Den handskrivna menyn lämnas fram. Vi sätter oss på plastpallarna och studerar vad vi ska äta. Några grannar sitter och pratar och vill gärna ha med oss i diskussionen. Det är inte så lätt. Vi kan ingen portugisiska och de kan varken engelska eller svenska. Men med händerna och kroppen kommer vi långt.
Familjen som äger restaurangen består av frun, hennes man och deras lilla dotter på ett och ett halvt år. Restaurangen består av deras kök och där de tar emot beställningar och lämnar ut den färdiga maten genom två fönster. Vi njuter av friterade vårrullar, fiskbullar och brasilianskt öl. När vi tittar in genom ett av fönstren ser vi att frun sitter och ammar dottern mitt under all matlagning. Under våra dagar i Rio de Janeiro blev detta vårt stamställe. När vi kom dit sista gången hade frun översatt menyn till engelska med hjälp av Google translator. Man bad också om ursäkt över att man inte kunde någon engelska. Vi blev båda mycket rörda och tagna av detta.
Den internationella amningskonferensen i Brasilien
Vi har kommit till Rio de Janeiro för att delta i den internationella amningskonferensen i november 2019. Den genomförs för tredje gången på initiativ av WHO, UNICEF, Department of Health Brasilien och många frivilligorganisationer. Första gången hölls den i New Dehli (2012) och andra gången i Johannesburg (2016).
I Rio de Janeiro var vi 2500 deltagare, varav vi var de enda från Sverige (och troligen de enda från Norden). En anledning till att vi var där, var att vi skulle presentera den nystartade verksamheten BB-Hemma i Malmö som har funnits sedan februari månad 2019.
1000 kvinnor ammar tillsammans
Den första dagen hade vi möjlighet att se 1000 kvinnor amma utanför Museum de Arte Moderna. Under ett stort evenemang samlades alla dessa mammor och ammade barn i olika åldrar, alltifrån nyfödda till både två- och treåringar. Det var musik, talare och tävlingar och på en särskild plats kunde lite äldre barn få sjunga och dansa under ledning av trummor och gitarrspel. Att få sitt hår flätat med färgglada band var en annan aktivitet. Vissa kunde få fotmassage medan andra fick öronakupressur. Babymassagemetoden Shantala lärdes också ut och man fick möjlighet att träna på dockor samtidigt som en kvinna på ett pedagogiskt sätt förklarade hur metoden går till. Shantala kommer ursprungligen från Indien och kan utövas på nyfödda barn. För att på ett sätt återskapa hur det var för barnet när det låg i mammas mage och få det att känna sig lugnt i den hårda värld det har fötts till. Hela förmiddagen var mycket inspirerande och man betonade ofta hur miljösmart och miljövänlig amning är.
Amningsobservationer
På ett helt suveränt sett kan Vera Mai hålla tre språk – portugisiska, spanska och engelska – i luften då hon föreläser för 60 personer i ett minimalt klassrum Vi befinner oss på UERJ Maracano Campus som är ett av Rios universitet. Vera Mai kommer från Argentina där hon arbetar som läkare. Hon går först igenom bakgrunden till anknytningsteorier och nämner psykoanalytiker som John Bowlby, Esther Bick och Martha Harris. Sedan diskuterar vi hur en observation bär göras. Vi kom bland annat fram till att man ska komma till observationen med ett öppet sinne, vara objektiv och att syftet inte är att ställa någon diagnos. Vi delades in i grupper som alla fick ett ”observationsfall” att diskutera och sedan redovisa för hela gruppen. Vi fick också titta på några mycket korta ”video-amningsobservationer” och berätta vad vi hade observerat.
Matlagningsworkshop
Tillsammans med deltagare från Indien, Filippinerna, Indonesien, Brasilien och Egypten deltog vi också i en matlagnings-workshop i ett jättelikt skolkök där vi tillsammans ska laga mat. Ingredienserna ska så långt som möjligt vara kopplade till den del av världen vi kommer ifrån, så det är närproducerat och miljösmart. Det vi lagar ska vara näringsriktigt och nyttigt för ammande mödrar och deras familjer. Det ska också vara mat som är lätt att introducera för barn som ska börja äta. Vi satsar på morötter och gör bland annat en morotssoppa som är god och passar för de vuxna. Vad kokar också morötter som vi lagar på tre olika sätt; en puré, något finare hackade morötter och lite grövre hackade morötter. Att göra praktiska saker tillsammans som att hacka lök eller diska är ett bra sätt att starta ett samtal eller en konversation. Det blev många samtal och mycket skratt. Och pricken över i var när vi sedan fick äta den mat som vi hade lagat. Vi borde oftare laga och äta mat tillsammans. Vi har en viktig uppgift att uppmuntra och visa våra föräldrar hur bra och viktigt det är att laga egen mat till familjen.
Peal more unpack less
I Brasilien är övervikt bland barn ett stort hälsoproblem. Den största boven är allt socker som konsumeras och finns i skräpmat, läskedrycker och snabbmat. Därtill kommer alltmer stillasittande skärmtittande. Med detta följer hälsoproblem som bland annat diabetes, hypertoni, karies och oförmåga att röra sig.
En slogan som man har börjat med är ”Pedal möre inpacka less” det vill säga skala mer (alltså ät mer frukt och grönsaker) och ät mindre paketerat (det vill säga kex, kakor, chips och läskedrycker).
Kängurumetoden
Det är nu 40 år sedan doktor Hector Martinez Gomez tillsammans med andra läkare introducerade kängurumetoden (KMC). Detta uppmärksammades på konferensen och fick en utmärkelse och han berättade hela historien om KMC. Den började på ett sjukhus i Bogota i Colombia där man hade många prematura barn och få kuvöser. Det man gjorde var att lägga barnen tillsammans vilket innebar att de kunde smitta varandra beroende på anledningen till att de låg i kuvösen. Man bestämde då att ta ut barnen ur kuvösen och istället lägga dem hud-mot-hud med mamman. Snabbt visade det sig att kängurumetoden, som man kallade metoden, hade många hälsofördelar genom att barnen fick kärlek, värme och bröstmjölk. Denna metod spred sig snabbt ut i världen och har räddat många, många små liv.
Viktkurvor
I en av de större salarna är varje stol upptagen. Dr Cesar Victoria och Dr Carlos Gonzalez pratar högt och engagerat om viktkurvor och om hur viktigt det att väga. Varför väger vi alla barn vid en given ålder? Vad säger det? Vad gör vi av resultatet? Varför ska föräldrarna komma tillbaka några dagar senare för att väga igen? Vad har hunnit hända? Hur beter vi oss som vårdpersonal när vi ser en siffra på vågens display som vi inte är nöjda med?
Dr Cesar Victoria kommer från Brasilien och är professor inom epidemiologi. Amning och tidig uppfödning är hans ämnen och hans forskning har bland annat lett till att han var med och utarbetade WHO:s viktkurvor 2017. Han sitter också med i olika grupper inom WHO och UNICEF kring amning och barns nutrition.
Dr Carlos Gonzalez är en spansk pediatriker som har nischat sig inom amning. Han är grundare och ordförande för en spansk amningsförening ACPAM och föreläser i många delar världen om amning.
Amning vid katastrofer
Inez Fernandes är aktiv i organisationen Arugan i Manila och mycket engagerad i amningsfrågor och hur vi ska få föräldrar att ge sina små barn närproducerad mat när de ska börja äta. Hon föreläste vid en workshop om amning vid katastrofer. Vad händer när tyfonen kommer – när strömmen slås ut, det blir problem med vatten och är svårt att hitta ved. Vad händer med det två månader gamla barnet om mamma dör? Hur ska man ge barnet mat?
”Amma”, säger Inez Fernandes på ett självklart sätt. Samla ihop kvinnor som ammar och som har ammat. Visa dem bröstmassage och visa hur de ska handmjölka. Det är det bästa man kan ge det lilla barnet att äta. Och en kvinna som ammar ett barn kan likaväl amma två barn. Det viktigaste är att ge henne rätt redskap, kunskap, stöd och uppmuntran. Vid katastrofer är det absolut bästa att organisera dessa kvinnor så de kan hjälpa till.
Nöjesliv och bad på Copacabana
En av kvällarna gick vi på en så kallad Come together i en jättestor lokal med restauranger, barer, dansgolv, enorma tavlor och andra utsmyckningar. Här befann sig hur många människor som helst och på scenen sjöng en kvinna som kompades av en basist och en trummis. Musiken var hög och alla dansade med alla.
Vi hann också besöka Kristusstatyn, ta oss upp på Sockertoppen och vandra på Escadaria Selaron och så klart bada vid de jättelika stränderna Ipanema och Copocabana.
Gunilla Kristiansson
Barnmorska, BB-hemma Malmö, Region Skåne
Christine Rubertsson
Barnmorska, professor Lunds universitet
___________________________________________________________
Artikeln är tidigare publicerad i Jordemodern nr 3 Maj 2020.
___________________________________________________________