermier.
– Många samkönade par frågar efter att få ta ut ägg från den ena parten, få dem befruktade och sedan insatta i den andra parten vilket inte har varit lagligt, men blir det nästa år, säger hon.
Frågorna man arbetar med är komplexa och i arbetsgruppen pågår ständiga samtal för att utveckla förhållningssätt och kunskap, berättar Mirella van der Heijde och ger ett exempel:
– Ibland kommer det en transkvinna för att lämna spermier eller personer som ser manliga ut som ska frysa ägg.
Det gör att man får tänka sig för och tänka efter ordentligt kring hur man säger saker. Samtalen och arbetsgruppens samarbete är också viktigt eftersom situationen för patienterna ofta är pressad.
Mirella van der Heijde beskriver en situation där väldigt många väntar så länge med att skaffa barn att det blir för sent att lyckas utan assistans.
– Det känns otroligt vanligt nu för tiden, mellan 15 och 20 procent behöver hjälp att få barn. Det är synd att man väntar så länge, det är ju jobbiga behandlingar man går igenom och det skulle vara skönt för patienterna om det gick utan, säger hon och fortsätter:
– Vid första IVF-behandlingen är det 30-35 procents chans att bli gravid och när man gått igenom alla sina tre behandlingar är det runt 65 procent som lyckas.
Äggdonationerna har gjort att man kan hjälpa fler, något som Mirella van der Heijde glädjer sig åt.
Samtidigt finns det en ansvarsbit när det gäller donationer och donatorerna. Det görs både en medicinsk och en psykosocial utredning inför en donation, men inte i samma omfattning som vid en adoption, vilket gör att det ibland kan uppstå funderingar i personalgruppen.
– Det är svårt och det är också svårt att prata om det. Ibland gör man extra sociala utredningar, som oftast leder fram till att paren blir godkända, säger Mirella van der Heijde.
Det slutgiltiga ansvaret för bedömningen ligger hos mottagningens läkare och psykolog, men oron som kan uppstå när man har en känsla av att familjen inte kommer fungera helt optimalt, påverkar hela arbetsgruppen. Därför känns det viktigt för Mirella van der Heijde att klimatet i arbetsgruppen är öppet och tillåter att man ventilerar de svåra frågor som kan uppstå.
I det praktiska arbetet på mottagningen är barnmorskan med när en kvinna ska plocka ut ägg efter en hormonbehandling. Barnmorskan ger smärtstillande under operation och är med innan och efter behandlingen. Arbetet innebär även mycket telefonrådgivning och samtal efter läkarbesök och ultraljud, särskilt efter ultraljud när behandlingen inte gått bra.
Patientgruppen är mer utmanande än den Mirella van der Heijde mötte som förlossningsbarnmorska.
– Där tyckte jag att det var lätt att prata med paren, när jag började här tyckte jag att det var mycket svårare att få kontakt, det krävs ett annat förhållningssätt. Det är mycket sorg och ilska och inte lika mycket glädje som det var på förlossningen, säger hon.
En annan arbetsuppgift för barnmorskorna är insemination efter delegation. Mirella van der Heijde beskriver proceduren där hon för in en tunn kateter genom livmodertappen och sprutar in spermierna. Och att det är hon och hennes kollegor som matchar vilken donator som ska användas. Också matchningen är en arbetsuppgift som barnmorskor kan delegeras att utföra.
Utgångspunkten för matchningen är för par hur partnern ser ut. Och om kvinnan är ensamstående matchas donatorn utifrån hennes hud, hår och ögonfärg och längd. Men det är brist på donatorer och de som finns är uteslutande vita. Detta är ett problem som personalen ofta har uppe till diskussion på sina möten och som kan ställa till det för familjerna.
– Jag tror inte att det är accepterat i alla kulturer att donera spermier. Vi har till exempel haft mörka par som vi har fått ge ägg eller spermier från vita donatorer eftersom vi inte har några donatorer som är mörkhyade. Ofta går det bra men för vissa kan det finnas en rädsla att barnet inte ska bli accepterat av familjen, säger Mirella van der Heijde.
Rekrytering av donatorer görs regelbundet genom annonsering i tidningen Metro och på andra platser. Och när det skrivs om det blir det alltid en skjuts av nya donatorer, men även om många anmäler sig faller också många bort i processen med kontrollnerfrysning, som görs för att bedöma kvaliteten på spermierna.
Arbetet på reproduktionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset är väldigt varierat berättar Mirella van der Heijde. Inför cancerbehandlingar fryser man ägg eller spermier för framtida behov, innan cellgiftsbehandlingen ska starta. Man gör infertilitetsutredningar, man har ett Turnercentrum (för personer med Turners syndrom, som är en kromosomavvikelse som ofta innebär sterilitet eller stora svårigheter att bli gravid), man har en särskild transmottagning och man opererar ut spermier, antingen från testikeln eller från bitestikeln när det behövs.
– Mycket av arbetet här är samtal och det bästa med jobbet är att kunna hjälpa folk att få en chans att bli gravida och få barn.
___________________________________________________________
Bästa med ditt jobb som barnmorska?
Det bästa här är att variationen i arbetet är så stor och så har vi en väldigt bra arbetsgrupp med goa kollegor. Vi pratar mycket med varandra, det är högt i tak och det finns hela tiden mycket att lära sig och man kan utvecklas.
Sämsta?
Det är ett ganska svårt och krävande arbete och inte lika mycket glädje som det var på förlossningen. Det är också supertråkigt att vi har så långa väntetider på donationsmottagning, för det innebär att vi inte hinner hjälpa alla som behöver det innan de blir för gamla.
Vad tycker du är viktigast framåt för barnmorskekåren, för kvinnorna?
Att det blir mer personal på förlossningen! Det är synd att det ska vara som det är att man inte får vara så mycket hos kvinnan som man vill, fast man ser så väl att det hjälper henne. Att man behöver springa emellan kvinnorna, inte hinner äta och inte hinner kissa, jag tyckte det var förfärligt på slutet.
___________________________________________________________
Namn Mirella van der Heijde
Barnmorska sedan 2004
Ålder 43
Familj Sambo och två söner 9, 11 år
Bor Mölnlycke
Arbetar på Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset
___________________________________________________________
