Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg. Socialstyrelsens uppdrag är att stödja och utveckla hälso- och sjukvården och socialtjänsten. På Socialstyrelsen arbetar två disputerade barnmorskor.
Just nu pågår flera arbeten med anledning av regeringens budgetsatsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa. De senaste åren har myndigheten tagit fram information riktad till allmänheten. På Mer än bara mamma finns samlad information om postnatal perioden och Mer än bara mensvärk är inte okej har fakta om endometrios. I slutet på oktober publicerades en uppdaterad version av Tio steg som främjar amning.
Barnmorskan Inga-Maj Andersson arbetar som utredare på Socialstyrelsen avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården sedan 2017.
Hallå där Inga-Maj Andersson: vad gör du på jobbet?
Det är många varierande uppgifter som jag har i och med att jag är sak-ingång för frågor som rör kvinnors hälsa. Det innebär att de frågor som kommer till myndigheten svarar jag på eller skickar dem vidare till den avdelning som är mest insatt beroende på vad det handlar om. Det är frågor från allmänheten, professionen, forskare, media… you name it. Roligt, stimulerande och även lärorikt!
Jag är även myndighetens kontaktperson till Nationella Programområdet NPO Kvinnosjukdomar och förlossning inom det Nationella partnerskapet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård.
Jag är en av fyra representanter från Socialstyrelsen i Rättsliga rådets abortnämnd. Jag ingår i två myndighetsövergripande grupper. Den ena rör amningsfrågor och den andra handlar om SRHR, STI- och hiv-frågor
Internt på myndigheten är jag även sammankallande för ett kluster där deltagare från myndighetens samtliga avdelningar ingår. Vi träffas en gång i månaden och delger varandra hur våra olika arbeten och uppdrag fortskrider, omvärldsbevakning och annat som rör kvinnors hälsa. Också väldigt roligt och stimulerande! Vid mötena slås jag av hur mycket som pågår inom myndigheten och vilken viktig roll Socialstyrelsen har att ta fram statistik, nationella riktlinjer, kunskapsstöd, författningar för att stödja hälso- och sjukvården på olika sätt.
På min enhet arbetar vi med att ta fram kunskapsstöd med rekommendationer till professionen. Just nu är jag med i ett projekt som är i slutfasen och handlar om hela vårdkedjan under graviditet-förlossning-den första tiden efter.
Pandemin har påverkat alla i hela Sverige. Hur har den påverkat ditt arbete?
Förutom de mail och telefonsamtal som jag fick om ovisshet kring covid-19 och frågor om arbetssituation, graviditet och hur Socialstyrelsen kunde stötta, så ingick jag i en projektgrupp för ett regeringsuppdrag som handlade om riskgrupper. Regeringen bad myndigheten att se över vilka grupper som löper störst risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid covid-19. I uppdraget ingick även att se om/hur gravida kvinnor kunde påverkas av covid-19. Uppdraget tog ganska mycket tid i anspråk eftersom vi rapporterade löpande varannan månad till regeringen. Det mesta var nytt och okänt och det var mycket att sätta sig in i allt eftersom kunskapsläget förändrades. Intressant och lärorikt uppdrag!
Vad har Socialstyrelsen på gång 2022?
- En remissversion av kunskapsstödet för förlossningsvården jag nämnde tidigare är planerat till början av 2022. Förhoppningsvis är slutversionen klar till sommaren.
- Det pågår ett uppdrag att se över variabler som inrapporteras till Medicinska födelseregistret (MFR) och Socialstyrelsen ska lämna förslag på eventuell författningsändring i april -22.
- Ett kunskapsstöd för vulvodyni kommer att publiceras i juni -22.
- Ett regeringsuppdrag att ta fram Nationella riktlinjer för förlossningsvården pågår (en första redovisning är planerad till december -22).
- Redovisning av abortstatistik, MFR, amningsstatistik sker varje år och även under 2022.
Det är roligt att det finns ett intresse för vad Socialstyrelsen har på gång! Jag vill även passa på att sprida information om det som Socialstyrelsen publicerat under 2021 och som rör kvinnors hälsa:
- Abortstatistik för 2020 (maj)
- Internationella Patientsäkerhetsdagen (17 september)
- Vård och behandling vid klimakteriebesvär (september)
- Tio steg som främjar amning – uppdatering (oktober)
- Nationellt kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd (november)
- Inventering av vård könsstympade flickor och kvinnor (november)
- Våld i nära relationer (november)
- Uppdatering screening för livmoderhalscancer (november)
- MFR (december)
- Amningsstatistik för 2019 (december).
Socialstyrelsen arbetar på uppdrag av riksdagen och regeringen. Nu är det en ny regering. Påverkar det ert arbete? När får Socialstyrelsen sitt regleringsbrev?
Regleringsbrevet brukar offentliggöras i slutet av året och innan uppdragen är fördelade inom myndighetens olika avdelningar brukar vi vara inne i januari-februari. Dessutom kan ju regeringen ge separata uppdrag förutom regleringsbrevet under hela året. De flesta uppdragen löper över 1-2 år och som utredare brukar jag inte märka så mycket av när det blir en ny regering.
Om du med ny regering menar att vi har en ny statsminister och att några ministrar har bytts ut så har det inte påverkat Socialstyrelsens arbete som jag ser det. Socialstyrelsen sorterar under Socialdepartementet och vi har fortfarande Lena Hallengren som ”vår” minister.
Du är utredare. Har du någon egen ”önskeutredning” du skulle vilja göra?
Rolig fråga! Självklart ett uppdrag som rör kvinnors hälsa. Det har sedan 2015 varit stort fokus på och stora satsningar på det som rör graviditet och förlossning. Det skulle vara roligt att göra något som lyfter SRHR-frågor under kvinnans hela liv – som rör frågor kring den unga och den äldre kvinnan.
Du har under en period varit ensam anställd barnmorska på Socialstyrelsen och eftersom Sverige inte har någon utsedd Chief Midwife Officer har du (delvis) fått ta dessa mer internationella frågor i samarbete med Socialstyrelsens Chief Nurse Officer. I vilka sammanhang har du fått representera Socialstyrelsen?
Under de fyra år som jag varit på Socialstyrelsen har ett mycket gott samarbete utvecklats mellan myndighetens internationella samordnare, Chief nurse officer (red: sjuksköterska) och mig. Vi har träffats och där det varit möjligt fördelat arbetet mellan oss. Internationellt har det varit mycket fokus på kvinnors hälsa, inte minst genom WHOs satsning Year of the Nurse and the Midwife 2020. Det har fallit sig naturligt att jag deltagit i diskussioner, konferenser och liknande som rör kvinnors och barns hälsa som representant för Socialstyrelsen. Några exempel är:
- Världshälsoförsamlingen i maj 2021 där bland annat beslut om Global strategic directions for nursing and midwifery fattades.
- FN:s högnivåmöte om hiv och AIDS hölls i juni 2021 och jag fick förmånen att delta. Fokus låg på ”closing gaps” och en ny strategi (5 -årig) i kampen mot hiv och AIDS antogs där de områden som särskilt lyftes var:
– minska ojämlikhet
– sexuell och reproduktiv utbildning
– öka tillgänglighet till testning, vård och läkemedel. - Policy and Coordination Committee – PCC – är ett beslutande organ inom WHO:s avdelning för Reproduktiv Hälsa. PCC beslutar om frågor som är framtagna av en internationell vetenskaplig kommitté. Jag har deltagit i PCC-mötet tre år och 2021 präglades mötet av vilka konsekvenser pandemin haft för kvinnors och barns hälsa och tillgång till vård. Värdet av tillgång till säker abort lyftes av flera deltagare, liksom värdet av forskning, implementeringsverktyg och möjligheter med digitala verktyg.
Det som jag tycker är viktigt att ha med sig i de internationella sammanhangen är en ödmjukhet och förståelse för hur situationen ser ut i andra länder. Jag tänker till exempel på att innan den Globala strategin för nursing och midwifery antogs har ett enormt arbete lagts ned. Den har diskuterats och omformulerats många gånger för att komma till en konsensus. Det som vi i Sverige ser som så självklart är inte självklart i alla länder. En global strategi är verkligen övergripande och en utgångspunkt för fortsatt arbete på nationell nivå – anpassat till de behov som finns där.
Även under FNs högnivåmöte blev det så uppenbart (även om jag redan visste det) att det är enorma skillnader mellan låg- och höginkomstländer. Flera länder berättade stolt att man nu har möjlighet att testa gravida för hiv. Många av de länder som deltog har inte uppnått 90-90-90-målen. I Sverige diskuterar vi IVF till hiv-positiva kvinnor med välinställd läkemedelsbehandling.
I de PCC-möten som jag deltagit i har det varit glädjande att se och höra hur stor del ”safe abortion” får inom WHOs avdelning för SRHR samtidigt som vi vet att det är lång väg kvar i många länder till en säker abort och mer rättvisa villkor för kvinnor.
Du och din kollega barnmorskan Susanne Åhlund var på plats på konferens Reproduktiv hälsa i Stockholm oktober 2021 och presenterade Socialstyrelsens arbete för barnmorskor från hela landet. Vad vill barnmorskor veta? Vad frågar de Socialstyrelsen om?
Ja det var verkligen roligt att få vara med på konferensen och att det var ett så stort intresse för vårt lilla bord. Vi hade fullt upp att besvara frågor och berätta om Socialstyrelsens arbete. Det som slog oss var vilken bredd och kompetens det finns bland Sveriges barnmorskor. Och intresse! De publikationer som vi delade ut gick åt som smör i solsken: endometrios, livmoderhalscancerscreening, patientsäkerhet, könsstympning…
De frågor som vi fick handlade om våld i nära relation, amning, klimakterierådgivning, IVF, mödrahälsovård och förstås förlossningsvård. Många efterfrågade nationella riktlinjer men flera uttryckte även sin uppskattning över den statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbsida.
Vad var ditt intryck av konferens Reproduktiv hälsa 2021?
En välorganiserad konferens med många spännande seminarier. Roligt att se och höra om den forskning som barnmorskor bedriver.
Något särskilt du hörde som tar med dig i ditt arbete?
Jag fick flera medskick så det är svårt att nämna ett specifikt. Men det finns ett sug efter kunskap som är evidensbaserad och som kan hjälpa till att få en god och jämlik vård, det är något som barnmorskor efterfrågar! Och vi behöver bli mer synliga i sådana här sammanhang. Socialstyrelsen är en stödjande kunskapsmyndighet inom vård och omsorg!
___________________________________________________________
Barnmorskan Inga-Maj Andersson är utredare på Socialstyrelsen avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.
Barnmorskan Susanne Åhlund är utredare på Socialstyrelsen Avdelningen för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården.
___________________________________________________________
Socialstyrelsen publicerar föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS och SOSFS), tar fram nationella riktlinjer och kunskapsstöd samt beslutar om nationellt högspecialiserad vård.
På Socialstyrelsens hemsida finns publicerade nationella kunskapsstöd.
Pågående projekt är Förlossningsvård, Barn och unga med könsdysfori och Vulvodyni.
Nationella kunskapsstöd hjälper till att välja rätt behandling för en viss patientgrupp och hjälper verksamheten ta fram rutiner som bygger på bästa tillgängliga kunskap.
Nationella riktlinjer ger stöd till prioriteringar, vägledning, vilka behandlingar och metoder som verksamheter bör satsa resurser på.
Socialstyrelsen samarbetar med oberoende experter.
___________________________________________________________
Mer än bara mamma – informationssatsningen var ett regeringsuppdrag som avslutades i december -21.
Socialstyrelsen har uppdaterat foldern – Tio steg som främjar amning. Strävan har varit att de ska överensstämma med WHO:s originalversion från 2018. Kärnan är fortfarande densamma, nämligen att skydda, främja och stödja amning.
___________________________________________________________