Konferensen ”Framtidens kvinnohälsa” gick av stapeln 22 april i Göteborg som en reaktion på dagens mödra-förlossnings- och eftervård. Här finns möjlighet att förändra så den tydligare utgår från kvinnors och familjers behov!
Ungefär 200 personer mötte upp i Chalmers konferenslokal: en fin blandning av både representanter för professionerna inom vården, föräldrar, politiker och en intresserad allmänhet.
Moderator psykologen Karin Christensson pekade på strömningar som vill strukturera samhällstjänster som sjukvården, även förlossningsvården, runt medborgaren i stället för tvärt om för att få en vänligare och mer respektfull vård där problematiska maktskillnader jämnas ut. Men omstruktureringen handlar även om funktion och effektivitet. Medborgaren ses ur ett livsperspektiv, det vi barnmorskor bistår med på exempelvis mödra-, förlossnings- och eftervård är mer än så. Vår insats ska förstås utifrån sitt sammanhang och syfte: att stötta medborgaren och hennes hälsa genom livet. Då kan vi som vårdgivare bli mer klarsynta och bli bättre på att se behov av samverkan personer och verksamheter emellan. Med fokus på den långsiktiga hälsan blir vi bättre på att förebygga mer och därmed behandla och bota i mindre grad (både mänsklig och samhällsekonomisk vinst). Karin Christensson tipsade om föreläsningsserien The Future of Medicine av BBC med kirurgen och författaren Atul Gawande som pedagogiskt förklarar varför det kan bli fel i vårdens organisation och hur vi behöver tänka vid omställning.
Karin Christensson uppmanade oss att inte fokusera så mycket på vem som tar rätt eller fel beslut i olika vårdsituationer men hellre ställa frågan: Finns risken i det system vi byggt att kvinnor kan uppleva maktlöshet och utsatthet och att det sker upprepat – hur kan vi då hjälpa hela strukturen och alla som jobbar inom den att lättare göra rätt?
Det blev startskottet till en spännande föreläsningsdag. Först fick vi ta del av två kvinnors berättelser om deras upplevelser av att föda och hur viktigt det var för dem att bli lyssnade på, bli tagna på allvar och hur avgörande det är att ha en relation med den som ska bistå vid den speciella erfarenhet i livet som det är att föda barn. Viktigt, ja nödvändigt att påminnas om brukarens/patientens långsiktiga perspektiv.
Därefter redogjorde professor Kerstin Uvnäs-Moberg om grundförutsättningar vid barnafödsel utifrån hur vi och andra däggdjur reagerar hormonellt. Vad innebär det för förlossningsförloppet vid stress, otrygghet, rädsla när ”fight or flight”-hormonerna får övertag? Och hur kan omgivningen optimeras för att den födande lättare ska kunna frigöra oxytocin?
Från Oslo och Ullevåls sjukhus med cirka 7000 födslar per år, kom förlossningsläkaren och tidigare chefen på Kvinnokliniken där, Thorbjørn Brook Steen som, mot bakgrund av Uvnäs-Mobergs föreläsning, utvecklade hur modern förlossningsvård påverkar det fysiologiska födseln men även personalen när organisationen slimmas och det kan kännas svårt att räcka till.
Verksamheten ”Min barnmorska” på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (som är en kontinuitetsmodell som caseload) har nu pågått i fyra år. Barnmorskorna Camilla Särnholm och Anna Stenhammar redogjorde för hur de arbetar i ett team på fyra barnmorskor som under ett år bistår 40 kvinnor under graviditet-födsel-eftervård. En för kvinnan känd barnmorska finns tillgänglig 24/7 vilket upplevs som en trygghet för såväl den gravida/nyblivna föräldern som för barnmorskan. De beskrev arbetsmodellen och hur schemat var uppbyggt med tjänstgöring både inom mödrahälsovård och ordinarie förlossningsavdelning, men även jour i hemmet under vissa pass med inställelsetid på en timma. Det är många sökande till tjänsterna och verksamheten som började med fyra barnmorskor på heltid omfattar nu 17! Verksamheten har så goda resultat att Region Stockholm beslutat att vårdmodellen även ska finnas på andra förlossningssjukhus i regionen. Barnmorskan och forskaren Mia Ahlberg berättade om den forskning som gjorts i verksamheten och den visar mycket goda resultat.
Sista föreläsaren var Lisel Bello Naeslund, ordförande i föreningen Birth Rights Sweden som lyfte brukarnas perspektiv vilket återknöt till de två kvinnor som inledde dagen med berättelser om sina upplevelser av barnafödande.
Dagen avslutades med en paneldiskussion där bland andra ordförande i västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Madeleine Jonsson (MP) var med. Hon berättade om sitt yrkande: att caseload ska starta i Göteborg med en projektansvarig och en extern utvärderare. De borgerliga partierna hade ställt sig bakom. Veckan därpå skulle beslut tas i såväl nämnden som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Yrkandet gick igenom i bägge instanser och nu blir det spännande för oss på västkusten att se på vilket vis detta ska realiseras. Start ska bli efter sommaren är det tänkt.
Yrkanden fanns även från andra partier och många har tänkt till kring kontinuitetsmodeller på olika vis om hur förlossningsvården kan stärkas. Det känns bra att ha politikernas stöd för nytänkande. Men endast Jonssons förslag omfattade en extern granskare vilket jag personligen tror är grundläggande för att en jävsituation inte ska uppstå.
För dig som är besviken att du inte kunde vara med på konferensen vill jag uppmuntra dig att kolla UR:s TV-tablå. De fanns på plats och filmade under hela konferensen så föreläsningarna kommer alla till del.
Arrangörer för ”Framtidens kvinnohälsa” var föreningen Stöd i födsel och föräldraskap (SIFF), Birth Rights Sweden (f.d. Födelsehuset), Göteborgs Barnmorskesällskap och Barnmorsketeamet med primus motor Johanna Sedeborn.
Eva-Maria Wassberg
Ordförande Göteborgs Barnmorskesällskap