Den 3 november samlades Stockholms barnmorskor för ett historiskt möte om förlossningsvården i regionen.
Trots lite missöden med inloggning och missuppfattning om tiden deltog 438 personer digitalt via zoom. Fokus för kvällens diskussion var barnmorskors arbetssituation och förlossningsvården i Stockholm men det fanns också deltagare med från andra delar av Sverige.
Initiativet till stormötet kom från Barnmorskeförbundets lokalförening i Stockholm. Alla Stockholms förlossningsklinikers förtroendevalda hade innan mötet fått i uppdrag att svara på frågor om hur det ser ut på förlossningsavdelningen, BB och obstetriska mottagningar. Det som gemensamt framkom är att det är färre barnmorskor på golvet. En del tjänster på förlossningsklinikerna är vakanta, inte bemannade.
Det saknas vårdplatser, rum och sängar. Genomgående för klinikerna är att det används rum som inte är tänkta som förlossningsrum. Det framkom också att induktioner skjuts upp eller startas upp på eftervårdsrum.
Ett problem som också påverkat arbetsbelastningen är att elektiva sectio som ska göras dagtid flyttas till kvällstid på grund av personalbrist på op och iva. Det i sin tur påverkar de barnmorskor som arbetar kväll då bemanningen kvällstid egentligen inte är avsedd för planerade operationer.
På BB/eftervården är det också hög arbetsbelastning och barnmorskan ansvarar för fler familjer än vad som är tänkt utifrån ursprungsplanering. En barnmorska har generellt sett ansvar för 5-6 familjer på BB och det förekommer att barnmorskan kan ha hand om 12 familjer (även inom postpartum-/ eftervård som inte ligger inom ramen för hotell-BB).
Flera kliniker har sammanställt skrivelser till sjukhusledningen samt lämnat in 66a anmälan på grund av arbetsmiljöproblematik. På mötet berättade barnmorskorna om uppsägningar, att barnmorskekollegor är sjukskrivna samt att majoriteten arbetar deltid på grund av den höga arbetsbelastningen. Problematiken med deltidstjänster diskuterades då dessa deltider räknas som en barnmorska i statistiken även om det blir missvisande i verkligheten. Klinikerna har många vakanta barnmorskepass och uppger sig sakna barnmorskor att anställa. De har haft krismöten och många barnmorskor har stöd och förståelse från första linjechefer/chefsbarnmorskor och även en del verksamhetschefer. Alla kliniker har det inte riktigt lika illa i nuläget men om de barnmorskor som sagt upp sig lämnar sin anställning så kommer alla kliniker och hela regionens förlossningsvård att påverkas.
I många av de skrivelser och kravbrev som barnmorskor från olika kliniker nu har sammanställt så är det flera krav som återkommer.
På mötet diskuterades därför gemensamma krav.
- En barnmorska per födande.
- 4 familjer på BB, beroende på och med hänsyn till vårdtyngd.
- 100% lön för 80% arbete, det vill säga schemamodeller med arbetstidsförkortning och ett lägre heltidsmått med bibehållen lön.
- Max 80 gravida inskrivna per barnmorska på barnmorskemottagning.
- Öppna en till förlossningsklinik i Stockholm (St Göran som är förberett för ändamålet).
Många barnmorskor som lämnat förlossningsvården (drygt 100 i nuläget i en intern undersökning i aktionsgruppen på sociala medier) är redo att komma tillbaka om kraven uppfylls. På mötet diskuterades också om caseload kan bli en permanent modell och att det behöver ske en lönerevision, lön måste kopplas till kompetensnivå, med höjda OB-tillägg. Mötet är eniga om att barnmorskor i högre utsträckning också måste finnas representerade i beslutsfattande organ och i de övriga forum som rör vårt kompetensområde.
Vad kan vi göra tillsammans med andra aktörer?
Efter stormötet med bara barnmorskor fortsatte diskussionen med inbjudna representanter och organisationer. Syftet för detta första gemensamma möte var att samlas för en avstämning och diskussion om gemensamma frågor. Krisen i förlossningsvården berör hela Sverige och all personal men kvällens fokus var situationen i Stockholm.
Medverkande på mötet var förutom styrelsen i Barnmorskeförbundet lokalförening Stockholm: Lisel Naeslund ordförande i Birth Rights Sweden (en brukarorganisation för barnmorskor, doulor och föräldrar), Magdalena Dahlberg, barnmorskeprogrammet Sophiahemmet Högskola, Sofie Graner, Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi (SFOG), , Michael Algovik, ordförande SFOG, Emma Jonsson barnmorska och ordförande Vårdförbundet avdelning Stockholm, Anki Nilsson, Kommunal SÖS, Karin Pettersson, spesak obstetriker, sektionschef Karolinska universitetssjukhuset , Malin Vikström, vårdsak barnmorska gynekologi, vårdutvecklare RCC och ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets etiska råd, Liisa Svensson, Karolinska Institutet, bitr. programansvarig barnmorskeutbildningen, Mia Ahlberg, vårdsak barnmorska obstetrik, omvårdnadsansvarig Karolinska universitetssjukhuset, Julia undersköterska, skyddsombud, platsombud DS förlossning och Gunilla Nordlander, huvudskyddsombud DS.
Det råder enighet om att det är bra att detta möte initierats. Vi måste värna om samarbetet och teamwork. Varför kom krisen just nu? Droppen kan ha varit många korttidssjukskrivningar, men flera hävdar att detta skett successivt – barnmorskor springer fortare och fortare och det blir färre personal – och nu rann till slut bägaren över. Koppling görs till det klassiska uttrycket ”grodan i kastrullen”.
Inga förändringar har gjorts trots att personal länge påtalat problemen med arbetssituationen. Många av de som tagit extrapass på SÖS är seniora barnmorskor och det är en grupp som står för extrapass (1/3 av personalen). Detta gör att barnmorskorna blivit slitna och till slut fått nog. Att SÖS chefer till slut avsagt sig arbetsmiljöansvar är allvarligt och har också påverkat.
Allt färre nyfärdiga barnmorskor söker idag jobb på förlossningen och flera avbryter sin utbildning till barnmorska, även de med betald uppdragsutbildning. De blir avskräckta när de kommer ut på VFU eller på sommarjobb på BB. Barnmorskeutbildningarna vittnar om studenter som gråter på seminarier och det framkommer att de känner sig otrygga. Ute på praktik kan de ha många olika handledare. Flera av de barnmorskor som tar anställning på förlossningsavdelning slutar relativt fort.
Det är en ny generation barnmorskor som inte accepterar arbetsvillkoren och hur det nu ser ut. Av 61 barnmorskor som tar examen i januari så är det endast sju som känner sig trygga att börja på förlossning. Lönen är också ett problem, både ingångslön och löneutveckling, att det inte lönar sig med erfarenhet, kompetensutveckling och ansvar.
Vi måste skapa förtroende för förlossningsgolvet.
Att barnmorskor inte vill stanna inom förlossningsvården är ett problem och villkoren måste ändras.
SFOG lyfter betydelsen av samarbetet i teamet och att obstetriker är beroende av barnmorskor för att förlossningsvården ska fungera. Färre barnmorskor och konstant hög arbetsbelastning påverkar alla, personal, medarbetare och patienter. Arbetstider har diskuterats länge och vi måste hjälpa varandra och våra födande. Kommunal och undersköterskorna vittnar om en tuff arbetssituation. Det framkommer även att det finns risk att vi hamnar i en situation när det kan bli problem att bemanna läkarsidan.
Hur vill du föda ditt barn?
Vittnesmål från brukarorganisationen Birth Rights Sweden är att det nu är en vård som inte ser till den som föder barn. Vi behöver nationellt se över alla delar i hela vårdkedjan: eftervård, amning osv. Trygghet: caseload, birth centers, föda hemma och planerat kejsarsnitt är det fler och fler som efterfrågar. Birth Rights Sweden ser en lösning i kontinuitet och förbättrad arbetsmiljö och menar att brukarna nu, trots egen oro, har förståelse för att barnmorskor protesterar och säger upp sig . En demonstration för mer pengar till förlossningsvården i Region Stockholm är planerad den 16 november (se event på facebook).
Detta var ett första större möte med förhoppning om samarbete för att uppnå målen.
Minnesanteckningar fördes av lokalföreningens sekreterare Anna Akselsson.
Kontakt med Stockholms lokalförening: Sbfsthlm@hotmail.com